”Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin”Helle Klein, chefredaktör.

”Vi kvinnor inte ska behöva ta kampen själva”Svetsaren Maria Höök om när man inte orkar säga ifrån mot sexistiska kommentarer.

Finanskrisen

Andrew Garfield som byggnadsarbetaren Dennis Nash i 99 Homes. En ovanlig film eftersom Dennis först blir vräkt och senare lever på att vräka andra. ”Hem är så viktiga i våra liv”, sade regissören Ramin Bahrani till tidningen Time. ”Det är där vi har våra familjer, där vi har våra minnen och där vi sover på kvällen.” FOTO: TT NYHETSBYRÅN

Bortom all kontroll

Bankkollapsen Över en natt käkade ekonomin nästan upp sig själv. En finansvärld lämnad bortom statlig kontroll vaknade upp och förstod att de investerat gränslöst i ren skit. Ångrade någon sig? Egentligen inte, enligt filmer och böcker om finanskrisen.

Krisen i korthet

I september 2008 gick den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers i konkurs. Det skapade panik på världens börser. Banker världen över slutade tvärt att låna ut pengar och den globala krisen var snart ett faktum. Bara i Sverige försvann 100 000 industrijobb. För att förhindra en fullständig ekonomisk krasch räddades såväl amerikanska som svenska storbanker av skattebetalarna.

 

Tre verk i kölvattnet av kriser

Bok: Vredens druvor (1939)
John Steinbeck
Massarbetslöshetens USA, 30-tal. Efter att ha suttit i fängelse för mord återvänder Tom Joad hem och finner att hans familj har vräkts från gården. Tillsammans med tusentals hemlösa familjer söker de sig till Kalifornien i hopp om ett bättre liv. Men väl där förstår de att löftena var lögner. Jobben är få och underbetalda.

Film: Taxi Driver (1976)
Martin Scorsese
16 oktober 1975 stod New York inför en djup kris: Nästa dag skulle stora delar av stadens skulder betalas tillbaka,  annars väntade konkurs. Mot bakgrund av det är Taxi Driver decenniets bästa skildring av tidens oro. Filmen är en tjurrusning genom en febervarm stad – på väg mot total kollaps.

Film: Tic Tac (1997)
Daniel Alfredson
Den svenska ekonomiska krisen på 90-talet följdes av konkurser, skenande arbetslöshet och en nynazistisk rörelse på frammarsch. Tic Tac är ett stickprov på den tiden: En polis lurar till sig ett förstahandskontrakt, skinnskallar misshandlar en man och en förtvivlad granne försöker starta ett medborgargarde.

”Jag tänker inte rädda Lehman. Wall Street är spelberoende och om staten går in och täcker deras förluster lär de sig aldrig”, säger dåvarande amerikanska finansministern Henry Paulson, spelad av William Hurt, i filmen Too Big to Fail.

Investmentbanken Lehman Brothers konkurs den 15 september 2008 skapade panik på världens börser. För att förhindra en fullständig ekonomisk krasch, pumpade amerikanska staten in pengar i de kvarvarande bankerna – likt svenska staten gjort i svenska banker på nittiotalet. De var för stora för att få gå omkull.

”Vi kanske borde ställa hårdare krav på hur pengarna ska användas?” säger pressekreteraren Michele Davis till Henry Paulson i slutet av filmen. ”Så avtalet stinker lite mindre.”

”Ställer vi hårdare krav, nobbar de det”, svarar finansministern och lämnar rummet.

”De höll på att sabba hela ekonomin” påpekar Michele Davis. ”Men vi får inte ställa krav på hur de spenderar våra 125 miljarder dollar eftersom de kanske inte vill ha dem då?”

Hösten 2008 var finanskrisen ett faktum i såväl USA som resten av världen. Om de amerikanska bankerna förstått vad de sysslat med eller om de bara rusat flåsande och blinda in i väggen är omdiskuterat. Många gav bankerna skulden, men de behövde inte ta smällen. Skattebetalarna räddade dem.

De författare och filmare som valt att beskriva krisen har främst intresserat sig för de personliga kriserna, hur kollapsen tvingat fram det värsta hos människor eller ställt dem till svars för hur de har levt tidigare.

