”Konkurrenskraften hör samman med arbetarnas hälsa”DA:s Helle Klein vill se att det blir verklighet av nollvisionen om dödsolyckor på jobbet.

Har vi lärt oss att tänka efter före?”Allt för ofta anses det inte finnas tid att ta reda på arbetsmiljö­riskerna” skriver DA:s nya krönikör, Peter Larsson.

Finanskrisen

”Vi tittade på varandra och förstod ingenting”

Analys Den mörka hösten 2008 för tio år sedan följdes av en vinter med massuppsägningar. DA:s Harald Gatu såg på nära håll hur finanskrisen drog ner även lönsam svensk industri i djupet.

Harald Gatu, reporter.

Vi satt tre personer runt ett bord, november 2008. Framför mig en vd för ett gammalt välskött företag med 260 anställda och kunder över hela Europa. Företaget försåg större delen av den västeuropeiska bilindustrin med pedaler.

Bredvid satt en ung frilansfotograf från Göteborg. En småbarnspappa på 28 år utan fast anställning.

Denna höst för snart tio år sedan behövde pedalfabriken låna 10 miljoner kronor för några mindre investeringar. Frilansfotografen behövde några miljoner för att köpa sig en villa i Göteborg.

Gissa vem som fick nej och vem som fick ja från banken?

När det blev tvärstopp i det finansiella blodomloppet var det industrin som tog stryk. Inga lån, i synnerhet inte till företag med koppling till bilindustrin.

Vi tre tittade på varandra och förstod ingenting. Här fanns ett livskraftigt och konkurrensmässigt företag med gott renommé, en stabil kundkrets och med 260 personer att försörja. Men den bank som lånat företaget pengar sedan 1950-talet sa plötsligt nej. Inga krediter.

Industrin panikbromsade, från Detroit till Dalstorp.

Finanskrisen för tio år sedan var den djupaste och mest dramatiska nedgången i världsekonomin sedan 1930-talets depression. Den kunde ha utvecklats till en ny förödande depression, om politikerna hade förblivit passiva.

Nu ryckte de in och började pumpa in gigantiska belopp i det finansiella systemet för att kreditgivningen skulle komma igång igen. En ekonomiskpolitisk hjärt- och lungräddning i sista sekund.

Men även om finanskrisen inte utvecklades till en nattsvart depression var det illa nog. Vägen tillbaka har blivit en segdragen historia,  svag tillväxt och hög arbetslöshet. Vilket var väntat. Mönstret från tidigare finanskriser i historien gick att känna igen. Förtroendet bland det finansiella systemets aktörer var skadat. Och såväl stater, företag och hushåll hade byggt upp berg av skulder som tar tid att betala av. Förtroendekris och skuldberg är knappast något som eldar på den ekonomiska utvecklingen.

Vad värre är: de faktorer som drev fram finanskrisen finns fortfarande kvar. Därför riskerar den att komma tillbaka.

Åren före finanskrisen hade fyra särdrag:

1. Stora obalanser mellan länder. Grovt förenklat lånar amerikanerna av kineserna för att kunna köpa grejer gjorda i Kina. Därför har USA ett gigantiskt underskott i sin bytesbalans, ett underskott som fortsätter att växa.

2. Snabbt stigande bostadspriser. Den priskarusellen fortsätter även i dag, påeldad av extremt låga räntor.

3. Hög lönsamhet i den finansiella ekonomin. Vinsterna är fortsatt höga.

4. Ökad privat skuldsättning. Även om hushållen i många år har betalat av på sina skulder så lockas många att bygga upp nya skulder när räntorna är så låga.

Alla de fyra särdragen före kollapsen för tio år sedan är varningstecken i dag också. I USA håller dessutom president Trump och kongressmajoriteten på att urholka de lagar som kom efter finanskrisen och som skulle förhindra en ny krasch.

Lite slentrianmässigt brukar det påstås att finanskrisen utlöstes av chocken den 15 september 2008 då den amerikanska staten lät investmentbanken Lehman Brothers gå i konkurs. Med följd att hela världsekonomin tvärnitade.

