Industriarbetarnas tidning

Tullarna en risk för jobbslakt i USA

2 juli, 2018

Skrivet av

Analys President Trumps biltullar riskerar att leda till jobbslakt – i USA. Den bilindustri som han säger sig vilja skydda varnar nu för följderna av importtullar på europeiska bilar. De betackar sig för björntjänsten.

Harald Gatu, reporter.

Uppsägningar och dyrare bilar. Det är de omedelbara konsekvenserna av Trumpadministrationens planer på att höja importtullarna på europeiska bilar och bilkomponenter med 20-25 procent.

Den som säger det är biltillverkaren General Motors, alltså ett av de företag som presidenten säger sig vilja värna. Häromdagen förklarade GM-ledningen att Trumps tullar kommer att leda till ”ett mindre GM med färre, inte fler, anställda i USA”.

Anledningen är framför allt att GM importerar nästan hälften av de komponenter som ingår i en amerikansktillverkad bil.

Läs också: ”Tullarna drabbar även USA”

Det var i maj som Trumpadministrationen meddelade att man undersökte möjligheten att höja importtullarna för fordon. Handelsminister Wilbur Ross förklarade att ”det finns bevis som antyder att import under årtionden har urholkat vår nationella bilindustri”.

Från början har det talats om en 25-procentig höjning av importtullarna, men på senare tid har Trump twittrat om 20 procent. I vilket fall en rejäl höjning från dagens tullar: 2,5 procent på personbilar och 25 procent på lastbilar.

Nyligen kom den första större studien av hur tullarna kan slå mot den egna bilindustrin. 195000 jobb skulle försvinna enligt den studie som presenterats av det ekonomiska forskningsinstitutet Peterson Institute for International Economics. En bedömning som för övrigt delas av den amerikanska fordonsindustrins branschorganisation Alliance of Automobile Manufacturers.

Tullarna skulle visserligen minska importen till USA – men mindre import drabbar i sin tur exporten. Mindre import innebär mindre export eftersom den amerikanska bilindustrin är beroende av importerade delar.

Uppskattningen att tullarna kostar 195 000 förlorade biljobb i USA förutsätter att EU inte svarar med samma mynt. Om EU däremot trappar upp handelskonflikten och inför motsvarande tullmurar beräknas uppskattningsvis 624 000 biljobb att försvinna i USA. Allt enligt Peterson Institute for International Economics. Fordonsindustrin i USA har idag cirka 4 miljoner anställda.

Och EU tycks vara beredda att trappa upp. Motåtgärder planeras. Financial Times kunde igår redovisa innehållet i den rapport som EU-kommissionen sammanställt inför den amerikanska kongressens hearing om biltullar som äger rum om drygt två veckor.

Rapporten antyder att EU kan svara med höjda tullar på amerikanska varor till ett värde av 294 miljarder dollar. Ungefär lika mycket som värdet av den amerikanska importen av bilar och fordonskomponenter under ett år.

Den summan visar på allvaret och storleken på ett handelskrig med bilar som insats. En helt annan magnitud än de tullar på stål och aluminium som redan trätt i kraft. De tullarna har en blygsammare prislapp, 44 miljarder dollar.

I rapporten påminner EU-kommissionen, enligt Financial Times, att europeiska bilföretag svarar för över en fjärdedel av den amerikanska bilproduktionen. Produktionen är inte bara avsedd för den amerikanska marknaden. En betydande del av de amerikansktillverkade Mercedesbilarna exporteras till Kina. Fabrikerna, mestadels tyskägda, finns i delstater där Trumps republikaner har ett starkt stöd, som Alabama, Mississippi, Tennessee och South Carolina.

I den sistnämnda delstaten trimmar just nu Volvo Cars sin nybyggda fabrik. Företaget har ännu inte velat kommentera effekterna av höjda importtullar. I fjol sålde Volvo 81 000 bilar på den amerikanska marknaden, av en produktion på totalt 571 000 fordon.