Skildringarna gör framför allt upp med en typ av man som har funnits i populärkulturen sedan åttiotalet. Han som bara levt för sin egen njutnings skull, som varit oändligt fåfäng och ständigt jagat kickar på börsgolvet – beredd att förlora allt för att han vägrar att ge sig. Gordon Gekko i Wall Street, Patrick Bateman i American Psycho och nu senast Jordan Belfort i The Wolf of Wall Street. Det är bara några exempel på gränslösa män i en oreglerad finansvärld.

5 500 miljarder kronor.

Så mycket fick bankerna mellan 2008 och 2012 av skattebetalare i EU-länderna. Källa: Vad gör en bank?

I Houston, Texas finns ett kapell fyllt med målningar av den amerikanska konstnären Mark Rothko. En kantig, stram byggnad med fjorton lika avskalade verk på väggarna – ett kapell öppet för alla, oavsett religion. ”Jag har funderat på kapellet”, säger den unga miljardären Eric Parker till sin konstrådgivare Didi Fancher i Don DeLillos roman Cosmopolis. Han har handen på hennes rumpa. De har precis legat med varandra och ligger nakna i hennes säng.

”Du kan inte köpa det satans kapellet”, svarar hon.
”Hur vet du det? Kontakta huvudmannen.”

Han ger sig inte, fortsätter att tjata, förstår inte. Varför kan han inte köpa något som han så gärna vill ha?

”Men folk behöver få se det”, säger hon.
”Låt dom köpa det då. Låt dom bjuda över mig.”
”Förlåt mitt pissdumma sätt att säga det här. Men Rothko-kapellet tillhör världsarvet.”
Han svarar: ”Det är mitt om jag köper det.”

Romanen publicerades redan 2003, drygt fem år innan Lehman Brothers ansökte om konkurs och den globala ekonomin försattes i fritt fall. Cosmopolis handlar inte om de banker som tilläts köra ekonomin i botten på en avreglerad finansmarknad. Men romanen skildrar den mentalitet som skulle leda fram till en kollaps bara några år senare.

Investeraren Eric Parker har gjort sig en förmögenhet på att spekulera i valutor. Han arbetar från sin limousin: ett vitt, spöklikt fordon som sakta rör sig genom New Yorks trafikkaos. En uppsättning skärmar visar hur valutamarknaderna och aktiekurserna förändras under dagen. Rådgivare kommer och går ur bilen, den ena mer förskräckt än den andra.

Eric har satsat pengar mot den stigande japanska valutan yen och är på väg att förlora allt. Han känner sig upprymd och fortsätter att investera trots att hans företag är knutet till så många centrala institutioners affärer att hela det ekonomiska systemet är i fara.

”Jo då, yenen kommer att falla”, säger en rådgivare. ”Jag tror inte yenen kan gå högre. Men under tiden måste du backa. Dra dig tillbaka.”

Vad som står på spel är inte bara hans egen förmögenhet, utan hela världens ekonomi – liksom den gjorde hösten 2008. Rådgivaren slår igen dörren till limousinen och börjar jogga norrut på Femte avenyn. Eric tittar inte ens åt henne. Han är så avskärmad från pengars faktiska värde att han är helt likgiltig inför att förlora dem.

Leonardo DiCaprio i The Wolf of Wall Street.

Än i dag är Don Delillos roman kanske den mest slående gestaltningen av krisens psykologi, av hur en liten grupp människor tilläts att handskas gränslöst med andras pengar och hur en lika gränslös ekonomi uppmuntrade dem. Känslan av att kunna äga allt och sedan sätta det på spel, risktagandet i sig självt – att behandla börsen som ett enormt uppumpat kasino. Att en bransch av övervintrade yuppies och fartblinda vd:ar tilläts spela roulett med världsekonomin. Konsekvensen av att politiker suttit i knät på Wall Street och tillåtit dem att skapa alltmer absurda finansiella produkter.

Mest anmärkningsvärt är kanske hur amerikanska banker byggde och sålde vidare obligationer bestående av lån som låntagarna förmodligen aldrig skulle kunna betala tillbaka. Ett matematiskt trolleritrick som förklarats bäst i dokumentären Inside Job, men kanske begripligast i spelfilmerna The Big Short och Margin Call.

