Industriarbetarnas tidning

Marie Nilsson välkomnar nya jobbformen

6 mars, 2018

Etableringsjobben är en bättre anställningsform än tidigare stödformer som funnits, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Staten betalar 54 procent av lönekostnaden för en nyanländ eller långtidsarbetslös. Så hoppas fack, arbetsgivare och regering få personer som står långt från arbetsmarknaden i jobb.

På måndagen presenterade regeringen sin del av överenskommelsen, att betala mellanskillnaden så att inkomsten motsvarar minimilönen. Arbetsgivarens kostnad ska uppgå till 8 400 kronor. Staten skjuter till 9 870 kronor. Personens disponibla inkomst blir då 15 600 kronor, vilket ska motsvara lägsta kollektivavtalade lönen.

– Det här var en av de kritiska frågorna. Vi hade som krav att vi måste nå upp till en skälig nivå på lön, så att det inte kommer diskussioner om lönedumpning, säger Marie Nilsson.

Hon tycker det är bra att arbetsmarknadens parter är överens om något de tror på.

– Då är det märkligt att det är politiker som inte alls tycker det är bra, att det är skit.

Allianspartierna har sagt att de ogillar förslaget för att det blir en för stor kostnad för staten. Moderaternas finansministerkandidat Elisabeth Svantesson säger bland annat att hon tycker det är fel att man får ett direkt bidrag på 10 000 kronor för att arbeta.

Kritikerna säger att förslaget är för dyrt, kan det ligga något i det?
– Det är dyrt att inte människor inte kommer i arbete också. Och så har vi andra stödformer som subventionerar en betydligt större del av lönekostnaden, säger Marie Nilsson.

Förslaget kan bli verklighet först andra halvan av 2019, eftersom lagändringar och godkännande av EU-kommissionen måste till först. Målet är att det ska ge minst 10 000 jobb, vilket Marie Nilsson inte tycker är orealistiskt.

– Utgångspunkten var att det ska vara lätt för arbetsgivarna. Det är det de varit kritiska mot när det gäller alla de andra femtielva stödsystemen som finns. Då tycker jag att man ska lyssna på det, det är de som ska anställa i slutändan.

Etableringsanställningen ska kunna pågå i högst två år. Mening är att den anställda ska kunna gå sfi-utbildning under tiden, om arbetstagare och arbetsgivare är överens.

Finns det en risk att arbetsgivarna utnyttjar det, till exempel genom att anställa billigt och efter två år byta ut personen mot en ny etableringsanställd?
– Där har vi ett regelverk. Det är därför det ska finnas kollektivavtal. Vi har sagt att det ska vara två år, sedan är tanken att det ska övergå i en reguljär anställning.

Någon garanti för att etableringsanställningen övergår i en fast anställning finns dock inte. Däremot ska man inte kunna ta in etableringsanställd efter etableringsanställd. Så har det varit med en del andra stödformer, säger Marie Nilsson. Därför tycker hon att etableringsjobben är en bättre åtgärd.

– Förhoppningsvis kommer individerna in och lär sig ett jobb. Då är det inte så långt borta att man ska förlänga anställningen.

Allianspartierna är emot förslaget. I höst är det val. Kommer detta över huvud taget bli av?
– Jag har väldigt svårt att tro att de inte tar vara på ett förslag där parterna är överens. Det vore att skjuta sig själv i foten.

2 kommentarer till “Marie Nilsson välkomnar nya jobbformen

  • Hur kommer ni att hantera frågor som till ex SGI, sjukpenninggrundande inkomst. Som långtidsarbetslös och aktivt arbetssökande har man fått behålla sitt SGI. Om en industriarbetare har tjänat 300000 om året vid arbete och med den nya reformen ( och ex långtidsarbetslös) skulle han i princip tjäna 8400 kr x 12 = 100800 kr om året. Bidragsdelen räknas ju inte som inkomst. Vad händer efter 2 år om han inte får anställning? Man har sänkt sitt SGI, kommer A-kassan att påverkas? Pensionsgrundande beloppet blir lägre ? Frågorna är många. Anta att en arbetsgivare ”anställer” en duktig person (som de flesta är som vill arbeta). Dessa personer kan lätt ”hyras” ut till andra företag, från 350 kr och uppåt i timmen beroende på yrke. Förtjänsten är lätt att räkna ut (ca 160 arb.tim./månad). Eller så sätter man personen i produktionen direkt, efter 2 år, tack och hej. Det har hänt alltför många gånger. SFI kommer inte att fungera under arbetstid på mindre orter och i mindre företag, skiftarbete, det saknas plötsligt en man i produktionen etc. Det är bättre att avsätta ett antal timmar till sfi redan i avtalet. Fallgroparna är många, täpp till dessa, se till att AF och facket är med hela vägen, låt inte detta bli ännu en grop för redan hårt drabbade individer!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Riksdagen röstade som väntat ner regeringens förslag om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) är besviken:
”Coronakrisen har verkligen visat hur viktiga skyddsombuden är”, säger hon.

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Att kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

Korttidsarbete införs i dag – staten tar hälften av lönekostnaden

Korttidsarbete införs i dag – staten tar hälften av lönekostnaden

Företagen ska kompenseras till hälften och anställda får behålla 90 procent vid korttidspermittering.

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Obegripligt och felaktigt om skydds­ombuden, Moderaterna”

”Obegripligt och felaktigt om skydds­ombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

De som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

Syna SD i sömmarna

Syna SD i sömmarna

SD vill skära ner nära tio miljarder på arbetsmarknads-området. Gå aldrig på att det skulle vara ett arbetarvänligt parti, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.

Politikernas svar om skugg­samhället

Politikernas svar om skugg­samhället

DA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

Arbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?