”Släpp inte in högerextremismen i den politiska värmen!”DA:s chefredaktör Helle Klein önskar att alla demokratiskt sinnade partier nu försvarar den liberala demokratins värden.

”Att tvingas fly från det bekanta är en djupt mänsklig erfarenhet”Krönikören Daniel Mathisen har läst Ola Larsmos roman ”Swede Hollow” och ser flyktingens öde genom vår egen historia.

Tullarna en risk för jobbslakt i USA

Analys President Trumps biltullar riskerar att leda till jobbslakt – i USA. Den bilindustri som han säger sig vilja skydda varnar nu för följderna av importtullar på europeiska bilar. De betackar sig för björntjänsten.

Harald Gatu, reporter.

Uppsägningar och dyrare bilar. Det är de omedelbara konsekvenserna av Trumpadministrationens planer på att höja importtullarna på europeiska bilar och bilkomponenter med 20-25 procent.

Den som säger det är biltillverkaren General Motors, alltså ett av de företag som presidenten säger sig vilja värna. Häromdagen förklarade GM-ledningen att Trumps tullar kommer att leda till ”ett mindre GM med färre, inte fler, anställda i USA”.

Anledningen är framför allt att GM importerar nästan hälften av de komponenter som ingår i en amerikansktillverkad bil.

Läs också: ”Tullarna drabbar även USA”

Det var i maj som Trumpadministrationen meddelade att man undersökte möjligheten att höja importtullarna för fordon. Handelsminister Wilbur Ross förklarade att ”det finns bevis som antyder att import under årtionden har urholkat vår nationella bilindustri”.

Från början har det talats om en 25-procentig höjning av importtullarna, men på senare tid har Trump twittrat om 20 procent. I vilket fall en rejäl höjning från dagens tullar: 2,5 procent på personbilar och 25 procent på lastbilar.

Nyligen kom den första större studien av hur tullarna kan slå mot den egna bilindustrin. 195000 jobb skulle försvinna enligt den studie som presenterats av det ekonomiska forskningsinstitutet Peterson Institute for International Economics. En bedömning som för övrigt delas av den amerikanska fordonsindustrins branschorganisation Alliance of Automobile Manufacturers.

Tullarna skulle visserligen minska importen till USA – men mindre import drabbar i sin tur exporten. Mindre import innebär mindre export eftersom den amerikanska bilindustrin är beroende av importerade delar.

Uppskattningen att tullarna kostar 195 000 förlorade biljobb i USA förutsätter att EU inte svarar med samma mynt. Om EU däremot trappar upp handelskonflikten och inför motsvarande tullmurar beräknas uppskattningsvis 624 000 biljobb att försvinna i USA. Allt enligt Peterson Institute for International Economics. Fordonsindustrin i USA har idag cirka 4 miljoner anställda.

Och EU tycks vara beredda att trappa upp. Motåtgärder planeras. Financial Times kunde igår redovisa innehållet i den rapport som EU-kommissionen sammanställt inför den amerikanska kongressens hearing om biltullar som äger rum om drygt två veckor.

Rapporten antyder att EU kan svara med höjda tullar på amerikanska varor till ett värde av 294 miljarder dollar. Ungefär lika mycket som värdet av den amerikanska importen av bilar och fordonskomponenter under ett år.

Den summan visar på allvaret och storleken på ett handelskrig med bilar som insats. En helt annan magnitud än de tullar på stål och aluminium som redan trätt i kraft. De tullarna har en blygsammare prislapp, 44 miljarder dollar.

I rapporten påminner EU-kommissionen, enligt Financial Times, att europeiska bilföretag svarar för över en fjärdedel av den amerikanska bilproduktionen. Produktionen är inte bara avsedd för den amerikanska marknaden. En betydande del av de amerikansktillverkade Mercedesbilarna exporteras till Kina. Fabrikerna, mestadels tyskägda, finns i delstater där Trumps republikaner har ett starkt stöd, som Alabama, Mississippi, Tennessee och South Carolina.