Och när ingen betalade?
Ja, då gick det åt helvete – så klart.

Dennis Nash förstår nu: Detta är vem han har blivit, detta är hans fel. En man som han har försökt att vräka har barrikaderat sig i sitt hem och hotar att skjuta alla som närmar sig. Från filmen 99 Homes. FOTO: TT NYHETSBYRÅN

Florida var en av de delstater som drabbades hårdast när den amerikanska bostadsbubblan sprack. Filmen 99 Homes av Ramin Bahrani från 2014 är både den mest realistiska och mest intima skildringen av bubblans förlorare. Efter att arbetslöse byggnadsarbetaren Dennis Nash och hans familj vräkts från sitt hus i Florida, får han chansen att själv börja vräka folk mot betalning. Detta visar sig vara oerhört lönsamt.

Tack vare alla som inte längre kan betala sina bostadslån tjänar han mer pengar än han någonsin gjort som byggnadsarbetare. Och vad som en gång framstått som förkastligt, blir svårt att säga nej till. Jobbet ger honom en ärlig chans att köpa tillbaka sitt hem.

I en scen svänger en Volvo in och parkerar. Tre kabinväskor är fastsurrade på taket. I baksätet ligger en fläkt, kuddar och lakan – resterna av ett tidigare liv.

Dennis Nash vänder ryggen åt bilen och försöker gömma sig under kepsen.

”Du, vart är du på väg?” ropar mannen som klivit ur bilen.

Men Dennis bara går. Pillar sig nervöst i ansiktet och nacken.

”Jag pratar med dig!” ropar mannen igen. Dennis låtsas inte höra. Då skriker mannen: ”Du sparkade ut mig ur mitt hem.”

”Jag känner inte dig”, säger Dennis gång på gång.

”Nash, det är ditt namn eller hur? Vill du inte att alla ska veta vilket jävla rövhål du är? Att du vräkte mig och hela min familj från vårt hem?” säger han. ”Du förstörde mitt liv.”

Från att ha varit motsatsen till de investerare och bankirer som Dennis själv föraktat har han helt och hållet anammat deras logik. Eller som hans chef uttrycker det: ”Amerika räddar inte förlorare.”

Han vinner på krisen. För honom möjliggör den ett finare hem, en säkrad framtid, en klassresa. Å andra sidan: han är inte mycket bättre än de som en gång vräkte hans egen familj.

Filmen gestaltar den upprördhet som genomsyrat samhället efter krisen och drivit proteströrelser som Occupy Wall Street. Det faktum att bankerna gick fria medan människor som valt att investera sina pengar hos dem förlorade nästan allt. Att själva systemet fött en gränslös girighet och fortsätter att göra det.

Dennis Nash når sin absoluta botten när han lämnar in ett förfalskat dokument till domstolen som ger banken rätt att vräka en barnfamilj. Trots att familjen har gjort allt rätt.

Från USA spred sig krisen vidare till Europa och Sverige. Här försvann 100 000 industrijobb på ett par månader. Tidningarna skrev om massvarslen, men de fiktiva skildringarna av krisen i Sverige har varit få. Utomlands finns fler exempel. Krisen slog tidigt och hårt mot Island. Liksom i USA drabbade bankernas oansvariga beteende hela landet. Steinar Bragi publicerade 2011 en skräckroman om två män ur finanseliten som gör en resa till det isländska höglandet tillsammans med sina flickvänner.

I Steinar Bragis roman Höglandet som utspelas på Island, berättas historien om krisen återigen. Men denna gång som en outhärdligt blodig skräckhistoria som gör krisen kännbar på ett nytt sätt. FOTO: Wikimedia Commons.

I Höglandet får männen bakom krisen bokstavligen sona för sina brott när de möter ett våldsamt väsen – som taget ur en isländsk saga. En av männen, Egill, sålde aktier till människor som egentligen inte hade råd: universitetsstuderande, handikappade, pensionärer. Personer ”som inte hade något men som kunde ta lån med aktierna som säkerhet”. När krisen väl slog till skrev han över sina tillgångar på flickvännen Anna för att gömma undan pengarna.