Men tecknen på en annalkande krasch hade funnits där i några år. Tre år innan, 2005 varnade dåvarande chefsekonomen Raghuram Rajan vid Internationella valutafonden IMF för utvecklingen. Den oreglerade finansiella ekonomin var en tickande bomb, menade han. Men han kölhalades av en i stort sett enig kår av ekonomer och politiker.

Två år senare, sommaren 2007, var hans kritiker inte lika tvärsäkra. Då, sommaren 2007 och ett år innan Lehman Brothers, tvingades Europeiska centralbanken ECB stödpumpa in 94 miljarder euro i det finansiella systemet sedan en investmentbank darrat.

Kort därefter sågs desperata kunder köa för att ta ut sina pengar från  den brittiska banken Northern Rock, som dittills erbjudit bostadslån upp till 125 procent av bostadens marknadsvärde. Den affärsidén höll inte i längden. Köerna beskrevs som den första ”bankrusningen” i Storbritannien sedan 1800-talet. Och det här var som sagt ett år före Lehman Brothers.

Det kom allt fler tecken på en annalkande kollaps. Ett halvår före Lehman Brotherskonkursden skrev den brittiska affärstidningen Financial Times marknadsliberale krönikör Martin Wolf, som lusläses av alla världens finansministrar och företagsledare: ”Kom ihåg fredagen den 14 mars 2008, det var den dag som drömmen om en global marknadsliberal kapitalism dog”.

Den dagen tvingades den amerikanska centralbanken Federal Reserve gå in och rädda finansinstitutet Bear Stearns. Avregleringens tid var över konstaterade Wolf och stämde in i vad chefen för Deutsche Bank just hade sagt: ”Jag tror inte längre på marknadens självläkande kraft”.

Ett halvår senare brakade helvetet lös. De finansiella marknaderna kollapsade och industrin tvärnitade. Även den svenska.

Att krisen så snabbt spred sig från amerikansk och brittisk finanssektor till svenska industriföretag berodde på en sak: de kortfristiga banklån som företagen behöver för att finansiera sin verksamhet försvann och då stannade produktionen av.

Det brukar sägas att krisens ursprung var den överhettade amerikanska bostadsmarknaden. Finanskrisen utlöstes visserligen där, men dess rötter var betydligt djupare skriver Martin Wolf i sin bok The Shifts and the Shocks: What We’ve Learned – and Have Still to Learn from the Financial Crisis. Orsakerna kan enligt Wolf – som själv prisat både Thatcher och Reagan – spåras till den marknadsliberala modell som dominerat ekonomisk politik sedan sent 1970-tal.

Tron på helt fria marknader har fått sig en törn. Övertygelsen att effektiva marknader bara kunde vara fria eftersom alla aktörer i systemet är förmögna att fatta rationella beslut utifrån den information som är tillgänglig, klingade ihåligt de där höst- och vintermånaderna för snart tio år sedan.

Den fria marknadens kollaps kunde avläsas på flera sätt. Världshandelns volym föll med 20 procent på tolv månader, dubbelt så mycket som den gjorde efter börskraschen 1929. Industriproduktionen föll lika mycket året efter finanskrisen som under trettiotalsdepressionens första år. Aktiemarknaden föll med 50 procent jämfört med 20 procent efter börskraschen 1929.

Däremot ingrep politikerna snabbare under finanskrisen jämfört med 1929, vilket sannolikt skonade världen från en ny katastrofal depression. Stödinsatserna fortsätter, inte minst från den europeiska centralbanken ECB som trycker ut cirka 300 miljarder kronor i månaden i det finansiella systemet.

Hur det gick för pedaltillverkaren i Dalstorp? Fabriken räddades av de annars konkursmässiga Ford och General Motors som själva brottades med mångmiljardförluster och som den amerikanska staten stod i begrepp att tillfälligt förstatliga.

För Europas fordonsindustri med dess biljättar var den lilla Dalstorpsfabriken systemviktig. Det vill säga oumbärlig. Och den fortsätter att förse en stor del av Europas bilindustri med pedaler.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Bortom all kontroll

BANKKOLLAPSENI morgon är det tio år sedan den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs. Paniken spred sig på världens börser och skapade massarbetslöshet. Ångrade någon i finansvärlden sig? Egentligen inte, enligt de spelfilmer och romaner som DA:s Rasmus Lygner plöjt.