I USA minns man med fasa de så kallade Smoot-Hawley-tullarna från 1930. Smoot och Hawley var de två politiker som drev igenom protektionistiska tullhöjningar på tusentals importerade varor. Syftet var att skydda den inhemska industrin. I själva verket anses just Smoot-Hawley-tullarna ha kört ner den amerikanska ekonomin – och med den världsekonomin – i ett bottenlöst mörker, 1930-talets depression.

I dag varnar många att motsvarande tullar skulle få ännu allvarligare konsekvenser. Just därför att världsekonomin är mer sammanflätad över gränserna än tidigare. Leverantörskedjorna är mer integrerade idag och därmed är det internationella beroendet större. En betydande del av importen är avsedd för inhemsk produktion. Därav General Motors oro över den björntjänst som president Trump hotar med.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metall-ordförande

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metall-ordförande

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metalls ordförande Marie Nilsson på sina nya fabrik i USA i våras. ”En jäkla förolämpning mot oss”, säger Glenn Bergström, IF Metalls representant i Volvo Cars bolagsstyrelse. Företaget säger att det berodde på att det rådde sekretess i fabriken vid tillfället. 

Trumps ståltullar hotar industrijobben i USA

Trumps ståltullar hotar industrijobben i USA

President Trumps nya importtullar kan det bli en hård nöt för svensk stålindustri, som har USA som stor marknad. ”Men det kan ändå bli värst för de amerikanska industriarbetarna – det vet vi sedan förra gången USA införde ståltullar”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys

Trump hotar – Volvo kan ta det lugnt

Trump hotar – Volvo kan ta det lugnt

Det är bilmässa i Detroit och Donald Trump fortsätter att hota amerikanska biltillverkare för att de ska bygga i USA i stället för Mexico. Han gör det delvis mot bättre vetande, skriver DA:s Harald Gatu. Detta oroar även utländska företag – men Volvo Cars kan ta det lugnt.

Antifacklig guvernör blir FN-ambassadör

Antifacklig guvernör blir FN-ambassadör

Hon har sagt att hon har höga klackar för att kunna sparka på facket. Nu blir South Carolinas guvernör Nikki Haley USA:s FN-ambassadör.

”Det pågår ett arbete i kulisserna”

”Det pågår ett arbete i kulisserna”

Volvos USA-etablering är en känslig fråga. För facket. IF Metall vill inte svara på hur man kommer att stötta amerikanska bilarbetarfacket.

Här ska nya Volvo byggas – i delstaten som hatar facket

Här ska nya Volvo byggas – i delstaten som hatar facket

Volvo startar sin första bilfabrik i USA om några år – med miljardstöd från en delstat vars guvernör bär högklackat för att kunna sparka ut facket. Dagens Arbete åkte till södra USA och mötte en verklighet med låga löner och otrygga anställningar.

”Detta kommer att bli ett test för Volvo”

”Detta kommer att bli ett test för Volvo”

Ledaren för amerikanska bilfacket förvånas över att Volvo med sin höga moral väljer South Carolina. Men han säger att han givetvis ska försöka organisera arbetarna.

Bygger fabrik i antifacklig delstat

Bygger fabrik i antifacklig delstat

Volvo Cars första amerikanska bilfabrik får generöst stöd av South Carolina, som pekas ut som en av USA mest antifackliga delstater.

”Jag var inte den som höll tyst”

”Jag var inte den som höll tyst”

När han började på fabriken visste Adrian Avdullahu inte vad en fackförening var. Nu har han valts till ett av Sveriges tyngsta fackliga uppdrag, ordförande för Volvo verkstadsklubb.

USA:s gruv­arbetare kräver ”en rättvis omställning”

USA:s gruv­arbetare kräver ”en rättvis omställning”

Förnekandet av klimatkrisen gav Donald Trump en stor del av de amerikanska gruvarbetarnas röster i presidentvalet. Men nu välkomnas president Joe Bidens klimatpolitik av gruvarbetarförbundet som kräver ”en rättvis omställning”.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.