”Han hade tvingat på henne sin girighet”, skriver Steinar Bragi.

I den isländska öknen ställs finanskrisens konstruktörer inför ett faktiskt monster som påminner dem om deras skuld, och dödar dem. Där ute utsätts de för samma obegripliga krafter – något abstrakt, komplext, oförståeligt – som den ekonomiska kollapsen utsatte alla för hösten 2008.

Samtidigt framstår själva systemet som ett domedagsmaskineri som får människorna inuti att torska på risktagande. Båda männen var missbrukare: av sprit, av droger, av sex. Kanske var också deras girighet påtvingad dem?

”Alla vill äga världens undergång.” Ännu ett fönster i New York, ännu en finansmiljardär, ännu en bok av Don DeLillo. Orden uttalas av Rock Lockhart i romanen Noll K, skriven mer än tio år efter Cosmopolis. Den är en verklighetsflykt och ett tankeexperiment – tänk om det vore möjligt att köpa evigt liv? Idén om att allt går att köpa dras här till sin spets. Rock Lockhart är en av finansiärerna bakom en hemlig, högteknologisk anläggning i Centralasien där svårt sjuka kan frysas ner för att någon gång i framtiden få återvända till livet. Då ska det som nu endast är tänkbart ha blivit verklighet: nya mediciner, ny teknologi, ett nytt och fulländat språk, ett utopiskt samhälle.

På så vis är Noll K ett slags fortsättning på Cosmopolis. Rock Lockhart hade kunnat vara Eric Parkers pappa. Han är en man ”formad av pengar”. En man som gjort sig en förmögenhet på analyser av vinstdrivande effekter av naturkatastrofer. Också i hans New York-kontor hänger abstrakt konst. En symbol för viljan att äga även det som saknar pris.

Som ett ovärderligt kapell med målningar av Rothko.
Som världsarvet på auktion till högstbjudande.
Som evigt liv endast inom räckhåll för de få.

Varför detta tjat på bankerna? Jo, därför att de är för ekonomin vad kärnkraftsverk är för naturen. Går det snett blir konsekvenserna förödande under lång tid.

Från Vad gör en bank? (2017), Andreas Cervenka.

Romanen är skriven efter det att finanskrisen väl inträffat och är därför än mer pessimistisk. Säg att en i princip oreglerad kapitalism till sist förgör sig själv, vilket var vad som var på väg att hända hösten 2008. Då är Don DeLillos roman inte alls ett tankeexperiment, utan helt enkelt ett konstaterande av världsläget. Krisen för tio år sedan kunde hejdas med hjälp av skattebetalarnas pengar, inte på grund av att storbankerna plötsligt förstod allvaret och skärpte sig.

I film och litteratur har domen mot finansvärldens oansvariga utlåning av pengar varit hård – men i verkligheten?

Bankanställda har en tendens att fuska oftare än människor i andra branscher, skriver journalisten Andreas Cervenka i sin bok Vad gör en bank? och hänvisar till en studie publicerad i tidskriften Nature. ”Men kanske har det inte bara med moral att göra utan även med en annan omständighet – risken att åka fast är så låg.”

Så konstaterar han: världens största bankrånare gick fria.

Inom loppet av tjugo år har de svenska storbankerna räddats av staten två gånger, i början av nittiotalet och 2008. Svenskarnas samlade bostadslån uppgår i dag till mer än 3 000 miljarder kronor, enligt SCB. Och Internationella valutafonden IMF har bedömt att den globala skuldsättningen är värre än före krisen.

Kasinot stänger aldrig. Ingen vill sluta spela.

”Faktiskt, om du läser några tidiga recensioner av boken, säger vissa av dem att idén att människor skulle protestera mot Wall Street är absurd och inte trovärdig”, sade regissören David Cronenberg om Cosmopolis till tidningen The Atlantic. Robert Pattinson spelar huvudrollen Eric Parker i filmen. FOTO: TT NYHETSBYRÅN

Regissören David Cronenberg filmatiserade 2012 Cosmopolis med Robert Pattinson i rollen som Eric Parker. Finanskrisen fick ett ansikte. Kantigt och blekt med kalla, nästan elaka drag. En avdomnad figur som rör sig genom New York i sin korkisolerade limousin, inte ett ljud tränger in. Filmen är skrämmande tyst. Inte ens när våldsamma, anarkistiska demonstranter härjar som värst utanför bilen hörs mer än en susning.

