Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”De e bara å klappa till”

5 juni, 2018

Skrivet av

GÄSTKrönika Vi vet alla att våld föder våld. Men vem står upp för det förebyggande fredsbygget? Författaren Olle Sahlström, tidigare ombudsman på LO, funderar över varför den svenska broschyren Om krisen och kriget kommer så hårt lyfter fram det militära hotet, samtidigt som partierna tävlar om flest miljarder till försvaret.

Om skribenten:

Olle Sahlström är författare med ett förflutet som metallarbetare och LO-ombudsman.

De e bara å klappa till, sa farsan. På verkstaden där han jobbade som svetsare var det samma visa. Fingerkrok och armbrytning hörde till vardagen. Särskilt på torsdagar då det var löning. Och om jag hade blivit proffsboxare hade han slagit kullerbyttor av glädje.

Det gällde att alltid vara stridsberedd. Och som jag lärde av min farsa, lärde han sig av sin. Generationer av män; alla farbröder, gubbar och kompisar på mitt livs verkstäder som lärt sig att sätta hårt mot hårt och aldrig vika ner sig. Och i skolan pluggade vi kungars segertåg i Europa, de stora fältslagen, lektioner som på många sätt gick i armkrok med farsans budskap; starkast vinner, möt våld med våld.

När broschyren Om krisen och kriget kommer damp ner i brevlådan kom allt det där tillbaka. Och var jag inte spak tidigare blev jag det nu. För det var ingen hejd på allt som hotade oss; terrorism, miljökatastrofer, cyberattacker. Men mest av allt, risken för en militär invasion, österifrån förstås, som alltid.

Är jag konspiratoriskt lagd när jag tror att broschyrens syfte också är att vi ska bli så pass skakiga att vi sväljer partiernas tävlan om flest miljarder till det militära försvaret? Att vi bara gapar och sväljer en försvarspolitik som går ut på att vi också ska luta oss mot USA:s Nato?

”I tider när det talas mycket om militarisering – tänk om det i själva verket är diplomatiska kontakter och fredstrevare som behövs”, sa Margot Wallström i Dagens Nyheter.

Men hennes röst drunknar i en enstämmig kör som sjunger den militära upprustningen lov. De senast årens försvarsdebatt har varit fixerad vid det militära försvaret. Trots att det förebyggande fredsarbetet i våra utrikesdeklarationer är en mycket viktig del i vår säkerhetspolitik.

När hörde vi senast en klar och tydlig röst tala för en förskjutning av tyngdpunkten, från ett militärt försvar till ett civilt fredsbygge gentemot andra länder? Ett förebyggande fredsbygge genom en offensiv diplomati, kulturutbyte, bygget av starka relationer mellan föreningar av alla de slag.

Vilken roll skulle Internationella Metallfederationen kunna spela som fredsbyggande kraft? Och varför är Svenska kyrkan med sitt radikala fredsbudskap så tyst?

När hörde vi senast en klar och tydlig röst i den svenska samhällsdebatten som sa att det finns ett annat sätt att tänka om krig och våld. Att det finns en fredlig väg att möta våld som har prövats med framgång av Mahatma Gandhi i Indien, av Martin Luther King i USA, av Nelson Mandela i Sydafrika, av fackföreningsledaren Cèsar Chavez också han från USA?

Ledare för folkresningar som inte mötte våld med våld, men som inte heller flydde med svansen mellan benen.

Tvärtom. Rörelser som vandrade en tredje väg, ickevåldets väg. En beprövad väg som genom historien har nått större framgångar än det krigiska budskap jag är uppvuxen med.

Och vi vet ju att ett lands upprustning följs av det andra landets upprustning med en ständig militär upptrappning som följd. Vi vet ju att våld föder våld. Eller som Gandhi sa: ”Öga för öga och tand för tand gör oss alla blinda och tandlösa”.

Farsan tänkte fel helt enkelt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Jag slår inte dövörat till, Ronny

Jag slår inte dövörat till, Ronny

”Förr delade Ronny och jag en och samma berättelse, den gamla arbetarrörelsens. Men den har vittrat sönder, förtunnats.” Författaren och förre LO-ombudsmannen Olle Sahlström pratar invandring med en gammal arbetskamrat och försöker förstå – hur ska vi hitta tillbaka till hopp och solidaritet igen?

”Bryt tystnaden kring vår vapenexport”

”Bryt tystnaden kring vår vapenexport”

”Är det en moraliskt försvarbar hållning att som IF Metall gör försvara svenska jobb till ett pris som andra utanför landets gränser får betala?” Före detta LO-ombudsmannen Olle Sahlström vill att facket bryter tystnaden kring svensk vapenexport.

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning och elevernas förutsättningar för yrkeslivet, skriver tre företrädare för Teknikcollege.

Vi får gehör för våra krav

Vi får gehör för våra krav

Marie Nilsson: I höstens budgetförslag hittar vi omställningsstöd, mänskligare
sjukförsäkring och satsningar på grön industri. Nu måste vi driva på så att det blir verklighet.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.