I den sistnämnda delstaten trimmar just nu Volvo Cars sin nybyggda fabrik. Företaget har ännu inte velat kommentera effekterna av höjda importtullar. I fjol sålde Volvo 81 000 bilar på den amerikanska marknaden, av en produktion på totalt 571 000 fordon.

I USA minns man med fasa de så kallade Smoot-Hawley-tullarna från 1930. Smoot och Hawley var de två politiker som drev igenom protektionistiska tullhöjningar på tusentals importerade varor. Syftet var att skydda den inhemska industrin. I själva verket anses just Smoot-Hawley-tullarna ha kört ner den amerikanska ekonomin – och med den världsekonomin – i ett bottenlöst mörker, 1930-talets depression.

I dag varnar många att motsvarande tullar skulle få ännu allvarligare konsekvenser. Just därför att världsekonomin är mer sammanflätad över gränserna än tidigare. Leverantörskedjorna är mer integrerade idag och därmed är det internationella beroendet större. En betydande del av importen är avsedd för inhemsk produktion. Därav General Motors oro över den björntjänst som president Trump hotar med.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

"Det går inte att beskriva ruset jag känner.” säger Angelica Larsson. Foto: David Lundmark

Kärleken till stora motorer

LYSSNA PÅ DAAngelica Larsson har farten i blodet, från barndomens raggarträffar och biltävlingar. Nu tävlar hon själv i dragracing i bilar som gör 400 meter på nio sekunder och som servas av pappa Lollo. Läs eller lyssna på reportaget om den motorfrälsta familjen från Mora.

”Spelandet blev min snuttefilt”

Dilemmat134 000 svenskar beräknas vara problems­pelare, Anders var en av dem: "Många tror inte att spel kan leda till ett beroende, men det är som med alkohol – samma mekanismer i hjärnan sätts i gång." DA ger tips för dig i riskzonen och om hur du kan hjälpa en drabbad kollega.

Esab lägger ner

Först fest – sedan nedläggning

Personalen bjöds på fest för att fira 100 dagar med den nya ägaren. Men ingen visste att företaget redan då meddelat Arbetsförmedlingen att man tänkte lägga ner verksamheten.

”Finns alltid skäl att fira personal”

Personalen visste inte att de skulle få sparken när de firades. ”Det finns alltid skäl att fira personalen”, säger Henrik Calander, enhetschef för Esab i Sandviken.

Ladda ner senaste DA här!

Du har väl inte missat att Dagens Arbete också finns som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Nr 6 finns ute i appen nu.

Järvklo tar makten i VW:s världsfack

Johan Järvklo blir nu en av de mäktigaste fackföreningsledarna i världen. I dag utses han till generalsekreterare i Volkswagens världsfack med 648 000 medlemmar över hela världen.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning

Sjukpenning

Ingen ska behöva dö av jobbet

KRÖNIKA”De yngsta på arbetsplatsen är de som är allra mest oroliga för att skada sig”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. "Vi tycker regeringens förslag är bra", säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

3
Emma Davidsson testar nödduschen vid ”Ättikan” – där en gång Perstorpsättikan tillverkades. Halva dagen sitter processoperatörerna i kontrollrummet, andra halvan är de ute i tillverkningen. Foto: David Lundmark

Regeln som räddat Perstorp

Sätter stoppPå kemifabriken Perstorp måste alla lyda samma påbud: det är ditt ansvar att larma om något farligt är på väg att hända. "Det har räddat oss flera gånger", säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Nu blir tvätteriet forskningsprojekt

På Berendsen i Ockelbo ska arbetsrotationen bli ännu bättre. Det ska ett nytt forskningssamarbete mellan tvätteriet och Högskolan i Gävle se till.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Strejkrätten

Parterna överens: Tillåt bara strejk för kollektivavtal

Fack och arbetsgivare har nu enats och föreslår i dag att det inte längre ska vara tillåtet att ta till stridsåtgärder om syftet inte är att få till ett kollektivavtal. Parterna vill lösa det genom att ändra i medbestämmandelagen.

