Försvara öppenhetens Europa mot nationalismens farliga idéerDA:s chefredaktör Helle Klein uppmanar alla att rösta i EU-valet.

”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”Läs journalisten och författaren Alexandra Pascalidous första krönika i Dagens Arbete.

Finanskrisen

”Vi tittade på varandra och förstod ingenting”

Analys Den mörka hösten 2008 för tio år sedan följdes av en vinter med massuppsägningar. DA:s Harald Gatu såg på nära håll hur finanskrisen drog ner även lönsam svensk industri i djupet.

Harald Gatu, reporter.

Vi satt tre personer runt ett bord, november 2008. Framför mig en vd för ett gammalt välskött företag med 260 anställda och kunder över hela Europa. Företaget försåg större delen av den västeuropeiska bilindustrin med pedaler.

Bredvid satt en ung frilansfotograf från Göteborg. En småbarnspappa på 28 år utan fast anställning.

Denna höst för snart tio år sedan behövde pedalfabriken låna 10 miljoner kronor för några mindre investeringar. Frilansfotografen behövde några miljoner för att köpa sig en villa i Göteborg.

Gissa vem som fick nej och vem som fick ja från banken?

När det blev tvärstopp i det finansiella blodomloppet var det industrin som tog stryk. Inga lån, i synnerhet inte till företag med koppling till bilindustrin.

Vi tre tittade på varandra och förstod ingenting. Här fanns ett livskraftigt och konkurrensmässigt företag med gott renommé, en stabil kundkrets och med 260 personer att försörja. Men den bank som lånat företaget pengar sedan 1950-talet sa plötsligt nej. Inga krediter.

Industrin panikbromsade, från Detroit till Dalstorp.

Finanskrisen för tio år sedan var den djupaste och mest dramatiska nedgången i världsekonomin sedan 1930-talets depression. Den kunde ha utvecklats till en ny förödande depression, om politikerna hade förblivit passiva.

Nu ryckte de in och började pumpa in gigantiska belopp i det finansiella systemet för att kreditgivningen skulle komma igång igen. En ekonomiskpolitisk hjärt- och lungräddning i sista sekund.

Men även om finanskrisen inte utvecklades till en nattsvart depression var det illa nog. Vägen tillbaka har blivit en segdragen historia,  svag tillväxt och hög arbetslöshet. Vilket var väntat. Mönstret från tidigare finanskriser i historien gick att känna igen. Förtroendet bland det finansiella systemets aktörer var skadat. Och såväl stater, företag och hushåll hade byggt upp berg av skulder som tar tid att betala av. Förtroendekris och skuldberg är knappast något som eldar på den ekonomiska utvecklingen.

Vad värre är: de faktorer som drev fram finanskrisen finns fortfarande kvar. Därför riskerar den att komma tillbaka.

Åren före finanskrisen hade fyra särdrag:

1. Stora obalanser mellan länder. Grovt förenklat lånar amerikanerna av kineserna för att kunna köpa grejer gjorda i Kina. Därför har USA ett gigantiskt underskott i sin bytesbalans, ett underskott som fortsätter att växa.

2. Snabbt stigande bostadspriser. Den priskarusellen fortsätter även i dag, påeldad av extremt låga räntor.

3. Hög lönsamhet i den finansiella ekonomin. Vinsterna är fortsatt höga.

4. Ökad privat skuldsättning. Även om hushållen i många år har betalat av på sina skulder så lockas många att bygga upp nya skulder när räntorna är så låga.

Alla de fyra särdragen före kollapsen för tio år sedan är varningstecken i dag också. I USA håller dessutom president Trump och kongressmajoriteten på att urholka de lagar som kom efter finanskrisen och som skulle förhindra en ny krasch.

Lite slentrianmässigt brukar det påstås att finanskrisen utlöstes av chocken den 15 september 2008 då den amerikanska staten lät investmentbanken Lehman Brothers gå i konkurs. Med följd att hela världsekonomin tvärnitade.

Men tecknen på en annalkande krasch hade funnits där i några år. Tre år innan, 2005 varnade dåvarande chefsekonomen Raghuram Rajan vid Internationella valutafonden IMF för utvecklingen. Den oreglerade finansiella ekonomin var en tickande bomb, menade han. Men han kölhalades av en i stort sett enig kår av ekonomer och politiker.

Två år senare, sommaren 2007, var hans kritiker inte lika tvärsäkra. Då, sommaren 2007 och ett år innan Lehman Brothers, tvingades Europeiska centralbanken ECB stödpumpa in 94 miljarder euro i det finansiella systemet sedan en investmentbank darrat.

