”Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin”Helle Klein, chefredaktör.

”Vi kvinnor inte ska behöva ta kampen själva”Svetsaren Maria Höök om när man inte orkar säga ifrån mot sexistiska kommentarer.

Skuldfällan

Foto: ØYVIND LUND

Blir Kjell någonsin fri?

Lyssna eller ladda ner reportaget:

skuldsatt Som nybliven pensionär trodde Kjell att inkassoföretagen äntligen skulle lämna familjen i fred. I stället kom ett brev från Kronofogden.

Nya lagen i korthet

Den 1 september 2018 skärptes kraven på snabblån – också kallat för högkostnadskrediter – med ett räntetak och ett kostnadstak. Lagändringen innebär att räntorna på högkostnadskrediter inte får vara högre än 40 procent av referensräntan*.

Kostnaderna för lånet får inte överstiga vad man ursprungligen lånat. Den som har lånat 5 000 kronor kan alltså med räntan inräknad bli skyldig 10 000 kronor som mest. Snabblåneföretagens marknadsföring inskränks. Den ska vara ”måttfull”.

*Bestämts av Riksbanken varje halvår. Den används för att beräkna andra typer av räntor. Utöver det har referensräntan ingen funktion.

Det betyder orden

Överskuldsättning Att under lång tid inte kunna betala tillbaka vad man har lånat. Men åsikterna om vem som ska definieras som överskuldsatt går isär. Alla som har skulder hos Kronofogden är inte överskuldsatta och alla överskuldsatta finns inte hos Kronofogden.

Evighetsgäldenär En person som har funnits i Kronofogdens register i över 20 år och har små möjligheter att någonsin bli skuldfri.

Inkassoföretag En typ av företag som tar över obetalda skulder och själv driver in dem.

Löneutmätning Kronofogden tar en del av den skuldsattas lön för att betala av skulderna.

Existensminimum Vad en person behöver ha varje månad för att överleva ekonomiskt. Förutom boendet innefattar det kostnader för ”mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel, försäkringar och andra mindre utgifter för tillfälliga behov”, skriver Kronofogden.

Konkurs Ett företag eller en person som inte kan betala sina skulder kan försättas i konkurs. All egendom säljs då av och pengarna används för att betala skulderna.

Skuldsanering Du betalar en del av dina skulder under några år, oftast fem. Sedan är du helt skuldfri. Ansökan sker hos Kronofogden. För att den ska beviljas måste du dock ”sakna möjligheter att betala skulden inom överskådlig tid”.

Disponibel inkomst Inkomsten som blir kvar efter skatt. Innefattar såväl lön som bidrag och ersättning, till exempel barnbidrag eller sjukpenning.

Gäldenär Någon som har en skuld till någon annan. Motparten till borgenär.

Borgenär En person eller ett företag som har lånat ut pengar till någon – kallas även för fordringsägare. Motparten till gäldenär.

Kapitalskuld Beloppet som du ursprungligen har lånat, utan ränta. Om du lånar  5000 kronor är kapitalskulden alltså 5000 kronor.

Ränta Priset på att låna pengar – det du betalar utöver beloppet som du har lånat.

Amortering Avbetalning på en skuld. När du amorterar minskar både ditt lån och dina räntekostnader, eftersom
räntan baseras på lånets storlek.

Skriv till oss!

Har du själv hamnat i överskuldsättning och vill berätta? Skriv till oss!

Rasmus Lygner, reporter: rl@da.se
Janna Ayres, debattredaktör: ja@da.se

Han önskade att de kunde ha väntat, ett par dagar hade räckt. Strax innan julen 2017 låg brevet på dörrmattan. Kjell öppnade det och läste: hans pension skulle utmätas. Sedan nittiotalet var han svårt skuldsatt och jagad av inkasso. Lagom till pensionen hamnade skulden hos Kronofogden.

Kjells fru fick svårt att sova, var uppe och gick på nätterna. En tanke skrek i henne: ”Vad ska det bli av oss?” Hon kunde inte längre se någon framtid. De skulle aldrig ha råd att bli gamla tillsammans. ”Vi lägger oss i bilen och gasar ihjäl oss”, sa hon till Kjell.

Om mindre än en vecka skulle de fira jul med sina fem vuxna barn. Vad kunde de säga till dem? Borde Kjell vänta med att berätta? Nej, de måste få veta, tyckte han – ingen mening med att ha hemligheter.

Jag har försökt göra rätt för mig, men ändå inte klarat av det.

Kjell.

På julafton var hela familjen samlad. Han sa att det skulle bli kärvt framöver och att han inte visste vad de skulle ta sig till. När Kronofogden tagit sitt och räkningarna var betalade skulle det knappt finnas några pengar kvar.

