”Lyssna inte på domedagsprofeterna utan på dem som vill bygga vidare på det vi har”Helle Klein, chefredaktör.

”Sänk pensionsåldern i stället för att höja den”Mikael Orshammar, V-tab i Göteborg, om hur nästa regering borde förändra arbetslivet.

Finanskrisen

”Vi tittade på varandra och förstod ingenting”

Analys Den mörka hösten 2008 för tio år sedan följdes av en vinter med massuppsägningar. DA:s Harald Gatu såg på nära håll hur finanskrisen drog ner även lönsam svensk industri i djupet.

Harald Gatu, reporter.

Vi satt tre personer runt ett bord, november 2008. Framför mig en vd för ett gammalt välskött företag med 260 anställda och kunder över hela Europa. Företaget försåg större delen av den västeuropeiska bilindustrin med pedaler.

Bredvid satt en ung frilansfotograf från Göteborg. En småbarnspappa på 28 år utan fast anställning.

Denna höst för snart tio år sedan behövde pedalfabriken låna 10 miljoner kronor för några mindre investeringar. Frilansfotografen behövde några miljoner för att köpa sig en villa i Göteborg.

Gissa vem som fick nej och vem som fick ja från banken?

När det blev tvärstopp i det finansiella blodomloppet var det industrin som tog stryk. Inga lån, i synnerhet inte till företag med koppling till bilindustrin.

Vi tre tittade på varandra och förstod ingenting. Här fanns ett livskraftigt och konkurrensmässigt företag med gott renommé, en stabil kundkrets och med 260 personer att försörja. Men den bank som lånat företaget pengar sedan 1950-talet sa plötsligt nej. Inga krediter.

Industrin panikbromsade, från Detroit till Dalstorp.

Finanskrisen för tio år sedan var den djupaste och mest dramatiska nedgången i världsekonomin sedan 1930-talets depression. Den kunde ha utvecklats till en ny förödande depression, om politikerna hade förblivit passiva.

Nu ryckte de in och började pumpa in gigantiska belopp i det finansiella systemet för att kreditgivningen skulle komma igång igen. En ekonomiskpolitisk hjärt- och lungräddning i sista sekund.

Men även om finanskrisen inte utvecklades till en nattsvart depression var det illa nog. Vägen tillbaka har blivit en segdragen historia,  svag tillväxt och hög arbetslöshet. Vilket var väntat. Mönstret från tidigare finanskriser i historien gick att känna igen. Förtroendet bland det finansiella systemets aktörer var skadat. Och såväl stater, företag och hushåll hade byggt upp berg av skulder som tar tid att betala av. Förtroendekris och skuldberg är knappast något som eldar på den ekonomiska utvecklingen.

Vad värre är: de faktorer som drev fram finanskrisen finns fortfarande kvar. Därför riskerar den att komma tillbaka.

Åren före finanskrisen hade fyra särdrag:

1. Stora obalanser mellan länder. Grovt förenklat lånar amerikanerna av kineserna för att kunna köpa grejer gjorda i Kina. Därför har USA ett gigantiskt underskott i sin bytesbalans, ett underskott som fortsätter att växa.

2. Snabbt stigande bostadspriser. Den priskarusellen fortsätter även i dag, påeldad av extremt låga räntor.

3. Hög lönsamhet i den finansiella ekonomin. Vinsterna är fortsatt höga.

4. Ökad privat skuldsättning. Även om hushållen i många år har betalat av på sina skulder så lockas många att bygga upp nya skulder när räntorna är så låga.

Alla de fyra särdragen före kollapsen för tio år sedan är varningstecken i dag också. I USA håller dessutom president Trump och kongressmajoriteten på att urholka de lagar som kom efter finanskrisen och som skulle förhindra en ny krasch.

Lite slentrianmässigt brukar det påstås att finanskrisen utlöstes av chocken den 15 september 2008 då den amerikanska staten lät investmentbanken Lehman Brothers gå i konkurs. Med följd att hela världsekonomin tvärnitade.

