Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”De e bara å klappa till”

5 juni, 2018

Skrivet av

GÄSTKrönika Vi vet alla att våld föder våld. Men vem står upp för det förebyggande fredsbygget? Författaren Olle Sahlström, tidigare ombudsman på LO, funderar över varför den svenska broschyren Om krisen och kriget kommer så hårt lyfter fram det militära hotet, samtidigt som partierna tävlar om flest miljarder till försvaret.

Om skribenten:

Olle Sahlström är författare med ett förflutet som metallarbetare och LO-ombudsman.

De e bara å klappa till, sa farsan. På verkstaden där han jobbade som svetsare var det samma visa. Fingerkrok och armbrytning hörde till vardagen. Särskilt på torsdagar då det var löning. Och om jag hade blivit proffsboxare hade han slagit kullerbyttor av glädje.

Det gällde att alltid vara stridsberedd. Och som jag lärde av min farsa, lärde han sig av sin. Generationer av män; alla farbröder, gubbar och kompisar på mitt livs verkstäder som lärt sig att sätta hårt mot hårt och aldrig vika ner sig. Och i skolan pluggade vi kungars segertåg i Europa, de stora fältslagen, lektioner som på många sätt gick i armkrok med farsans budskap; starkast vinner, möt våld med våld.

När broschyren Om krisen och kriget kommer damp ner i brevlådan kom allt det där tillbaka. Och var jag inte spak tidigare blev jag det nu. För det var ingen hejd på allt som hotade oss; terrorism, miljökatastrofer, cyberattacker. Men mest av allt, risken för en militär invasion, österifrån förstås, som alltid.

Är jag konspiratoriskt lagd när jag tror att broschyrens syfte också är att vi ska bli så pass skakiga att vi sväljer partiernas tävlan om flest miljarder till det militära försvaret? Att vi bara gapar och sväljer en försvarspolitik som går ut på att vi också ska luta oss mot USA:s Nato?

”I tider när det talas mycket om militarisering – tänk om det i själva verket är diplomatiska kontakter och fredstrevare som behövs”, sa Margot Wallström i Dagens Nyheter.

Men hennes röst drunknar i en enstämmig kör som sjunger den militära upprustningen lov. De senast årens försvarsdebatt har varit fixerad vid det militära försvaret. Trots att det förebyggande fredsarbetet i våra utrikesdeklarationer är en mycket viktig del i vår säkerhetspolitik.

När hörde vi senast en klar och tydlig röst tala för en förskjutning av tyngdpunkten, från ett militärt försvar till ett civilt fredsbygge gentemot andra länder? Ett förebyggande fredsbygge genom en offensiv diplomati, kulturutbyte, bygget av starka relationer mellan föreningar av alla de slag.

Vilken roll skulle Internationella Metallfederationen kunna spela som fredsbyggande kraft? Och varför är Svenska kyrkan med sitt radikala fredsbudskap så tyst?

När hörde vi senast en klar och tydlig röst i den svenska samhällsdebatten som sa att det finns ett annat sätt att tänka om krig och våld. Att det finns en fredlig väg att möta våld som har prövats med framgång av Mahatma Gandhi i Indien, av Martin Luther King i USA, av Nelson Mandela i Sydafrika, av fackföreningsledaren Cèsar Chavez också han från USA?

Ledare för folkresningar som inte mötte våld med våld, men som inte heller flydde med svansen mellan benen.

Tvärtom. Rörelser som vandrade en tredje väg, ickevåldets väg. En beprövad väg som genom historien har nått större framgångar än det krigiska budskap jag är uppvuxen med.

Och vi vet ju att ett lands upprustning följs av det andra landets upprustning med en ständig militär upptrappning som följd. Vi vet ju att våld föder våld. Eller som Gandhi sa: ”Öga för öga och tand för tand gör oss alla blinda och tandlösa”.

Farsan tänkte fel helt enkelt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Jag slår inte dövörat till, Ronny

Jag slår inte dövörat till, Ronny

”Förr delade Ronny och jag en och samma berättelse, den gamla arbetarrörelsens. Men den har vittrat sönder, förtunnats.” Författaren och förre LO-ombudsmannen Olle Sahlström pratar invandring med en gammal arbetskamrat och försöker förstå – hur ska vi hitta tillbaka till hopp och solidaritet igen?

”Bryt tystnaden kring vår vapenexport”

”Bryt tystnaden kring vår vapenexport”

”Är det en moraliskt försvarbar hållning att som IF Metall gör försvara svenska jobb till ett pris som andra utanför landets gränser får betala?” Före detta LO-ombudsmannen Olle Sahlström vill att facket bryter tystnaden kring svensk vapenexport.

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.