Pengar betyder inget längre. ”All rikedom har blivit rikedom för sin egen skull”, säger Vija Kinsky, Erics expert på ekonomisk teori, sittande på ena sätet. Eric lyssnar, klädd i svart kostym, håret kammat i sidbena. Tuggar nötter. Anarkisterna syns genom rutan. En stor konstgjord råtta bärs fram av folkhavet.

”Du vet vad anarkisterna alltid har sagt”, säger Vija.
”Ja”, svarar Eric.
”Säg det.”
”Begäret att förstöra är ett kreativt begär.”
”Detta är också ett kännetecken för kapitalismen. Framtvingad förstörelse”, säger hon. ”Gamla industrier måste skoningslöst elimineras. Nya marknader måste erövras med våld och gamla marknader exploateras på nytt. Förgör det förflutna. Skapa framtiden.”


rl@da.se

1Kommentarer

Tobias:

Makten och makteliten/politiker bryr sig inte. Detta drabbar inte dem. Så varför skall de stifta hårdare regler/lagar?

Eller som Östling sa, det säger många fattiga, också, ”vad får jag för mina skattepengar”?

Makten och övriga frälset inom finanssektorn tar allt och lämnar ingeting kvar. Inte ens smulorna som ramlar ner från bordet.
Hur många av dessa herrar och damer har ”glömt” sitt eget ansvar från taburetten dem sitter på?

Någonstans måste man sätta hårt mot hårt. Inte vara undfallande.
Eller så kan man låna Alexanders Dumas, Tre musketörers orsspråk, ”En för alla, alla för en”, men är det gångbart i denna moderna kapitalismen som styrs av lobbyister och konsulter i bakgrunden?

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Tio år efter krisen – är det dags igen?

DA reder ut2008: Den stora finanskrisen spred panik från USA till hela världen. Svensk industri tvärnitade. 2018: Sakta har världsekonomin återhämtat sig efter krisen. Nu går Sverige strålande. Men det finns orosmoln.

2
 

”Vi tittade på varandra och förstod ingenting”

AnalysFinanskrisen för tio år sedan gav tron på helt fria marknader en törn. Världen undvek en ren depression genom en "ekonomiskpolitisk hjärt- och lungräddning i sista sekund", skriver DA:s Harald Gatu.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

BONUS I INDUSTRIN

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Svenskt Näringsliv vädrar morgonluft

Krönika”Nu utbasuneras det ena galna förslaget efter det andra, som inte på något sätt gynnar dig”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

Ladda ner DA nr 3 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

DA:s fotograf dubbelt prisad i Årets Bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark tog hem två priser i finalen av Årets Bild-tävlingen i Jönköping. Han vann klassen ”Årets porträtt” och fick också pris för sitt uppmärksammade reportage om dödsolyckor.

Strokirk Landströms lägger ned tryckeri

Strokirk Landströms offset-tryckeri och bokbinderi i Lidköping läggs ned, runt 20 anställda kommer att varslas. Nya ägaren Exakta satsar i Malmö i stället.

DA:s redigerare kan prisas för reportage om klädindustrin

Dagens Arbetes redigeringsledare Isak Krantz kan vinna Fackförbundspressens journalistpris i klassen ”Bästa redigering” för reportaget om klädindustrin på Mauritius.

Talang-Micke lovar mycket hjärta i kväll

FinalI kväll sjunger pappersarbetaren Micke Holm från Piteå final i tv-programmet Talang. Exklusivt för DA:s läsare ger han ett smakprov på sin sång från sitt allra vanligaste repetitionsställe.

”Det började som ren självterapi”

DA MÖTERIndustriarbetaren Tommy Jeansson har skrivit självbiografin ”Ett myteri inifrån”, om att leva med psykisk ohälsa i 56 år utan att veta om det.

