Industriarbetarnas tidning
Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.
Gästkrönika ”Förr delade Ronny och jag en och samma berättelse, den gamla arbetarrörelsens. Men den har vittrat sönder, förtunnats.” Författaren och förre LO-ombudsmannen Olle Sahlström pratar invandring med en gammal arbetskamrat och försöker förstå –hur ska vi hitta tillbaka till hopp och solidaritet igen?
Olle Sahlström är författare med ett förflutet som metallarbetare och LO-ombudsman.
– Tjena Olle, det var inte igår! Men du, vi måste snacka, sa han med allvarlig min. ”Du vet, Sverige är på väg att gå under på grund av massinvandringen.”
Det var säkert tjugo år sedan jag senast träffade Ronny. Vi hade jobbat ihop på Solna Offset, en verkstad norr om Stockholm, och vi hade båda suttit i verkstadsklubbens styrelse. Han var stabil som berget och pålitlig sosse. Född och uppvuxen i Hökarängen, en arbetarförort söder om Stockholm där också hans stora släkt bodde. Alla socialdemokrater sedan generationer tillbaka.
– Jaså, sa jag lamt, men också överraskat, för jag anade vartåt det lutade.
– Jomen, se bara på allt förortsvåld, kriminalitet, alla gruppvåldtäkter.
Fan, dom äger ju hela förorter snart. Och med invandringen kommer islam och den syftar ju till världsherravälde med våld. Inget annat.
Jag kunde börjat argumentera, men gjorde inte det. Jag ville förstå, inte döma ut och slå ner honom i skoskaften. Ronny, av alla! Hur gick det till? Och nu var han sverigedemokrat, precis som hela hans släkt hade blivit sverigedemokrater.
Vad var det jag hörde? Ronny agiterade, som han alltid har gjort. Vissa ord fastnade i hans berättelse. Sanningen, var ett av dom, det andra var undergång. Det här är sanningen, Olle, vi närmar oss undergången! Enda räddningen från avgrunden var att stoppa invandringen och utvisa alla som inte sköter sig. Ut med dom bara!
Jag kände igen snacket. Mötte det redan i valet 1991 då vi ombudsmän på LO skulle ut och tala på arbetsplatserna. Många kom tillbaka till kansliet upprörda och sa:
– Vad är det här, vi kunde ju inte prata politik, dom ville bara prata om invandring!
Vi i facket lyssnade inte, slog till dövörat. Hur det är nu vet jag inte.
Ronny var arg som en bålgeting, men också rädd, tror jag. Och när många är rädda och känner sig hotade kan allvarliga och direkt farliga saker hända. Vad gör och tänker man inte om själva undergången närmar sig?
– Men Ronny, försökte jag, det där om islam, var har du läst det?
– Äh, svarade han, det är bara att söka på nätet. Sök på ”islam” eller på ”muslimer”, allt står där!
Jaharu, tänkte jag, men sa inget. Tänkte mest att dig släpper jag inte taget om, dig vill jag gå nära, lyssna på, för det är mycket jag inte förstår, och så sakteliga föra fram mina argument. Granska fakta, stillsamt ifrågasätta hans verbala rallarsvingar. Ta ner dem på jorden. Vara saklig. Inte sätta etiketter på hans panna.
Men det kändes ändå otillräckligt där jag stod med uppspärrade ögon. På väg hem kunde jag fortfarande inte fatta hur han och hela hans släkt hade svängt politiskt så rejält högerut. Och dra människor över en kam på det där sättet. Alla muslimer är våldsamma! Men jag tror ju inte alls att han är fascist, inte heller rasist. Och hans oro och rädsla var äkta.
Vad är det jag inte har begripit?
Förr delade vi, Ronny och jag, en och samma berättelse, den gamla arbetarrörelsens. Men den har vittrat sönder, förtunnats, lever alls inte vidare med den kraft den en gång hade. Har det påverkat Ronny? Många arbetare känner sig bortglömda, inte företrädda, inte minst på landsbygden. Övergivna av en rörelse som ständigt sneglar åt annat håll. Talar ett annat språk. När försvann ord som jämlikhet, solidaritet och arbetarklass ur arbetarrörelsespråket?
Mest tänkte jag väl på det – saknaden av en levande och stark motberättelse. På det ideologiska tomrum som det kan ha skapat.
Jag undrar också om inte oron och känslan av otrygghet hos många handlar om mer än ”förortsvåldet” och allt det där. Den gror mer på djupet, ur förlusten av en tidigare given och tydlig tillhörighet och gemenskap. Mycket har förändrats sedan Ronny och jag jobbade fackligt på Solna Offset. Som förresten har lagt ner. Den invanda tillhörigheten finns inte där på samma sätt. Han kanske talar ur en känsla av förlust, som också jag ibland känner av.
Något har gått förlorat och något nytt behöver erövras.
