Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Bryt tystnaden kring vår vapenexport”

20 april, 2017

Skrivet av

Olle Sahlström är författare och före detta LO-ombudsman.

Debatt ”Är det en moraliskt försvarbar hållning att som IF Metall gör försvara svenska jobb till ett pris som andra utanför landets gränser får betala?” Före detta LO-Ombudsmannen Olle Sahlström vill att facket och arbetarrörelsen bryter tystnaden kring svensk vapenexport.

I femton år var jag ombudsman i LO-Borgen men aldrig att jag hörde ett endaste knyst om svensk vapenexport. Frågan diskuterades inte, nämndes inte, trots de under den tiden pågående vapenexportskandalerna.

Sydafrikaaffären var en av dem; 28 JAS Gripen såldes 1999 till den unga demokratin, understödd av kungahus, socialdemokratisk regering och näringslivets toppar. Och av hundratals miljoner i mutor! Varför agerar svenska statsministrar handelsresande i vapen?

I årtionden bars vapenexportens legitimitet upp av idén om vår alliansfrihet i fred och neutralitet i krig. Med en svensk vapenindustri till del finansierad genom export skulle vi bevara vår självständighet som nation. Men vi är inte längre alliansfria och ”svensk” vapenproduktion är i dag till stor del utlandsägd (BAE Systems är baserat i England och Europas största vapenproducent).

Den traditionstunga vapenproduktionen har förvandlats, privatiseras och internationaliserats. Och Sveriges vapenexport har ökat dramatiskt. I förhållande till Sveriges storlek och invånarantal hör Sverige till de länder som exporterar mest i världen. 2011 var Sverige det land som exporterade mest vapen per person. Samtidigt vet vi att internationell vapenhandel är en av de absolut mest korrupta branscherna i världen. Forskning uppskattar att vapenhandeln är ansvarig för ca 40 procent av all korruption i globala transaktioner.

Åren 2011–2015 gick i genomsnitt 31 procent av svensk vapenexport till stater med avsevärda demokratiska brister. I snitt 14 procent gick till diktaturer, såsom Brunei, Saudiarabien, Bahrain och Oman, för att nämna några av dem. 2011 gick totalt 56 procent av den svenska vapenexporten till icke-demokratiska stater (Den svenska vapenexporten, Linda Åkerström, 2016)

Vi vet att svensk och internationell vapenhandel göder och föder krig, bidrar till fattigdom och växande klassklyftor och utgör hinder för mänskliga fri-och rättigheter. Vi vet att svensk vapenhandel direkt och indirekt bidrar till de krig människor flyr ifrån.

Trots det har svensk vapenexport i årtionden burits upp av en maktens järntriangel bestående av socialdemokrati, fackföreningsrörelse (Metall) och näringsliv. Blundar vi för den dödsbringande verkan vapen har i fattiga länder långt bortom våra gränser därför att vi själva inte drabbas?

”Vi har våra medlemmar här, i Saabs fabriker i Linköping och på andra håll. Så det är ju viktigt för oss att stötta den industrin, för jobbens skull”, sa Stefan Löfven 2010 som ordförande i IF Metall.

Och det är väl det argumentet som i första hand gör att Anders Ferbe går hand i hand med Marcus Wallenberg, senast när Saudiaffären avslöjades i medierna 2012.

Samtidigt vet vi att ”svensk” vapenproduktion är koncentrerad till några få orter. Och i jämförelse med andra exportvaror utgör vapenexporten en mycket liten del, ca 1 procent av den totala svenska varuexporten. Vidare vet vi att ca 12 800 personer arbetade 2015 med krigsmateriel, vilket motsvarar knapp 0,3 procent av alla som var sysselsatta under samma tid (försvarsmarknaden: Statistik 2015).

Är det en moraliskt försvarbar hållning att som IF Metall gör försvara svenska jobb till ett pris som andra utanför landets gränser får betala? Är det förenligt med arbetarrörelsens värderingar (frihet, jämlikhet, solidaritet) att aktivt ge stöd åt en vapenhandel som i andra länder direkt eller indirekt motverkar och förhindrar samma värderingar?