Kort därefter sågs desperata kunder köa för att ta ut sina pengar från  den brittiska banken Northern Rock, som dittills erbjudit bostadslån upp till 125 procent av bostadens marknadsvärde. Den affärsidén höll inte i längden. Köerna beskrevs som den första ”bankrusningen” i Storbritannien sedan 1800-talet. Och det här var som sagt ett år före Lehman Brothers.

Det kom allt fler tecken på en annalkande kollaps. Ett halvår före Lehman Brotherskonkursden skrev den brittiska affärstidningen Financial Times marknadsliberale krönikör Martin Wolf, som lusläses av alla världens finansministrar och företagsledare: ”Kom ihåg fredagen den 14 mars 2008, det var den dag som drömmen om en global marknadsliberal kapitalism dog”.

Den dagen tvingades den amerikanska centralbanken Federal Reserve gå in och rädda finansinstitutet Bear Stearns. Avregleringens tid var över konstaterade Wolf och stämde in i vad chefen för Deutsche Bank just hade sagt: ”Jag tror inte längre på marknadens självläkande kraft”.

Ett halvår senare brakade helvetet lös. De finansiella marknaderna kollapsade och industrin tvärnitade. Även den svenska.

Att krisen så snabbt spred sig från amerikansk och brittisk finanssektor till svenska industriföretag berodde på en sak: de kortfristiga banklån som företagen behöver för att finansiera sin verksamhet försvann och då stannade produktionen av.

Det brukar sägas att krisens ursprung var den överhettade amerikanska bostadsmarknaden. Finanskrisen utlöstes visserligen där, men dess rötter var betydligt djupare skriver Martin Wolf i sin bok The Shifts and the Shocks: What We’ve Learned – and Have Still to Learn from the Financial Crisis. Orsakerna kan enligt Wolf – som själv prisat både Thatcher och Reagan – spåras till den marknadsliberala modell som dominerat ekonomisk politik sedan sent 1970-tal.

Tron på helt fria marknader har fått sig en törn. Övertygelsen att effektiva marknader bara kunde vara fria eftersom alla aktörer i systemet är förmögna att fatta rationella beslut utifrån den information som är tillgänglig, klingade ihåligt de där höst- och vintermånaderna för snart tio år sedan.

Den fria marknadens kollaps kunde avläsas på flera sätt. Världshandelns volym föll med 20 procent på tolv månader, dubbelt så mycket som den gjorde efter börskraschen 1929. Industriproduktionen föll lika mycket året efter finanskrisen som under trettiotalsdepressionens första år. Aktiemarknaden föll med 50 procent jämfört med 20 procent efter börskraschen 1929.

Däremot ingrep politikerna snabbare under finanskrisen jämfört med 1929, vilket sannolikt skonade världen från en ny katastrofal depression. Stödinsatserna fortsätter, inte minst från den europeiska centralbanken ECB som trycker ut cirka 300 miljarder kronor i månaden i det finansiella systemet.

Hur det gick för pedaltillverkaren i Dalstorp? Fabriken räddades av de annars konkursmässiga Ford och General Motors som själva brottades med mångmiljardförluster och som den amerikanska staten stod i begrepp att tillfälligt förstatliga.

För Europas fordonsindustri med dess biljättar var den lilla Dalstorpsfabriken systemviktig. Det vill säga oumbärlig. Och den fortsätter att förse en stor del av Europas bilindustri med pedaler.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Bortom all kontroll

BANKKOLLAPSENI morgon är det tio år sedan den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs. Paniken spred sig på världens börser och skapade massarbetslöshet. Ångrade någon i finansvärlden sig? Egentligen inte, enligt de spelfilmer och romaner som DA:s Rasmus Lygner plöjt.

1
 

Tio år efter krisen – är det dags igen?

DA reder ut2008: Den stora finanskrisen spred panik från USA till hela världen. Svensk industri tvärnitade. 2018: Sakta har världsekonomin återhämtat sig efter krisen. Nu går Sverige strålande. Men det finns orosmoln.

2
 

Läs mer från Dagens Arbete:

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

”Jag sjöng som ett as!”

TV-STJÄRNAHan sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Den tävlingsinriktade pappersarbetaren Micke Holm är missnöjd med finalsången men börjar ändå tro ”att jag duger till någonting”.

Tyskar ska bygga elbilar i Trollhättan

Det tyska företaget Sonos ska börja tillverka elbilar på Nevs fabrik i Trollhättan – 260 000 under åtta år. ”Så här nära bilproduktion har vi inte varit på många år”, säger Stefan Larsson, ordförande för 170 IF Metallare på Nevs.

Lång kamp för ett erkännande

FÖRSÄKRINGSPENGARHon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte.

