Analys President Trumps biltullar riskerar att leda till jobbslakt – i USA. Den bilindustri som han säger sig vilja skydda varnar nu för följderna av importtullar på europeiska bilar. De betackar sig för björntjänsten.
Harald Gatu, reporter.
Uppsägningar och dyrare bilar. Det är de omedelbara konsekvenserna av Trumpadministrationens planer på att höja importtullarna på europeiska bilar och bilkomponenter med 20-25 procent.
Den som säger det är biltillverkaren General Motors, alltså ett av de företag som presidenten säger sig vilja värna. Häromdagen förklarade GM-ledningen att Trumps tullar kommer att leda till ”ett mindre GM med färre, inte fler, anställda i USA”.
Anledningen är framför allt att GM importerar nästan hälften av de komponenter som ingår i en amerikansktillverkad bil.
Det var i maj som Trumpadministrationen meddelade att man undersökte möjligheten att höja importtullarna för fordon. Handelsminister Wilbur Ross förklarade att ”det finns bevis som antyder att import under årtionden har urholkat vår nationella bilindustri”.
Från början har det talats om en 25-procentig höjning av importtullarna, men på senare tid har Trump twittrat om 20 procent. I vilket fall en rejäl höjning från dagens tullar: 2,5 procent på personbilar och 25 procent på lastbilar.
Nyligen kom den första större studien av hur tullarna kan slå mot den egna bilindustrin. 195000 jobb skulle försvinna enligt den studie som presenterats av det ekonomiska forskningsinstitutet Peterson Institute for International Economics. En bedömning som för övrigt delas av den amerikanska fordonsindustrins branschorganisation Alliance of Automobile Manufacturers.
Tullarna skulle visserligen minska importen till USA – men mindre import drabbar i sin tur exporten. Mindre import innebär mindre export eftersom den amerikanska bilindustrin är beroende av importerade delar.
Uppskattningen att tullarna kostar 195 000 förlorade biljobb i USA förutsätter att EU inte svarar med samma mynt. Om EU däremot trappar upp handelskonflikten och inför motsvarande tullmurar beräknas uppskattningsvis 624 000 biljobb att försvinna i USA. Allt enligt Peterson Institute for International Economics. Fordonsindustrin i USA har idag cirka 4 miljoner anställda.
Och EU tycks vara beredda att trappa upp. Motåtgärder planeras. Financial Times kunde igår redovisa innehållet i den rapport som EU-kommissionen sammanställt inför den amerikanska kongressens hearing om biltullar som äger rum om drygt två veckor.
Rapporten antyder att EU kan svara med höjda tullar på amerikanska varor till ett värde av 294 miljarder dollar. Ungefär lika mycket som värdet av den amerikanska importen av bilar och fordonskomponenter under ett år.
Den summan visar på allvaret och storleken på ett handelskrig med bilar som insats. En helt annan magnitud än de tullar på stål och aluminium som redan trätt i kraft. De tullarna har en blygsammare prislapp, 44 miljarder dollar.
I rapporten påminner EU-kommissionen, enligt Financial Times, att europeiska bilföretag svarar för över en fjärdedel av den amerikanska bilproduktionen. Produktionen är inte bara avsedd för den amerikanska marknaden. En betydande del av de amerikansktillverkade Mercedesbilarna exporteras till Kina. Fabrikerna, mestadels tyskägda, finns i delstater där Trumps republikaner har ett starkt stöd, som Alabama, Mississippi, Tennessee och South Carolina.
I den sistnämnda delstaten trimmar just nu Volvo Cars sin nybyggda fabrik. Företaget har ännu inte velat kommentera effekterna av höjda importtullar. I fjol sålde Volvo 81 000 bilar på den amerikanska marknaden, av en produktion på totalt 571 000 fordon.
I USA minns man med fasa de så kallade Smoot-Hawley-tullarna från 1930. Smoot och Hawley var de två politiker som drev igenom protektionistiska tullhöjningar på tusentals importerade varor. Syftet var att skydda den inhemska industrin. I själva verket anses just Smoot-Hawley-tullarna ha kört ner den amerikanska ekonomin – och med den världsekonomin – i ett bottenlöst mörker, 1930-talets depression.
I dag varnar många att motsvarande tullar skulle få ännu allvarligare konsekvenser. Just därför att världsekonomin är mer sammanflätad över gränserna än tidigare. Leverantörskedjorna är mer integrerade idag och därmed är det internationella beroendet större. En betydande del av importen är avsedd för inhemsk produktion. Därav General Motors oro över den björntjänst som president Trump hotar med.