Sedan min tid i LO-Borgen har jag vandrat vidare och är numer aktiv i Katarina församling i Stockholm. Vi har tagit initiativ till ett upprop som vill att Svenska kyrkan klart och tydligt ska säga nej till svensk vapenexport (www.katarinauppropet).

Vi vill bryta den besvärade och skamfyllda tystnad som råder, inte bara i facket utan också i hela landet, över en handel och vandel som ångar av smussel, beslut bakom lyckta dörrar, korruption och dubbelmoral. Och vi vill att medlemmar i svenska kyrkan och andra ska skriva under på uppropet och säga: Nej till svensk vapenexport!

Olle Sahlström, fd LO-Ombudsman och författare

En kommentar till “Bryt tystnaden kring vår vapenexport

  • Jag tycker absolut att du har rätt. Det kan inte bara vara en fråga om vad man arbetar med utan också vad produkten är. När det gäller vapen är det dessutom så att de flyktingar som ”våra” vapen åstadkommer inte är välkomna någonstans.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Framtiden finns – än så länge

Framtiden finns – än så länge

Lyssna på vad framtidens riddare sitter och mumlar: Vi måste fortsätta att slåss, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Ursäkta – men vilket jävla jobb vi gör

Ursäkta – men vilket jävla jobb vi gör

Jag har inte känt mig så patriotisk sen senaste gången vi sjöng nationalsången inför någon match i fotbolls-VM, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

En plats att vara bara lagom i fred

En plats att vara bara lagom i fred

På Ingmar Bergmans stiftelse är det vördnadsfullt. Jag undrar hur det skulle vara om jag hade en, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Fackens prioriteringar skrämmer mig

Fackens prioriteringar skrämmer mig

Skyddsombuden och arbetsmiljöarbetet har fått en alltmer osynlig roll i kollektivavtalen, skriver Maria Steinberg, författare och
docent i arbetsmiljörätt.

Dags att tacka nej, direktörer!

Dags att tacka nej, direktörer!

Vi stod emot kraven på inskränkt makt, men löneökningarna kommer inte att motsvara kostnadsökningarna. Nu är det arbetsgivarnas tur att ta ansvar för sina löner och bonusar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Vi höll ihop och tog vårt ansvar

Vi höll ihop och tog vårt ansvar

Nu är det upp till regering, riksbank och direktörer att göra sin del, så vi snabbt kan komma tillbaka till ett läge där vi kan få mer pengar i plånboken, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Det blev bästa möjliga avtal

Det blev bästa möjliga avtal

Reallöneökningar är vårt självklara mål. Med det här avtalet kan vi nå dit redan nästa år, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Där rötter aldrig brinner

Där rötter aldrig brinner

Se gruvarbetaren och poeten Wilma Saga Persson läsa sin nya dikt Där rötter aldrig brinner.

Bakom varje siffra finns en människa

Ortens stora arbetsgivare är bara en liten prick ett havt jordklot bort för de japanska ägarna. Men varje räntesteg och arbetslöshetssiffra är på riktigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Kristersson kan bromsa krisen om han vill

Kristersson kan bromsa krisen om han vill

Om regeringspartierna ska lägga en budget för att dämpa krisen borde det vara tid för höjda barnbidrag, hyresrätter till rimliga priser och trygga jobb, skriver journalisten Lina Stenberg.

Du kanske också vill läsa…

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

Med tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Det minst onda är inte nog!”

”Det minst onda är inte nog!”

Är ”det minst onda alternativet” tillräckligt skäl till att förlama nödvändig kamp mot samhällets orättvisor, skriver Jan-Olov Carlsson, ordförande för IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå. 

”M är inte för vanligt folk”

”Att göra fattiga människor fattigare är inte ett sätt att skapa ett tryggare Sverige”, skriver Jan Öberg, ordförande för Pappers Avdelning 16 i Ortviken.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Industrin viktigare än någonsin

Industrin viktigare än någonsin

När andra delar av samhället nu vill bli miljövänliga behöver de pappersindustrins gröna produkter, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

Först när vi är överens om gemensamma avtalskrav och har en gedigen omvärldsanalys kan vi börja mejsla fram en siffra som ligger till grund för förhandlingarna, skriver GS Per-Olof Sjöö och Madelene Engman.