Men tecknen på en annalkande krasch hade funnits där i några år. Tre år innan, 2005 varnade dåvarande chefsekonomen Raghuram Rajan vid Internationella valutafonden IMF för utvecklingen. Den oreglerade finansiella ekonomin var en tickande bomb, menade han. Men han kölhalades av en i stort sett enig kår av ekonomer och politiker.

Två år senare, sommaren 2007, var hans kritiker inte lika tvärsäkra. Då, sommaren 2007 och ett år innan Lehman Brothers, tvingades Europeiska centralbanken ECB stödpumpa in 94 miljarder euro i det finansiella systemet sedan en investmentbank darrat.

Kort därefter sågs desperata kunder köa för att ta ut sina pengar från  den brittiska banken Northern Rock, som dittills erbjudit bostadslån upp till 125 procent av bostadens marknadsvärde. Den affärsidén höll inte i längden. Köerna beskrevs som den första ”bankrusningen” i Storbritannien sedan 1800-talet. Och det här var som sagt ett år före Lehman Brothers.

Det kom allt fler tecken på en annalkande kollaps. Ett halvår före Lehman Brotherskonkursden skrev den brittiska affärstidningen Financial Times marknadsliberale krönikör Martin Wolf, som lusläses av alla världens finansministrar och företagsledare: ”Kom ihåg fredagen den 14 mars 2008, det var den dag som drömmen om en global marknadsliberal kapitalism dog”.

Den dagen tvingades den amerikanska centralbanken Federal Reserve gå in och rädda finansinstitutet Bear Stearns. Avregleringens tid var över konstaterade Wolf och stämde in i vad chefen för Deutsche Bank just hade sagt: ”Jag tror inte längre på marknadens självläkande kraft”.

Ett halvår senare brakade helvetet lös. De finansiella marknaderna kollapsade och industrin tvärnitade. Även den svenska.

Att krisen så snabbt spred sig från amerikansk och brittisk finanssektor till svenska industriföretag berodde på en sak: de kortfristiga banklån som företagen behöver för att finansiera sin verksamhet försvann och då stannade produktionen av.

Det brukar sägas att krisens ursprung var den överhettade amerikanska bostadsmarknaden. Finanskrisen utlöstes visserligen där, men dess rötter var betydligt djupare skriver Martin Wolf i sin bok The Shifts and the Shocks: What We’ve Learned – and Have Still to Learn from the Financial Crisis. Orsakerna kan enligt Wolf – som själv prisat både Thatcher och Reagan – spåras till den marknadsliberala modell som dominerat ekonomisk politik sedan sent 1970-tal.

Tron på helt fria marknader har fått sig en törn. Övertygelsen att effektiva marknader bara kunde vara fria eftersom alla aktörer i systemet är förmögna att fatta rationella beslut utifrån den information som är tillgänglig, klingade ihåligt de där höst- och vintermånaderna för snart tio år sedan.

Den fria marknadens kollaps kunde avläsas på flera sätt. Världshandelns volym föll med 20 procent på tolv månader, dubbelt så mycket som den gjorde efter börskraschen 1929. Industriproduktionen föll lika mycket året efter finanskrisen som under trettiotalsdepressionens första år. Aktiemarknaden föll med 50 procent jämfört med 20 procent efter börskraschen 1929.

Däremot ingrep politikerna snabbare under finanskrisen jämfört med 1929, vilket sannolikt skonade världen från en ny katastrofal depression. Stödinsatserna fortsätter, inte minst från den europeiska centralbanken ECB som trycker ut cirka 300 miljarder kronor i månaden i det finansiella systemet.

Hur det gick för pedaltillverkaren i Dalstorp? Fabriken räddades av de annars konkursmässiga Ford och General Motors som själva brottades med mångmiljardförluster och som den amerikanska staten stod i begrepp att tillfälligt förstatliga.

För Europas fordonsindustri med dess biljättar var den lilla Dalstorpsfabriken systemviktig. Det vill säga oumbärlig. Och den fortsätter att förse en stor del av Europas bilindustri med pedaler.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Tio år efter krisen – är det dags igen?

