Industriarbetarnas tidning

Tullarna en risk för jobbslakt i USA

2 juli, 2018

Skrivet av

Analys President Trumps biltullar riskerar att leda till jobbslakt – i USA. Den bilindustri som han säger sig vilja skydda varnar nu för följderna av importtullar på europeiska bilar. De betackar sig för björntjänsten.

Harald Gatu, reporter.

Uppsägningar och dyrare bilar. Det är de omedelbara konsekvenserna av Trumpadministrationens planer på att höja importtullarna på europeiska bilar och bilkomponenter med 20-25 procent.

Den som säger det är biltillverkaren General Motors, alltså ett av de företag som presidenten säger sig vilja värna. Häromdagen förklarade GM-ledningen att Trumps tullar kommer att leda till ”ett mindre GM med färre, inte fler, anställda i USA”.

Anledningen är framför allt att GM importerar nästan hälften av de komponenter som ingår i en amerikansktillverkad bil.

Läs också: ”Tullarna drabbar även USA”

Det var i maj som Trumpadministrationen meddelade att man undersökte möjligheten att höja importtullarna för fordon. Handelsminister Wilbur Ross förklarade att ”det finns bevis som antyder att import under årtionden har urholkat vår nationella bilindustri”.

Från början har det talats om en 25-procentig höjning av importtullarna, men på senare tid har Trump twittrat om 20 procent. I vilket fall en rejäl höjning från dagens tullar: 2,5 procent på personbilar och 25 procent på lastbilar.

Nyligen kom den första större studien av hur tullarna kan slå mot den egna bilindustrin. 195000 jobb skulle försvinna enligt den studie som presenterats av det ekonomiska forskningsinstitutet Peterson Institute for International Economics. En bedömning som för övrigt delas av den amerikanska fordonsindustrins branschorganisation Alliance of Automobile Manufacturers.

Tullarna skulle visserligen minska importen till USA – men mindre import drabbar i sin tur exporten. Mindre import innebär mindre export eftersom den amerikanska bilindustrin är beroende av importerade delar.

Uppskattningen att tullarna kostar 195 000 förlorade biljobb i USA förutsätter att EU inte svarar med samma mynt. Om EU däremot trappar upp handelskonflikten och inför motsvarande tullmurar beräknas uppskattningsvis 624 000 biljobb att försvinna i USA. Allt enligt Peterson Institute for International Economics. Fordonsindustrin i USA har idag cirka 4 miljoner anställda.

Och EU tycks vara beredda att trappa upp. Motåtgärder planeras. Financial Times kunde igår redovisa innehållet i den rapport som EU-kommissionen sammanställt inför den amerikanska kongressens hearing om biltullar som äger rum om drygt två veckor.

Rapporten antyder att EU kan svara med höjda tullar på amerikanska varor till ett värde av 294 miljarder dollar. Ungefär lika mycket som värdet av den amerikanska importen av bilar och fordonskomponenter under ett år.

Den summan visar på allvaret och storleken på ett handelskrig med bilar som insats. En helt annan magnitud än de tullar på stål och aluminium som redan trätt i kraft. De tullarna har en blygsammare prislapp, 44 miljarder dollar.

I rapporten påminner EU-kommissionen, enligt Financial Times, att europeiska bilföretag svarar för över en fjärdedel av den amerikanska bilproduktionen. Produktionen är inte bara avsedd för den amerikanska marknaden. En betydande del av de amerikansktillverkade Mercedesbilarna exporteras till Kina. Fabrikerna, mestadels tyskägda, finns i delstater där Trumps republikaner har ett starkt stöd, som Alabama, Mississippi, Tennessee och South Carolina.

I den sistnämnda delstaten trimmar just nu Volvo Cars sin nybyggda fabrik. Företaget har ännu inte velat kommentera effekterna av höjda importtullar. I fjol sålde Volvo 81 000 bilar på den amerikanska marknaden, av en produktion på totalt 571 000 fordon.