Läget på pappersbruken

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

HÖGKONJUNKTURDen svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Industrin och klimatet

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

Ladda ner DA nr 4 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Tacka f-n för att vi är olönsamma

DEBATT”Vi ställs mot maskinerna och förväntas att vara lika effektiva, lönsamma och till samma låga kostnad. Robotarna måste betala skatt som alla andra på de jobb som utförs. Det finns säkert redan färdiga algoritmer för detta”, skriver DA-läsaren Kjell Dahlén.

Så tar du hand om pannan

Tips från proffsetEn äkta gjutjärnspanna äger man inte – man lånar den av sina barn. Månadens läsarproffs visar hur du får den att hålla länge.

Robert Nyberg

”Alla måste få ta del av vinsten”

DebattDet behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Kärleksbomba din rival på cykelbanan

SkruvatVi borde vara mer Dalai lama i trafiken, tycker psykologen Jenny Klefbom. Kanske kan en ny gest vara vägen dit?

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

1

”Några över 55 år erbjöds 3000 kronor”

Vad hände sen?Britta Åhs-Niska blev efter 45 år av med jobbet när Electrolux flyttade tillverkningen utomlands. Nu är hon pensionär och nybliven hundägare.

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

PENSIONSAVGÅNGAREtt samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

Parterna överens om ABB

Tvisten vid ABB är löst. I de centrala förhandlingarna kom facket och arbetsgivarna överens om en lösning. Uppgörelsen är sekretessbelagd.

Foto: Juliana Wiklund

”Samhall sviker sitt uppdrag”

Debatt”Samhall sviker till stora delar sitt samhällsuppdrag och redan utsatta människor får betala priset”, skriver Mats Jutterström, som studerat Samhall och andra statliga bolag.

8

Djurpark på hjul

En skränande häger, en tolv meter hög elefant. Kugghjulen och vajrarna som driver djuren i franska Nantes är lika viktiga som den fantasifulla ytan. DA har besökt ett semestermål som är motsatsen till Disney World.

Nu börjar jobbjakten efter tunga varslet

NEDDRAGNINGTill sommaren ska 100 av 250 anställda bort på Hjältevadshus. "Trist att det är bostadspolitiken, och inte en lågkonjunktur, som har skapat krisen”, säger GS-klubbens ordförande Joakim Dacke.

Slingrig väg för elbilens batteri

DA reder utOm bara drygt tio år spås nio av tio nya bilar var eldrivna i Sverige. Men då krävs det mycket större mängder av metallen kobolt, vars utvinning kan äventyra klimatmålen.

Kan vi betala för en friskare jord?

KLIMATKOLLENÄr klimatkompensation bara ett sätt att döva ens dåliga samvete, eller gör det skillnad? Så här fungerar det.

2

BONUS I INDUSTRIN

Är din ­arbetslust till salu?

GRANSKNINGEtt upplägg för fjäsk, eller en anledning att spotta i nävarna? Dagens Arbete har i en stor undersökning kartlagt bonusen på industrigolvet. Vi har hittat system som forskare varnar för – men också pengar till en tryggare pension.

4

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

Bilarbetarna rasar mot chefernas lönelyft

Chefstjänstemännen på Renault höjde sina löner med närmare 16 procent i fjol. Arbetarna fick nöja sig med 1,4 procent, vilket facket hävdar var en reallönesänkning. Nu kämpar man för ett rejält lyft under 2019.

1

Med månen som vägvisare

BILDREPORTAGEFotokonstnären Helena Blomqvists bilder i projektet The Great Silence handlar om motstånd och försvar, en längtan till månen och legenden om Jeanne d’Arc.

Sväng dina lurviga – dansplågorna går igen!

DA gillarVi som har fyllt 40 hade fågeldansen och Lambada. Dagens ungdom hittar inspiration på helt andra håll. Eller? Hur nytt är det egentligen att flossa, dansa flapper och take the L?

1

Verkstad, kontor eller fritidsgård?

ÖGONBLICKETKlockan är 16.25 på Mineteam i Gällivare. Vd:n Oskar Spets, i keps och Anton Joensuu tar en skejtpaus i företagets lokaler.

Som handen i handsken

DA TESTARBra arbetshandskar att ha på fritiden kan alltid behövas. Vi lät tre pappersarbetare i Grycksbo testa sju olika par.

”Vargarna tog mina hästar”

DA MÖTERNorr om Mongoliets huvudstad Ulan Bator, en mil från närmsta granne, bor skogvaktaren Bayaraa i ett hus som han timrat själv. Alla dagar i veckan spanar han efter tjuvhuggare och skogsbränder. Ett jobb med flera risker.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.