DA reder ut2008: Den stora finanskrisen spred panik från USA till hela världen. Svensk industri tvärnitade. 2018: Sakta har världsekonomin återhämtat sig efter krisen. Nu går Sverige strålande. Men det finns orosmoln.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Veteranmaskinen vid forskningsfronten

TestverkstadHit till ett gult hus i centrala Stockholm skickar all världens företag råvara för att experimentera. Nån vill kapa materialåtgången i konventionellt papper, nån annan vill testa att göra papper av avlagda textilier, en tredje vill göra det elastiskt som gummi.

Val uppåt väggarna

VAL 2018Nu råder valbudskapsfeber runt om i Sverige. DA visar hur affischerna historiskt gått från propaganda till ironi, hur både moderater och socialdemokrater lockat väljare med hjälp en cabriolet – och vem var egentligen Lennart?

Förhandlingar om Iggesund nästa vecka

NeddragningNästa vecka ska Pappers och de andra berörda facken på Holmens pappersbruk i Iggesund träffa arbetsgivaren för första gången sedan varslet.

Robert Nyberg

Små vikningar löser stora problem

Konsten att vika papper till skulpturer är flera hundra år gammal. Nu har origami fått en annan roll – att designa rymdteleskop, operationsrobotar och krockkuddar i bilar.

Korttidsarbete – så kan det bli

Gå ned 60 procent i arbetstid och behåll 80 procent av lönen när företaget krisar. Så kan det bli om det nya förslaget om korttidsarbete blir verklighet.

Återväxten i industrin

Här sitter Pappers framtid

NÄSTA GENERATIONNär många äldre går i pension försvinner också flera som är fackligt aktiva. Därför storsatsar Pappers nu på förbundets ungdomar.

Så ska unga lockas till bruken

GENERATIONSVÄXLINGDe närmaste tio åren kommer mer än var fjärde pappersarbetare att gå i pension. Nu gäller det att få in unga i branschen – frågan är bara hur. Vi frågade facket och arbetsgivarna.

1

Framtidens kontrollrum kartläggs

Ny teknikHur skapar man en bra arbetsplats när allt digitaliseras? Det ska forskare undersöka på SSAB.

”SD och Alliansen är löntagarfientliga”

DEBATT”I de fall facket inte nått fram förhandlingsvägen har S beslutat att politiskt genomföra löntagarnas krav – efter motstånd från de borgerliga partierna.” Det skriver fem tidigare fackligt förtroendevalda från fyra olika LO-förbund, och uppmanar alla väljare att tänka till noga inför det kommande valet.

Byggarbetsplats. Östrand har satsat nästan 8 miljarder på den nya fabriken. Snart kör man i gång. Foto: David Lundmark

Jättefabriken har rullat igång

Nu rullar SCA:s mångmiljardfabrik i Östrand. ”Förutom några mindre problem går det i stort sett som planerat”, säger Pappers ordförande Roger Boström.

Första malmtåget från Pajalagruvan

Northlands gamla gruva i Pajala är i gång sedan i somras – och nu rullar första malmtåget till Narvik sedan 2014. Gruvan drivs nu av Kaunis Iron och har gett cirka 200 personer jobb, den siffran kan stiga till 300 när produktionen är i full gång.

Fortfarande stopp i Svappavaara

LKAB-verken i Svappavaara är fortfarande stängda efter dödsolyckan för knappt två veckor sedan. Besiktningen pågår, LKAB har också satt igång ett projekt för att långsiktigt öka säkerheten.

Iggesund väntar på besked om uppsägningar

Nästa vecka kommer en löntagarrapport om neddragningarna på Iggesund, då blir det troligen också besked om det verkligen blir 150 anställda som varslas. Turordningsförhandlingarna inleds nästa månad.

Rullarna med etiketter som ska lyftas ur maskinen och packas i kartonger väger 14 kilo. Det låter inte så tungt – men 60 rullar på en dag blir 840 kilo. Foto: Anna Sigge

Ett lyft för Stefans rygg

ReportageI vintras trodde Stefan Svensson att det var kört med jobbet på Boxon etikettryckeri i Borås. Ryggen var trasig efter alla år på industrigolvet. Men arbetsgivaren ville annat.

poäng och nya världar ska ge arbetslust.