1
 

Tio år efter krisen – är det dags igen?

DA reder ut2008: Den stora finanskrisen spred panik från USA till hela världen. Svensk industri tvärnitade. 2018: Sakta har världsekonomin återhämtat sig efter krisen. Nu går Sverige strålande. Men det finns orosmoln.

2
 

Läs mer från Dagens Arbete:

De tog SFI-kursen till fabriken

Från och med i dag kan de anställda på Hällingsjöhus utanför Göteborg gå direkt från fabriksgolvet till SFI-lektionen, i företagets egna lokaler.

Få ordning på deckarna

BÖCKERLäs i rätt ordning! uppmanar DA:s deckarexpert Lennar­t Lund. Det gäller att hålla koll när förlagen börjar översätta böckerna mitt i en serie.

Förhandlingarna om Las

Svenskt Näringsliv vill ha fri uppsägningsrätt

Skrotad las, bättre a-kassa, bättre omställning, bättre kompetensutveckling och privatiserad arbetsförmedling. Det är Svenskt Näringslivs önskelista inför de fortsatta förhandlingarna med LO.

2

”Det är bara tokerier”

Höjd a-kassa och bättre omställning är bra förslag. Men att slopa saklig grund för uppsägning är bara tokerier. Så kommenterar LO:s Torbjörn Johansson förslaget från Svenskt Näringsliv.

”Det var fan dags att skärpa sig”

HälsaEtt telefonsamtal från en nära vän och arbetskamrat fick Pappers välkända profil Mikael Lilja att fundera på hälsan. En magsäcksoperation senare berättar han om att äta bara en kvarts pizza och hur vikttappet gjorde att han nästan undkom fortkörningsböter.

Delad stress blir mindre för alla

KRÖNIKA ”Kvinnor inom industrin stressar mer än männen. De tar större ansvar för hemmet och har oftare monotona arbetsuppgifter. Så här kan vi inte ha det!”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

2
Chefredaktör Helle Klein med tidningen Dagens Arbetsmiljö

Dagens Arbete startar ny tidning om arbetsmiljö

Skyddsombuden inom LO får i år en ny tidning: Dagens Arbetsmiljö. Den kommer att innehålla vassa granskningar, men framför allt vara ett handfast verktyg i det dagliga arbetsmiljöarbetet.

2

Har vi lärt oss att tänka efter före?

Krönika”Allt för ofta anses det inte finnas tid att ta reda på arbetsmiljö­riskerna” skriver DA:s nya krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

”Förståelsen för inhyrda är bättre i dag”

BemanningFacket skrek högt när Lilla Edets pappersbruk började med bemanning 2014. Nu har kritiken minskat – inhyrningen är låg, löneskillnaderna har jämnats ut.

Sommarjobben i industrin ökar

Den som söker sommarjobb inom industrin har i år stora chanser att få ett. Arbetsförmedlingen har fått in 2 500 sommarjobb, 500 fler än förra året.

Illustration: GUSTAF ÖHRNELL HJALMARS

Måste jag byta uppgifter efter pappaledighet?

Fråga DAHan fick inte tillbaka sitt gamla jobb när han återkom från föräldraledigheten. Får det gå till så? DA:s expert svarar.

”Det känns redan som jag har vunnit”

Pappersarbetaren Micke Holm känner sig som att han redan har vunnit, oavsett hur det går för honom i Talangfinalen. Men vilken låt han ska framföra, det vill han inte avslöja.

Metals are going to lift Mongolia

In the middle of the Gobi Desert the world’s largest copper mine is developing. Some people have been given the chance to start small, legal mines. With the help of the deposits discovered under Mongolia’s soil, the country is going to rise from poverty. For our English readers we have translated our long read from the mines in Mongolia.

arbetsdomstolen

IF Metall stämmer Swed Handling

ARBETSDOMSTOLENÅtta anställda på kemiföretaget Swed Handling har inte fått arbetstidsförkortning sedan 2010. Nu stämmer IF Metall bolaget och kräver totalt 617 522 kronor.

