Industriarbetarnas tidning

GS lämnar samtal om etableringsjobb

21 november, 2017

Skrivet av

LO är redo att börja förhandla med regeringen om etableringsjobb, men alla förbund är inte med. GS-facket kliver av.

–Långsiktiga lösningar som redan finns riskerar att slås ut av det nya förslaget, förklarar ordförande Per-Olof Sjöö.

(UPPDATERAD) LO, Svenskt Näringsliv och Unionen är överens om ett förslag till så kallade etableringsjobb som ska underlätta för nyanlända och långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden. Den anställde ska få minimilön enligt kollektivavtalet, ha möjlighet att studera svenska på arbetstid och efter två år övergår anställningen till ett fast jobb. Kostnaden för arbetsgivaren ska vara 8 000 kronor i månaden.

Uppgörelsen bygger på att staten täcker resten av kostnaden, och därför vill nu LO, Unionen och Svenskt Näringsliv inleda förhandlingar med regeringen.

Men flera LO-förbund har valt att inte ställa sig bakom förslaget. Byggnads, Transport, Fastighets och Målarna står utanför och nu har även GS valt att inte gå vidare.

– Vi har redan ett bra samarbete med våra motparter för att bredda vägarna in till våra branscher, säger förbundsordförande Per-Olof Sjöö och nämner snabbspår, valideringsverktyg och yrkesintroduktionsavtal.

En anledning till att GS drar sig ur är att förslaget om etableringsanställningarna är för detaljerat, förklarar Per-Olof Sjöö.

– Vi har redan fungerande lösningar på plats. Det skulle bli stora svårigheter att få in det här i det arbete som vi redan gör.

Utbildning är en fråga som GS tycker är för styrd i förslaget. Det är enbart språkundervisning som ska kunna ske på arbetstid. I GS nuvarande lösningar är utbildning och handledning viktiga inslag, som de inte vill förlora.

– Vi ser risker med att etableringsanställningarna ska tränga undan det strategiskt långsiktiga arbete som vi redan har på plats i dag. Vi vill hellre komplettera våra befintliga avtal med ytterligare åtgärder för de som står längst från arbetsmarknaden, säger Per-Olof Sjöö.

Trä- och Möbelföretagen (TMF) är en av GS motparter och de beklagar att GS har dragit sig ur.

– Vi blev förvånade och mycket beklämda, säger David Johnsson, vd på TMF.

Han bekräftar att samarbetet med GS fungerar väldigt bra, men säger samtidigt att varken yrkesintroduktionsanställningar eller snabbspår har skapat särskilt många jobb.

–  Jag tror att det är för krångligt och kostar för mycket pengar. Etableringsjobben skulle kunna bli en enklare lösning och det är synd att den inte kan testas på våra avtalsområden, säger David Johnsson.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har tidigare varit positiv till parternas principöverenskommelse, och har sagt att regeringen är beredd att bidra. Det är ännu inte klart när eller om förhandlingar med regeringen ska inledas.

En kommentar till “GS lämnar samtal om etableringsjobb

  • David Johnsson! jag blir förvånad och beklämd att du lägger dig i vad GS anser är det rätta i denna fråga!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Etableringsjobb skyddar din lön”

”Etableringsjobb skyddar din lön”

”Avtalet om etableringsjobb kan pressa ner arbetslösheten och därmed skydda löner och villkor. Det är något helt annat än den lagstiftade lönedumpning som de borgerliga partierna vill ha, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson. 

Marie Nilsson välkomnar nya jobbformen

Marie Nilsson välkomnar nya jobbformen

IF Metalls ordförande Marie Nilsson välkomnar de nya etableringsjobben för nyanlända och långtidsarbetslösa. Staten betalar hälften, de kan komma igång under andra halvan nästa år. ”Vi hade som krav att vi måste nå upp till en skälig nivå på lön, och arbetsgivaren har fått ett enkelt system”, säger Marie Nilsson.

Arbetsgivaren vill övertyga GS om etableringsjobb

Industriarbetsgivarna har begärt nya förhandlingar med GS för att få med förbundet om etableringsjobben.
”Självklart ställer vi upp på det, men vår inställning har inte förändrats”, svarar GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Etablerings­jobb gynnar oss alla”

”Etablerings­jobb gynnar oss alla”

”Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

”Jag har jobbat hårt för det här”

”Jag har jobbat hårt för det här”

Berne Andersson, maskinoperatör på Lindab Grevie, tränade ungdomar i vattenpolo i en provisorisk simbassäng i ett nedlagt Willys. Nu har det lett fram till hans livs dröm.

”Det är stort att få göra det lilla”

”Det är stort att få göra det lilla”

Vi återvänder till Erica Selander, som 2016 drog i gång gympapass i asylboendets idrottshall. Hon träffade Rasha, som blev en vän för livet, men det var ovisst om hon skulle få stanna i Sverige. Läs om hur det gått.

De tog SFI-kursen till fabriken

De tog SFI-kursen till fabriken

Nu kan de anställda på Hällingsjöhus utanför Göteborg gå direkt från fabriksgolvet till SFI-lektionen, i företagets egna lokaler.

”Helt okej att luncha med chefen”

”Helt okej att luncha med chefen”

Är det möjligt att vara nyanländ och få arbete i Sverige? Absolut. Ali Alabdallah, journalist som flytt Syrien, har skrivit boken Nytt jobb i nytt land. Med den vill han göra upp med myter – och tipsa!

De pluggar svenska på jobbet

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare.

Nu kan du låna en Volvo­arbetare på bibblan

Nu kan du låna en Volvo­arbetare på bibblan

Bibliotek har inte bara böcker. På bibblan i Södra Ryd i Skövde går det till exempel att låna en Volvoarbetare.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.