10

Hamnkonflikten – därför rör den dig

Konflikten i Sveriges största containerhamn handlade om arbetsvillkoren för Göteborgs hamnarbetare. Men också om strejkrätten. DA:s Harald Gatu reder ut.

2

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

”Tullarna drabbar även USA”

Analys”När president Trump nu reser tullmurar mot världen protesterar även den amerikanska tillverkningsindustrin”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys. Förra gången USA införde ståltullar försvann nästan 200 000 amerikanska industrijobb.

1

Bläddra i DA:s digitala arkiv!

e-DAFör att få ut mesta möjliga av DA:s digitala magasin rekommenderar vi att du laddar ner appen i din telefon eller surfplatta. Men även här kan du hitta alla upplagor, söka i arkivet och skicka artiklar till en vän.

Val 2018 | Pensionen

”Många orkar inte arbeta längre än till 63”

DEBATT”Vi vill att pensionsåldern ska vara flexibel och utgå från vad varje person orkar”, skriver förbundsordföranden för IF Metall, GS och Pappers i ett gemensamt debattinlägg. 

1

När började du jobba?

DEN GLÖMDA FRÅGANPensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

4

Pensionsåldern är en klassfråga

LEDAREMånga industriarbetare börjar jobba redan i tonåren. Att säga till dessa att de måste arbeta längre är ett hån, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

2
Illustration: Jens Magnusson

Måste chefen ta hänsyn till att jag har barn?

Fråga DAMin arbetsgivare säger att det inte finns någon diskrimineringslag och vill inte ta hänsyn till barn och familj när det gäller arbetstider. Vilka regler är det som gäller egentligen?

Industriarbetare säljer semester för 20 000 kronor

ArbetstidAtlas Copco i Tierp går för fullt och för att klara orderingången erbjuder man 20 000 kronor till dem som avstår sin femte semestervecka och flyttar den fjärde. En stor del av de 200 CNC-operatörerna har nappat på erbjudandet.

”Det är drag i den – mycket mer fart”

VM-PROFILENMagnus Östling jobbar ständig natt på Atlas Copco i Tierp men som Sungen får han Facebook att skratta genom att gorma om sakernas tillstånd. Lyssna på hans egen låt inför Fotbolls-VM och läs vad han tycker om Gyllene Tiders officiella dänga ...

1

Rättegången mot Nordkalk

Nordkalk överklagar inte domen

Nordkalk kommer inte att överklaga hovrättens dom. ”Vi tar nu till oss av kritiken och accepterar domen”, säger Eva Feldt, kommunikationschef på Nordkalk, och tillägger att många företag nu måste se över hur man jobbar med entreprenörer.

Hovrätten fastställer tingsrättsdom

Hovrätten för övre Norrland fastställer tingsrättens dom i Nordkalkmålet där den förra platschefen dömdes för fyra fall av arbetsmiljöbrott och Nordkalk dömdes till att betala tre miljoner kronor i företagsbot.

2
Foto: David Lundmark

Renoverar veteranbilar

ÖgonblicketHakki Colic och Christer Olsson fixar till äldre klenoder på Bernats bil i Länna.

David Magnusson belönas för jobb mot rasism

Arkivarien och politikern David Magnusson får årets antirast-stipendium på 5000 kronor av IF Metall i nordvästra Skåne. ”En medlem som alltid ställer upp för människors lika värde”, står det i motiveringen.

Välfärden är vår viktigaste valfråga

KrönikaSverige har råd med – och ska ha – en sjukförsäkring som går att lita på. Det är ett krav vi måste kunna ställa på vårt samhälle.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.