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

SkruvatNär jag letade andrahandslägenhet hittade jag en sajt som matchar hyresvärdar med hyresgäster på ett klassiskt Tindermanér. Jag tackar min vän för att han lyckats ta en så oförskämt smickrande bild.

15 till 45 millimeter är bredden på remsorna – kantlisterna – som bland annat används på Ikeas kända bokhylla Billy. Foto: Adam Daver

Laddar kantlistmaskinen

ÖgoblicketUlrika Öhrling är operatör på konverteringen i Billingsfors

Varje dag är Alla hjärtans dag!

KrönikaLåt inte emojis ersätta att vi möts på riktigt. Släpp mobilen skippa rosor och choklad. Industriarbetaren Tony Frid vill att vi släpper fram kärleken alla dagar på året, och att vi vågar kramas mer.

Bemannings­företag eller fackförening?

DEBATT”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas", skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

2

Farliga vibrationer

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla som kan påverka att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

GS: Politiken skapar byggkrisen

Efter storvarslet på Hjältevadshus vill GS-facket sätta press på den nya bostadsministern. ”Politiska beslut lägger en våt filt över branschen”, enligt GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Annika Rahm är sömmerska på Woolpower Östersund. Foto: Adaam Daver

”Passa på när det är rejält kallt”

Proffset tipsarNu är tiden inne för gosiga ylleunderställ. Annika Rahm på Woolpower i Östersund tipsar om hur du bäst tar hand om dem. 

Gabriel Jöngren, Sandra Johansson, Marcus Davidsson, Camilla Eriksson och Sara Wiinikka utgör projektgruppen för Ung 2020 tillsammans med Pontus Georgsson, Pauline Hylander och P-A Petterson från förbundskontoret. Foto: Adam Daver

”Viktigt att vi unga tar hand om varandra”

Ung 2020Nu har Pappers nya ungdomsambassadörer samlats för första gången. Tillsammans ska de se till att förbundet finns till även om 40 år, och då krävs en rejäl kraftansträngning.

Leandro Steinnagel, till vänster, gillar plåtlådorna. Bra för kall mat, tycker han. Här bredvid Monica Jalonen och Gabriel Banor. Foto: Adam Daver

Billiga lådor håller tätt

Da testarVad är bästa sättet att förvara den medhavda lunchen? DA lät några anställda på Astra Zeneca testa sju matlådor under lika många dagar.

Tvist om helglön – nu stäms bemanningsföretag

ARBETSDOMSTOLENAnställda på bemanningsföretaget Adecco har gått miste om helgersättning, enligt IF Metall. Nu stämmer fackförbundet Adecco inför Arbetsdomstolen, AD. ”Ett pilotfall”, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

Inkomstskillnaderna fortsätter att öka i landet

59,2 industriarbetarlöner. Så mycket mer tjänade Sveriges näringslivstoppar år 2017 enligt en ny rapport från LO.

2

Cynisk stämning efter bonusbesked

Trots slit, övertid och försäljningsrekord får de anställda på Volvo Cars i Göteborg ingen bonus. ”Det som förvånar mig mest är den totala frånvaron av fingertoppskänsla från ledningen”, säger Lars Henriksson, skyddsombud på fabriken.

2

Det sista skriet?

BildreportagetFotografen Ragnar Axelsson har de senaste trettio åren genomkorsat Arktis, Grönland och Kanada och skildrat bland annat jägarbefolkningens levnadsvillkor. Hans bilder från Grönland berättar om det få har upplevt med egna ögon, men som många talar om: en kommande klimatkatastrof.

100 varslas på Hjältevadshus

Mer än var tredje anställd varslas på Hjältevadshus. Överklagade bygglov och slopat investeringsstöd för hyresrätter ligger bakom.

Illustration: Rebecca Elfast

Bli stark av bönor

KlimatkollenDina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

”Alla måste stå upp för en nollvision mot dödsolyckor”

DEBATT”Det är provocerande och nonchalant att en del partier i Sveriges riksdag väljer att rösta emot en nollvision mot dödsolyckor.” Det skriver representanter för sex IF Metall-avdelningar i norra Sverige.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.