Industriarbetarnas tidning

Fabriken som tog bort semestern

17 september, 2018

Skrivet av

Nöjda anställda. Här är arbetarna som inte har haft någon semester på över tio år. Det vill de fortsätta med, för det har gett dem ett bättre liv.

Det började med att företaget inte ville stänga under industri­semestern. Facket informerades och kom med ett förslag till skiftschema för året runt-drift. Semestern slopades och semesterdagarna lades ut i schemat så att långledigheterna blev längre. Systemet har funnits i över tio år och har förfinats med tiden.

Kent Kronqvist, i dag IF Metallklubbens ordförande, var en av dem som förhandlade fram de nya arbetstiderna.
– Det var perfekt när barnen var små och man kunde ta ett större ansvar hemma. Arbetarna får regelbundet rösta om arbetstiderna. Nästan alla vill behålla dem.

Skulle aldrig i livet vilja jobba på ett annat sätt… Nu har jag tid till så mycket, renovera huset till exempel.

Ingemar Allerhagen

Morgan Frösslund gick tidigare skift vid Kanthal i Hallstahammar.
– Jag tror inte något kan mäta sig med det vi har, säger han. Han har fått mycket tid över för barnen under de tio år han har jobbat här. I dag har de hunnit bli elva och fjorton år.

– All tid man har varit med dem, det har man igen. Nackdelen är väl att man inte har kunnat vara lika närvarande under helger och vid deras lov. Men vardagen blev så mycket lättare med skiftschemat.

Resor, renoveringar och bilmekande väntar för Ludwig Kjellbo Krig, Roger Lidén, Ingemar Allerhagen och Göran Pantzar när de stämplar ut för 19 dagars ledigt. Foto:Ola Torkelsson
Resor, renoveringar och bilmekande väntar för Ludwig Kjellbo Krig, Roger Lidén, Ingemar Allerhagen och Göran Pantzar när de stämplar ut för 19 dagars ledigt. Foto:Ola Torkelsson

Dagens Arbete följer med Morgan Frösslund in på eftermiddagsskiftet. De som jobbat förmiddag dröjer en stund innan de går hem och summerar gärna fördelarna med arbetstiderna.

Roger Lidén: Perfekt när man som jag vill hem och banka plåt. Sysslar med folkrace och då är det helt perfekt att vara långledig emellanåt.

Ingemar Allerhagen: Skulle aldrig i livet vilja jobba på ett annat sätt. Tidigare var jag bilmekaniker och jobbade dagtid och veckorna gick så här, pang, pang, pang. Helgerna bara försvann och man hann inte med nånting annat än att bara jobba. Nu har jag tid till så mycket, renovera huset till exempel.

Ludwig Kjellbo Krig: Jag har varit lastbilschaufför och kört post. Så jag har alltid jobbat skift. Men inget har varit bättre än det här. Har jobbat här två och ett halvt år och under den tiden har det blivit många långresor.

Göran Pantzar: Man hinner koppla av och pyssla. Just nu håller jag på att renovera mitt garage där jag skruvar med min Chevrolet Malibou, en sjuttisexa.

Finns det inga nackdelar med systemet?
– Det ska vara när man kommer hit efter en långledighet, då kan det kännas segt, säger flera. ”Vi vill ju ha det så här, det har ju vi bestämt i omröstningar.”

Men är det inte konstigt att inte få sina fyra till fem semesterveckor i juli som alla andra?
– Nu var jag långledig i maj när det var så fint. Nästa gång blir i mitten av augusti. Då får jag ju ytterligare en lång sommarledighet.” säger Morgan Frösslund.

 

Kent Kronqvist, IF Metall­klubbens ordförande. Foto: Harald Gatu
Kent Kronqvist, IF Metall­klubbens ordförande. Foto: Harald Gatu

Så fungerar schemat

Befesa Scan Dust
  • Startade 1984,håller till på gamla varvsområdet i Landskrona.
  • Bygger på SKF:s plasmateknik för att återvinna metaller ur stoft.
  • Ur ett ton stoft återvinns i dag cirka 450 kilo metalle­r. Resten blir slagg som används till fyllnadsmassor vid vägbyggen.
  • Landskrona­fabriken har ett 80-tal anställda. De flesta arbetar skift.

Kent Kronqvist var med och förhandlade fram de populära arbets­tiderna. På 60 veckor har man fem långledigheter à 19 dagar. Efter sju skift, blandat för- och eftermiddag och natt, är man ledig fyra eller fem dagar innan nästa sjuskiftsperiod.

I schemat ligger 20 semesterdagar utlagda i långledigheterna. De fem återstående semesterdagarna får man ansöka om.

För att gå med på året runt-drift förhandlade facket fram en kompensation: en klumpsumma på 4,1 procent av föregående årslön, inklusive alla tillägg.
Gav i år uppåt 19 000 kronor.

Många fördelar för företaget

Jämnare drift, alltid öppet och framför allt fördelar när hjärtat i fabriken, ugnen, renoveras. Nu behöver vi inte mura om den lika ofta, säger HR-chefen Gunilla Lindskog Andersson.
– Nu stoppar vi var artonde månad i stället för att, som tidigare, vara hänvisade till var tolfte.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Facket stängs ute på Cytiva

Facket stängs ute på Cytiva

Facket portas från möten. Medlemmar får varningar. Skyddsombud stängs ute. Industriarbetare vägras flextid. På bioteknikföretaget Cytiva i Umeå pågår sju olika konflikter varav tre är på väg till Arbetsdomstolen.

Konflikt på Cytiva: ”Vi behandlas som boskap”

Konflikt på Cytiva: ”Vi behandlas som boskap”

Medicinteknikföretaget Cytiva i Umeå vill inte längre tillåta flextid och har sagt upp avtalet innan förhandlingarna med IF Metall slutförts. ”Så nära en otillåten stridsåtgärd man kan komma”, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

Det handlar om långsiktighet och strategi. Därför väljer facket att höja lönenivån före retroaktiva löner, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Fackklubb lägger ner i protest

Fackklubb lägger ner i protest

Facket på Hitachi ABB Power Grids i Landskrona ger upp. De lägger ner klubben. Anledningen är att de känner sig trakasserade och motarbetade av företaget.

Hur kan jag få ut min komplön?

Hur kan jag få ut min komplön?

”Kan företaget neka mig komputtaget i pengar”, undrar en läsare. Juristen Henrik Asc svarar.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

Industri­arbetare säljer semester för 20 000 kronor

Atlas Copco i Tierp går för fullt och för att klara orderingången erbjuder man 20 000 kronor till dem som avstår sin femte semestervecka och flyttar den fjärde. En stor del av de 200 CNC-operatörerna har nappat på erbjudandet.

Vad kan ni göra bättre?

Vad kan ni göra bättre?

20-årsfirande DA låter företrädare för våra tre ägare reflektera bakåt och önska framåt.

”Han har gjort det som kollektivavtalet kräver”

Under slutanföranden i Ove Pettersson-rättegången i Arbetsdomstolen argumenterade IF Metall för att Ove hade rätt att säga nej till övertid. Arbetsgivarsidan stod fast vid att det var rätt att sparka honom eftersom hans skäll för att vägra inte var tillräckligt starka.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.