Industriarbetarnas tidning

Tullarna en risk för jobbslakt i USA

2 juli, 2018

Skrivet av

Analys President Trumps biltullar riskerar att leda till jobbslakt – i USA. Den bilindustri som han säger sig vilja skydda varnar nu för följderna av importtullar på europeiska bilar. De betackar sig för björntjänsten.

Harald Gatu, reporter.

Uppsägningar och dyrare bilar. Det är de omedelbara konsekvenserna av Trumpadministrationens planer på att höja importtullarna på europeiska bilar och bilkomponenter med 20-25 procent.

Den som säger det är biltillverkaren General Motors, alltså ett av de företag som presidenten säger sig vilja värna. Häromdagen förklarade GM-ledningen att Trumps tullar kommer att leda till ”ett mindre GM med färre, inte fler, anställda i USA”.

Anledningen är framför allt att GM importerar nästan hälften av de komponenter som ingår i en amerikansktillverkad bil.

Läs också: ”Tullarna drabbar även USA”

Det var i maj som Trumpadministrationen meddelade att man undersökte möjligheten att höja importtullarna för fordon. Handelsminister Wilbur Ross förklarade att ”det finns bevis som antyder att import under årtionden har urholkat vår nationella bilindustri”.

Från början har det talats om en 25-procentig höjning av importtullarna, men på senare tid har Trump twittrat om 20 procent. I vilket fall en rejäl höjning från dagens tullar: 2,5 procent på personbilar och 25 procent på lastbilar.

Nyligen kom den första större studien av hur tullarna kan slå mot den egna bilindustrin. 195000 jobb skulle försvinna enligt den studie som presenterats av det ekonomiska forskningsinstitutet Peterson Institute for International Economics. En bedömning som för övrigt delas av den amerikanska fordonsindustrins branschorganisation Alliance of Automobile Manufacturers.

Tullarna skulle visserligen minska importen till USA – men mindre import drabbar i sin tur exporten. Mindre import innebär mindre export eftersom den amerikanska bilindustrin är beroende av importerade delar.

Uppskattningen att tullarna kostar 195 000 förlorade biljobb i USA förutsätter att EU inte svarar med samma mynt. Om EU däremot trappar upp handelskonflikten och inför motsvarande tullmurar beräknas uppskattningsvis 624 000 biljobb att försvinna i USA. Allt enligt Peterson Institute for International Economics. Fordonsindustrin i USA har idag cirka 4 miljoner anställda.

Och EU tycks vara beredda att trappa upp. Motåtgärder planeras. Financial Times kunde igår redovisa innehållet i den rapport som EU-kommissionen sammanställt inför den amerikanska kongressens hearing om biltullar som äger rum om drygt två veckor.

Rapporten antyder att EU kan svara med höjda tullar på amerikanska varor till ett värde av 294 miljarder dollar. Ungefär lika mycket som värdet av den amerikanska importen av bilar och fordonskomponenter under ett år.

Den summan visar på allvaret och storleken på ett handelskrig med bilar som insats. En helt annan magnitud än de tullar på stål och aluminium som redan trätt i kraft. De tullarna har en blygsammare prislapp, 44 miljarder dollar.

I rapporten påminner EU-kommissionen, enligt Financial Times, att europeiska bilföretag svarar för över en fjärdedel av den amerikanska bilproduktionen. Produktionen är inte bara avsedd för den amerikanska marknaden. En betydande del av de amerikansktillverkade Mercedesbilarna exporteras till Kina. Fabrikerna, mestadels tyskägda, finns i delstater där Trumps republikaner har ett starkt stöd, som Alabama, Mississippi, Tennessee och South Carolina.

I den sistnämnda delstaten trimmar just nu Volvo Cars sin nybyggda fabrik. Företaget har ännu inte velat kommentera effekterna av höjda importtullar. I fjol sålde Volvo 81 000 bilar på den amerikanska marknaden, av en produktion på totalt 571 000 fordon.

I USA minns man med fasa de så kallade Smoot-Hawley-tullarna från 1930. Smoot och Hawley var de två politiker som drev igenom protektionistiska tullhöjningar på tusentals importerade varor. Syftet var att skydda den inhemska industrin. I själva verket anses just Smoot-Hawley-tullarna ha kört ner den amerikanska ekonomin – och med den världsekonomin – i ett bottenlöst mörker, 1930-talets depression.

I dag varnar många att motsvarande tullar skulle få ännu allvarligare konsekvenser. Just därför att världsekonomin är mer sammanflätad över gränserna än tidigare. Leverantörskedjorna är mer integrerade idag och därmed är det internationella beroendet större. En betydande del av importen är avsedd för inhemsk produktion. Därav General Motors oro över den björntjänst som president Trump hotar med.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metall-ordförande

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metall-ordförande

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metalls ordförande Marie Nilsson på sina nya fabrik i USA i våras. ”En jäkla förolämpning mot oss”, säger Glenn Bergström, IF Metalls representant i Volvo Cars bolagsstyrelse. Företaget säger att det berodde på att det rådde sekretess i fabriken vid tillfället. 

Trumps ståltullar hotar industrijobben i USA

Trumps ståltullar hotar industrijobben i USA

President Trumps nya importtullar kan det bli en hård nöt för svensk stålindustri, som har USA som stor marknad. ”Men det kan ändå bli värst för de amerikanska industriarbetarna – det vet vi sedan förra gången USA införde ståltullar”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys

Trump hotar – Volvo kan ta det lugnt

Trump hotar – Volvo kan ta det lugnt

Det är bilmässa i Detroit och Donald Trump fortsätter att hota amerikanska biltillverkare för att de ska bygga i USA i stället för Mexico. Han gör det delvis mot bättre vetande, skriver DA:s Harald Gatu. Detta oroar även utländska företag – men Volvo Cars kan ta det lugnt.

Antifacklig guvernör blir FN-ambassadör

Antifacklig guvernör blir FN-ambassadör

Hon har sagt att hon har höga klackar för att kunna sparka på facket. Nu blir South Carolinas guvernör Nikki Haley USA:s FN-ambassadör.

”Det pågår ett arbete i kulisserna”

”Det pågår ett arbete i kulisserna”

Volvos USA-etablering är en känslig fråga. För facket. IF Metall vill inte svara på hur man kommer att stötta amerikanska bilarbetarfacket.

Här ska nya Volvo byggas – i delstaten som hatar facket

Här ska nya Volvo byggas – i delstaten som hatar facket

Volvo startar sin första bilfabrik i USA om några år – med miljardstöd från en delstat vars guvernör bär högklackat för att kunna sparka ut facket. Dagens Arbete åkte till södra USA och mötte en verklighet med låga löner och otrygga anställningar.

”Detta kommer att bli ett test för Volvo”

”Detta kommer att bli ett test för Volvo”

Ledaren för amerikanska bilfacket förvånas över att Volvo med sin höga moral väljer South Carolina. Men han säger att han givetvis ska försöka organisera arbetarna.

Bygger fabrik i antifacklig delstat

Bygger fabrik i antifacklig delstat

Volvo Cars första amerikanska bilfabrik får generöst stöd av South Carolina, som pekas ut som en av USA mest antifackliga delstater.

Så har Kina ökat sitt grepp om världen

Så har Kina ökat sitt grepp om världen

När Kina köper upp utländska företag och investerar i järn­vägar, kolkraftverk och hamnar knyter sig stor­makten närmare resten av världen – och andra länder blir mer beroende av Kina.

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.