I USA minns man med fasa de så kallade Smoot-Hawley-tullarna från 1930. Smoot och Hawley var de två politiker som drev igenom protektionistiska tullhöjningar på tusentals importerade varor. Syftet var att skydda den inhemska industrin. I själva verket anses just Smoot-Hawley-tullarna ha kört ner den amerikanska ekonomin – och med den världsekonomin – i ett bottenlöst mörker, 1930-talets depression.

I dag varnar många att motsvarande tullar skulle få ännu allvarligare konsekvenser. Just därför att världsekonomin är mer sammanflätad över gränserna än tidigare. Leverantörskedjorna är mer integrerade idag och därmed är det internationella beroendet större. En betydande del av importen är avsedd för inhemsk produktion. Därav General Motors oro över den björntjänst som president Trump hotar med.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metall-ordförande

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metall-ordförande

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metalls ordförande Marie Nilsson på sina nya fabrik i USA i våras. ”En jäkla förolämpning mot oss”, säger Glenn Bergström, IF Metalls representant i Volvo Cars bolagsstyrelse. Företaget säger att det berodde på att det rådde sekretess i fabriken vid tillfället. 

Trumps ståltullar hotar industrijobben i USA

Trumps ståltullar hotar industrijobben i USA

President Trumps nya importtullar kan det bli en hård nöt för svensk stålindustri, som har USA som stor marknad. ”Men det kan ändå bli värst för de amerikanska industriarbetarna – det vet vi sedan förra gången USA införde ståltullar”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys

Trump hotar – Volvo kan ta det lugnt

Trump hotar – Volvo kan ta det lugnt

Det är bilmässa i Detroit och Donald Trump fortsätter att hota amerikanska biltillverkare för att de ska bygga i USA i stället för Mexico. Han gör det delvis mot bättre vetande, skriver DA:s Harald Gatu. Detta oroar även utländska företag – men Volvo Cars kan ta det lugnt.

Antifacklig guvernör blir FN-ambassadör

Antifacklig guvernör blir FN-ambassadör

Hon har sagt att hon har höga klackar för att kunna sparka på facket. Nu blir South Carolinas guvernör Nikki Haley USA:s FN-ambassadör.

”Det pågår ett arbete i kulisserna”

”Det pågår ett arbete i kulisserna”

Volvos USA-etablering är en känslig fråga. För facket. IF Metall vill inte svara på hur man kommer att stötta amerikanska bilarbetarfacket.

Här ska nya Volvo byggas – i delstaten som hatar facket

Här ska nya Volvo byggas – i delstaten som hatar facket

Volvo startar sin första bilfabrik i USA om några år – med miljardstöd från en delstat vars guvernör bär högklackat för att kunna sparka ut facket. Dagens Arbete åkte till södra USA och mötte en verklighet med låga löner och otrygga anställningar.

”Detta kommer att bli ett test för Volvo”

”Detta kommer att bli ett test för Volvo”

Ledaren för amerikanska bilfacket förvånas över att Volvo med sin höga moral väljer South Carolina. Men han säger att han givetvis ska försöka organisera arbetarna.

Bygger fabrik i antifacklig delstat

Bygger fabrik i antifacklig delstat

Volvo Cars första amerikanska bilfabrik får generöst stöd av South Carolina, som pekas ut som en av USA mest antifackliga delstater.

Strejken i USA väcker frågan: Kan den gröna omställningen vara rättvis?

Strejken i USA väcker frågan: Kan den gröna omställningen vara rättvis?

Bilarbetarstrejken i USA påminner om värdet av rikstäckande kollektivavtal med minimilöner, skriver DA:s Harald Gatu.

”Jag var inte den som höll tyst”

”Jag var inte den som höll tyst”

När han började på fabriken visste Adrian Avdullahu inte vad en fackförening var. Nu har han valts till ett av Sveriges tyngsta fackliga uppdrag, ordförande för Volvo verkstadsklubb.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.