Förresten ska vi ses igen, fortsätta snacket.
Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.
Arbetarrörelsen har i sitt DNA att alltid stå upp för idén om människors lika värde. Därför kan facket inte normalisera ett rasistiskt parti som Sverigedemokraterna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Helle Klein: Ulf Kristerssons M förlorade stort men de ler för att regeringstaburetterna hägrar. Och nu har Sverige ett av västvärldens största högerextrema partier i regeringsmakten.
Det kan te sig lite märkligt att LO-basen inte kan välja mellan V och ett parti där den ansvariga för arbetsmarknadsfrågor prisats med en tavla av en brinnande LO-borg, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Jobbfrågan är osynlig och för första gången riskerar Sverige att få ett fascistiskt parti i regeringsställning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Allt är ännu inte på plats men tjänsten Avtalat fyller redan nu en viktig funktion, skriver företrädare för LO, PTK och Svenskt Näringsliv.
Om M och SD på riktigt vill göra krafttag mot brottsligheten borde de släppa den fixa idéen om att underminera de fackliga regionala skyddsombudens roll, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
LO försöker hitta syndabockar när partiet man pumpar in pengar i inte levererar, skriver Maria Malmer Stenergard och Mats Green (M).
Den mest växande formen av kriminalitet, arbetslivskriminaliteten, har understötts av borgerlig politik, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
Frågan är om Avtalat.se skapats för att vi lättare ska kunna få ut några pengar, eller för att vi ska ge upp, så att andra ska kunna sko sig, skriver Cristina Hjalmarsson, avdelningsordförande för IF Metall östra Värmland.
Grossist: ”Kan ha varit brist i rutinerna.” Nu vill MSB ha en lagändring.
Har överklagat i Norrtälje. Men Storstockholms brandförsvar drar in tillståndet direkt när Dagens Arbete ställer frågor.
200 kilo dynamit har försvunnit från Uppländska berg. Trots det har de inte polisanmält och kontrollen har brustit.
Bekräftar: Inga polisanmälningar gjorda ”eftersom personerna blivit dömda”.
Enligt åtalet – fick instruktioner i chattar av mellanhand: ”vill ha en bilbomb som verkligen blåser bort folket i bilen”
”En tydlig signal till Tesla om att de inte kan transportera svenska Tesla genom Norge”, säger Fellesförbundets Jørn Eggum.
Danska transportfacket har varslat om sympatiåtgärder och även de norska och finska facken väntas lägga varsel inom kort, erfar Dagens Arbete.
Från varsel till sympatiåtgärder. Fem veckors strejk för att värna den svenska modellen.
Tesla hävdar att över 90 procent av personalen arbetar, trots strejken. Nu går IF Metall ut med en egen siffra.
Tesla får inte genast tillgång till de registreringsskyltar som blockerats av facket.
Transportstyrelsens registreringsskyltar får bara skickas via Postnord, men det finns sätt att kringgå stoppet.
Nu får Teslaägaren svar på tal – ”klart man vill att det ska slå hårt”.
De nya uppgifterna får Tesla-ägaren att bryta tystnaden på sin plattform X.
Snart ökar trycket på Tesla ytterligare när fler stridsåtgärder genomförs.
Medlaren Kurt Eriksson dementerar uppgifterna om att Elon Musk nu ska ha lagt sig i den svenska konflikten.
”Det kan påverka konflikten, att den blir längre.”
”Det måste vara Teslas val”, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.
Byggnads ordförande Johan Lindholm: ”Tror absolut att det är hundraprocentig uppslutning.”
”Utan den detaljen kan man inte leverera bilen.”
”Har förbundsstyrelsen beslutat om en konflikt så har man en skyldighet att delta i den.”
Högre ersättning ska få fler att sluta upp
Harald Gatu: Teslas strejkbrytare tvingar oss tillbaka till tiden när arbetare ställdes inför frågan: Vilken sida står du på?
Målarna varslar om totalstopp för all lackering av Tesla-bilar.
Rimliga villkor och garanterad lön ställs mot osäkra aktieoptioner
Den som inte klarar det hårda arbetstempot på Tesla får ingen löneförhöjning – och riskerar sparken.
”Utan kollektivavtal kan Tesla när som helst och utan diskussion sänka lönen och försämra villkoren för de anställd”
IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä konstaterar att långt ifrån alla bilmekaniker på Tesla deltar i strejken.
Så har strejken slagit på Teslas verkstäder runt om i landet.
Obetald övertid, arbetsmoment med minutkrav – stenhårda produktionskrav på Tesla enligt anställda
I fredags inleddes en strejk på Teslas alla bilverkstäder i landet. Vi har tagit fram en lista på vad som händer vid en strejk, vad du får och inte får göra.
Kloka reflektioner av Olle S, som alltid. Blir både dyster och samtidigt lite hoppfull, många har insikt om detta, låt oss leva det!