Kristersson kan bromsa krisen om han vill

Krönika Om regeringspartierna ska lägga en budget för att dämpa krisen borde det vara tid för höjda barnbidrag, hyresrätter till rimliga priser och trygga jobb, skriver opinionsbildaren Lina Stenberg.

Om skribenten

Lina Stenberg är opinionsbildare och författare.

Vi befinner oss i historiskt svåra tider. I månadsskiftet kunde arbetsmarknadens parter enas om industribranschens löner – om märket. En välbehövlig trygghet för svenska löntagare. Men det räcker inte, nu måste också Ulf Kristersson att ta samma ansvar för att avvärja vår tids största kris.

Att skapa jämlikhetsskapande politik borde vara den högsta prioriteringen just nu. Det handlar om höjda barnbidrag och underhållsstöd så att barnfamiljerna med lägst inkomster klarar av de mest nödvändiga utgifterna.

Men också om mer långsiktiga förbättringar, som fler hyresrätter till rimliga priser och fler trygga jobb på arbetsmarknaden. Det rakt motsatta mot sänkta skatter för höginkomsttagare, eller fler rutbidrag till de rika, med andra ord.

Inte den vanliga melodin från Tidöpartierna. Men helt ärligt, hur ska Kristersson kunna fortsätta regera om han inte gör det enda rätt just nu?

För om det är någon som trott att klassamhället inte finns längre är det bara att öppna ögonen och se sig om i Sverige 2023.

Inte sedan 50-talet har så snabba prisökningar på mat uppmätts under en så kort period som nu. Särskilt sticker kostnaderna för grönsaker ut. Här har priserna nästan fördubblats på ett år, visar SCB.

Följden är att svenskarna köper allt mindre frukt och grönt, något som fått Livsmedelsverket att larma om konsekvenser på folkhälsan på lång sikt. Så många som sju av tio sparar in på mat och åtta av tio äter för lite grönsaker, visar en undersökning.

Matinköpen har redan före krisen varit en klassfråga. Folkhälsomyndigheten har länge visat hur låginkomsttagare har sämre levnadsvanor, äter mindre nyttigt och lider av större ohälsa än medel- och höginkomsttagare också i vanliga tider.

Nu förstärks den trenden ytterligare.

Det är uppenbart att det är hushållen med redan låga inkomster som drabbats värst. Det är i de här familjerna som barnen äter allt mer i skolan när maten inte räcker till hemma. Det är här allt fler tvingas ta lån för att klara de mest nödvändiga utgifterna. Det är här oron över att inte klara av en hyreshöjning eller ytterligare höjda kostnader är som störst. För att inte tala om rädslan för att hamna på gatan när pengarna inte räcker.

Och oron är helt befogad.

För är det något vi vet från tidigare kriser så är det att de redan fattiga riskerar att få det allt värre i tider som dessa. Om inget görs, vill säga. Och på sikt kan konsekvenserna bli ännu värre, som efter 90-talskrisen när klyftorna ökade för att aldrig slutas igen.

Och med skattesänkningarna på 13 miljarder kronor för höginkomsttagare, som Tidöregeringen genomförde i januari, ja då vidgas klasskillnaderna bara ännu snabbare.

I mitten av april presenteras vårändringsbudgeten. Här finns en chans att jämna ut klyftorna, att satsa på hushållen med tomma plånböcker och kylskåp. Att avvärja större konsekvenser av krisen än nödvändigt.

Det handlar om att ta ansvar, både för de som kämpar just nu, men också för avhjälpa krisens konsekvenser på lång sikt.

Här finns din chans, Ulf Kristersson, att prioritera förbättringar för landets arbetarfamiljer framför allt vad jobbskatteavdrag, ruthöjningar och bidragstak heter.

Det går att göra skillnad på riktigt för att minska klassklyftorna, också för en borgerlig statsminister.

Lina Stenberg