Skutskär blir till tv-spel

GamificationBruket i Skutskär har byggt upp en dataspelsvärld av sin arbetsplats, tanken är att göra jobbet mer lockande för unga. Med spelen får operatören bättre överblick, och beröm när läckan är tätad. Lyckas försöket kan det spridas till andra fabriker inom Stora Enso.

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

VAL 2018Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen - och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

Foto: David Lundmark

Utan smuts på arken

ÖgoblicketProcessoperatören Caroline Torbjörnsen Valberg arbetar vid torkmaskinerna på Östrands fabriker.

Illustration: Emma Hanquist

Pluggsugen? Så fixar du ledigt

Koll påDrömmer du om att få läsa på universitetet eller behöver du utbildning för att komma vidare i arbetslivet? Då är det bara att ta ledigt – det är din lagstadgade rätt. 

Grafik: THE NOUN PROJECT

Så snackar politikerna till sig din röst

Val 2018”Men du då?”, säger politikern som vill blanda bort korten i en debatt genom att svartmåla motståndaren. Kommunikationsforskaren Orla Vigsø ger dig råd för att kritiskt syna fem vanliga röstvärvningsknep.

Nollklassade får rätt till livränta

Även den som är arbetsskadad och har noll kronor i sjukpenninggrundande inkomst (SGI) kan ha rätt till livränta. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i en vägledande dom och kräver att Försäkringskassan gör en ny prövning.

Rätt livränta

Regeringen ändrar reglerna för nollklassning

Regeringen inför ett rådrum på 25 dagar för att arbetslösa inte ska åka ur sjukförsäkringen. "Det nuvarande systemet skapar helt orimliga konsekvenser", kommenterar socialminister Annika Strandhäll.

1
FOTO: TT NYHETSBYRÅN (BILDEN ÄR ETT MONTAGE)

Vågar du spetsa kaffet?

SkruvatI Sverige dricker vi 3,2 koppar om dagen, näst mest i världen. Men den genomsnittliga kaffedrickaren här i landet är inte så påhittig.

Foto: David Lundmark

Håller koll på kablarna

ÖgoblicketElektrikern Clas Saglind jobbar på på Windy Boats i Västervik.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

En kvarts miljon människor dör av asbest årligen

RAPPORTDubbelt så många dör av cancerframkallande asbest i världen jämfört med vad man tidigare trott. Enligt en ny undersökning av Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH är dödstalet snarare 230 000 årligen. Fortfarande är asbest bara totalförbjudet i drygt 60 länder.

Vart tog den politiska talekonsten vägen?

VAL 2018Almedalsveckan är slut, men det är bara två månader till valet. DA tipsar om tre nya och välskrivna böcker om politik - och en favorit med några år på nacken. Statsvetaren Erik Åsards dom är hård.

"Det går inte att beskriva ruset jag känner.” säger Angelica Larsson. Foto: David Lundmark

Kärleken till stora motorer

LYSSNA PÅ DAAngelica Larsson har farten i blodet, från barndomens raggarträffar och biltävlingar. Nu tävlar hon själv i dragracing i bilar som gör 400 meter på nio sekunder och som servas av pappa Lollo. Läs eller lyssna på reportaget om den motorfrälsta familjen från Mora.

”Spelandet blev min snuttefilt”

Dilemmat134 000 svenskar beräknas vara problems­pelare, Anders var en av dem: "Många tror inte att spel kan leda till ett beroende, men det är som med alkohol – samma mekanismer i hjärnan sätts i gång." DA ger tips för dig i riskzonen och om hur du kan hjälpa en drabbad kollega.

Foto: Hasse Holmberg/TT

Våra bästa tips för lata dagar

DA gillarSemester kan betyda tid att lyssna på den där boken, spela det där spelet, eller se den där serien som vi inte hinner annars. Vi tipsar om några av våra egna favoriter.

ILLUSTRATION: REBECCA ELFAST

Hur stressar du av dig i sommar?

Fråga DASemestern är en tid att uppleva nya saker, men det är också en period för att kunna ta det lugnt och att komma in i andra tankar och banor. DA:s psykolog ger råd om hur du får rätt balans i sommar.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.