Industriarbetarnas tidning

Marie Nilsson välkomnar nya jobbformen

6 mars, 2018

Etableringsjobben är en bättre anställningsform än tidigare stödformer som funnits, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Staten betalar 54 procent av lönekostnaden för en nyanländ eller långtidsarbetslös. Så hoppas fack, arbetsgivare och regering få personer som står långt från arbetsmarknaden i jobb.

På måndagen presenterade regeringen sin del av överenskommelsen, att betala mellanskillnaden så att inkomsten motsvarar minimilönen. Arbetsgivarens kostnad ska uppgå till 8 400 kronor. Staten skjuter till 9 870 kronor. Personens disponibla inkomst blir då 15 600 kronor, vilket ska motsvara lägsta kollektivavtalade lönen.

– Det här var en av de kritiska frågorna. Vi hade som krav att vi måste nå upp till en skälig nivå på lön, så att det inte kommer diskussioner om lönedumpning, säger Marie Nilsson.

Hon tycker det är bra att arbetsmarknadens parter är överens om något de tror på.

– Då är det märkligt att det är politiker som inte alls tycker det är bra, att det är skit.

Allianspartierna har sagt att de ogillar förslaget för att det blir en för stor kostnad för staten. Moderaternas finansministerkandidat Elisabeth Svantesson säger bland annat att hon tycker det är fel att man får ett direkt bidrag på 10 000 kronor för att arbeta.

Kritikerna säger att förslaget är för dyrt, kan det ligga något i det?
– Det är dyrt att inte människor inte kommer i arbete också. Och så har vi andra stödformer som subventionerar en betydligt större del av lönekostnaden, säger Marie Nilsson.

Förslaget kan bli verklighet först andra halvan av 2019, eftersom lagändringar och godkännande av EU-kommissionen måste till först. Målet är att det ska ge minst 10 000 jobb, vilket Marie Nilsson inte tycker är orealistiskt.

– Utgångspunkten var att det ska vara lätt för arbetsgivarna. Det är det de varit kritiska mot när det gäller alla de andra femtielva stödsystemen som finns. Då tycker jag att man ska lyssna på det, det är de som ska anställa i slutändan.

Etableringsanställningen ska kunna pågå i högst två år. Mening är att den anställda ska kunna gå sfi-utbildning under tiden, om arbetstagare och arbetsgivare är överens.

Finns det en risk att arbetsgivarna utnyttjar det, till exempel genom att anställa billigt och efter två år byta ut personen mot en ny etableringsanställd?
– Där har vi ett regelverk. Det är därför det ska finnas kollektivavtal. Vi har sagt att det ska vara två år, sedan är tanken att det ska övergå i en reguljär anställning.

Någon garanti för att etableringsanställningen övergår i en fast anställning finns dock inte. Däremot ska man inte kunna ta in etableringsanställd efter etableringsanställd. Så har det varit med en del andra stödformer, säger Marie Nilsson. Därför tycker hon att etableringsjobben är en bättre åtgärd.

– Förhoppningsvis kommer individerna in och lär sig ett jobb. Då är det inte så långt borta att man ska förlänga anställningen.

Allianspartierna är emot förslaget. I höst är det val. Kommer detta över huvud taget bli av?
– Jag har väldigt svårt att tro att de inte tar vara på ett förslag där parterna är överens. Det vore att skjuta sig själv i foten.

2 kommentarer till “Marie Nilsson välkomnar nya jobbformen

  • Hur kommer ni att hantera frågor som till ex SGI, sjukpenninggrundande inkomst. Som långtidsarbetslös och aktivt arbetssökande har man fått behålla sitt SGI. Om en industriarbetare har tjänat 300000 om året vid arbete och med den nya reformen ( och ex långtidsarbetslös) skulle han i princip tjäna 8400 kr x 12 = 100800 kr om året. Bidragsdelen räknas ju inte som inkomst. Vad händer efter 2 år om han inte får anställning? Man har sänkt sitt SGI, kommer A-kassan att påverkas? Pensionsgrundande beloppet blir lägre ? Frågorna är många. Anta att en arbetsgivare ”anställer” en duktig person (som de flesta är som vill arbeta). Dessa personer kan lätt ”hyras” ut till andra företag, från 350 kr och uppåt i timmen beroende på yrke. Förtjänsten är lätt att räkna ut (ca 160 arb.tim./månad). Eller så sätter man personen i produktionen direkt, efter 2 år, tack och hej. Det har hänt alltför många gånger. SFI kommer inte att fungera under arbetstid på mindre orter och i mindre företag, skiftarbete, det saknas plötsligt en man i produktionen etc. Det är bättre att avsätta ett antal timmar till sfi redan i avtalet. Fallgroparna är många, täpp till dessa, se till att AF och facket är med hela vägen, låt inte detta bli ännu en grop för redan hårt drabbade individer!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Riksdagen röstade som väntat ner regeringens förslag om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) är besviken:
”Coronakrisen har verkligen visat hur viktiga skyddsombuden är”, säger hon.

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Att kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

Korttidsarbete införs i dag – staten tar hälften av lönekostnaden

Korttidsarbete införs i dag – staten tar hälften av lönekostnaden

Företagen ska kompenseras till hälften och anställda får behålla 90 procent vid korttidspermittering.

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Obegripligt och felaktigt om skydds­ombuden, Moderaterna”

”Obegripligt och felaktigt om skydds­ombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

De som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

Syna SD i sömmarna

Syna SD i sömmarna

SD vill skära ner nära tio miljarder på arbetsmarknads-området. Gå aldrig på att det skulle vara ett arbetarvänligt parti, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.

Politikernas svar om skugg­samhället

Politikernas svar om skugg­samhället

DA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

Arbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.