Industrin och jämställdhet

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

Man kan inte ena stunden tycka att folk får göra som de vill med föräldraledigheten, och nästa stund klaga över ett ojämställt arbetsliv, säger förbundsordförande Marie Nilsson apropå IF Metalls jämställdhetskampanj.

1

Minska stressen med ökad jämställdhet

Ökad jämställdhet i vardagen är ett effektivt sätt att minska kvinnors dubbla stress menar stressforskaren Petra Lindfors. Här får du hennes bästa tips.

#metoo-uppropet som kom av sig

I bransch efter bransch samlades kvinnor till upprop mot sexism. Men industrin fick aldrig sitt #metoo. Ida Sjölander, montör på Scania, försökte.

6

”Stort behov av att prata feminism på golvet”

Feministiskt stipendiumI maj delar LO ut sitt första stipendium för facklig feminism. På sikt hoppas initiativtagarna att facken nu får en gemensam plattform att jobba från.

Fixar din chef tampongerna?

DILEMMATAtt ha mens och jobba inom industrin är inte alltid lätt. Kvinnor vittnar om svårigheten att ta en paus vid värk eller att få tid till att gå på toaletten.

Vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Skriv till ossDet är snart 1,5 år sedan #metoo exploderade. I Sverige blev genomslaget särskilt stort, men från industrins kvinnor kom aldrig något upprop. Nu efterlyser vi era erfarenheter – vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Skogsbrandens stockar blir fint virke

SOTIG MILJÖVINST Sågverket i Färila tar hand om det fullgoda virket bortom allt sot från sommarens bränder. Rickard Bruhn underhåller barkmaskinen flera gånger per dag.

Nu öppnar ett Marx-spa

Viskadalens folkhögskola inviger i dag ett spa där Karl Marx ska stå staty. ”Vi vill inte vara något 'Scandic' som många andra kursgårdar, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter”, säger skolchefen Joakim Hjelm.

1

DA kan vinna Guldspaden

Dagens Arbete nomineras återigen till Sveriges finaste pris för grävande journalistik – Guldspaden – för reportaget om det svenska skuggsamhället.

Pappers ordförande avgår

I slutet av maj avgår Matts Jutterström som förbundsordförande för Pappers. Han gör det av hälsoskäl, meddelande han förbundsstyrelsen under onsdagsmorgonen.

Lager på lager för snygg vägg

Tips från proffsetDags att byta väggfärgen där hemma? Målaren Linda Larsson på Derome Plusshus i Värö ger sina bästa tips till hemmafixaren.

”Jag vill göra det jag älskar”

PROFILENMiran ”Dewana” Raouf kom till Sverige 2015 från irakiska delen av Kurdistan. Nu jobbar han på Finnskogsvalsen i Torsby och har hunnit bygga en dröm – en mobil frisersalong.

Så ska dödsolyckor stoppas

Mer resurser till polisen för att utreda arbetsmiljöbrott, öka skyddsombudens befogenheter, fortsatt arbete mot osund konkurrens. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tog med sig flera förslag från gårdagens möte med branschfolk och fack.

1
Märta Måås-Fjetterströms väveri

Ärvd kunskap ger slitstark gemenskap

Ett sekel av mattorHos textilföretaget Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad går kunskapen aldrig ut genom dörren. Receptet? Väverskorna har suttit sida vid sida i hundra år.

En hundraåring i Skinnskatteberg

Fackklubben på Setras sågverk i Skinnskatteberg fyllde 100 år i fredags. Då blev det tårtkalas, i vår blir det en stor fest.

Ripjakt utan Blixten

Fågeljakten har fått vänta för gruvarbetaren Adam Johansson. En dag när snö fallit bestämmer han sig för att ta med hundarna ut på fjället. Men ett minne av en död familjemedlem gör sig påmint.

De tog SFI-kursen till fabriken

Nu kan de anställda på Hällingsjöhus utanför Göteborg gå direkt från fabriksgolvet till SFI-lektionen, i företagets egna lokaler.

Tjänar du på de nya reglerna?

Slopad karensdagÄr du snuvig och jobbar långa pass? Då är du en av vinnarna när karensdagen nu ersatts av ett karensavdrag. Det ska göra sjuklönen mer rättvis.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.