Kjell hade varken velat eller fått låna pengar sedan hans företag gick omkull för nästan trettio år sedan. Då blev han svårt skuldsatt och det som var ett lån på ett par hundra-
tusen kronor växte sedan till en skuld på mer än två miljoner kronor. Bara räntan var över en och en halv miljon kronor i mitten av 2018.

Familjen pratade nästan aldrig om skulderna – få av deras vänner kände till dem. Men det här året tog de ett beslut: Kjell ringde till Dagens Arbete och sa att han ville berätta hela sin historia, men inte se sitt efternamn i tidningen. Karlskoga är en liten ort. Han och hans fru ville inte riskera att bli igenkända.

– Vi har hållit det för oss själva, sa Kjell till mig i våras när jag träffade honom första gången.

– För det finns väl inget att tala om egentligen? Det är skämmigt att det har blivit på det här viset. Jag har försökt att göra rätt för mig, men ändå har jag inte klarat av det.

Hans fru satt bredvid honom i deras kök. Hon tvekade.

– Skämmigt och skämmigt – jag vet inte vad man ska säga, sa hon. Det känns ju inte bra i alla fall. Jag vill helst inte att någon ska veta.

Kjell:
– Det är väl inget man berättar? Att jag ligger hos Kronofogden och är skyldig massvis med pengar som jag aldrig kommer att kunna betala tillbaka.

Ibland hade han tänkt att också riktigt svåra brott har en preskriptionstid, att till och med mord brukade skrivas av efter 25 år. Men inte det här. Aldrig att han kunde förlåtas.
Han väntade på ett beslut om skuldsanering. Han hade precis ansökt och hoppades på det bästa. Men det skulle ta tid, sa handläggaren på Kronofogden. Minst ett par månader, kanske ett halvår.

Kjell kunde inte göra mer. Om ansökan godkändes skulle han behöva leva på
existensminimum i fem år, ett tidsbestämt straff. Efter det skulle han gå fri.

Om inte?
– Då vette fan hur det ska gå, det vet jag faktiskt inte, sa han.

Hans fru tillade:
– Vi får väl sälja lägenheten och köpa oss en husvagn.

”Jag hade aldrig varit arbetslös tidigare.” 1993, under den värsta ekonomiska krisen sedan 30-talet, förlorade Kjell jobbet och fick svårt att betala av sina lån.
Foto: ØVIND LUND

Svår skuldsättning är ofta en livstidsdom. Genom åren har myndigheter, forskare och utredare försökt räkna på hur många svenskar som aldrig kommer kunna bli skuldfria. Uppskattningarna sträcker sig från drygt trettiotusen till omkring en halv miljon svenskar.

Långvarig skuldsättning drabbar främst dem som redan har ont om pengar: ensamstående, låg- och medelutbildade, sjuka, arbetslösa och boende i hyresrätt. Människor med små marginaler. Orsaken är ofta arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa – plötsliga eller oväntade förändringar.

1980 tipsade Kjells pappa honom om ett företag som han skulle kunna ta över. Han litade på pappan som länge haft eget företag med ett tjugotal anställda. Banken lånade honom pengar, och sedan köpte han både företaget och huset som det låg i.

Affärerna gick bra. Han slet i källaren. Att gravera skyltar kräver tålamod och precision, lärde han sig. Bofors blev hans största kund och i mitten av åttiotalet levde han nästan uteslutande på att tillverka skyltar till bland annat kanoner.

1986 beslutade den indiska regeringen att ordern på Haubits 77B, en typ av artilleripjäs, skulle gå till Bofors. Kjell hoppades på ännu mer arbete. Att han skulle få tillverka skyltar till fler kanoner framöver.

– Alla trodde att det skulle bli ett uppsving här i Karlskoga.
Ett år senare avslöjade Ekot att Bofors hade mutat till sig ordern. Några fler ordrar från den indiska regeringen blev det aldrig.

– Och då gick det åt helsike med alltihopa.

Efter att Boforsaffären avslöjats gick Kjells företag allt sämre. Men än så länge fick han ett fåtal beställningar. Han hoppades att företaget skulle gå att rädda.

Först 1990 började han tvivla och tog anställning som svarvare på en verkstad i Karlskoga. På kvällar och lediga dagar tillverkade han skyltar i källaren. Han gjorde vad han kunde för att behålla företaget. Samma år föddes hans femte och yngsta barn.

– Ibland låg jag på köksgolvet och skulle leka med vår minsta pojke. Men rätt som det var sov jag i stället. Så trött var jag. Det var ingen rolig tid. Lördagar och söndagar – jag jobbade jämt.

86 000

personer har fått skuldsanering sedan lagen infördes (maj 2018).

21 år

var den yngsta person som fick skuldsanering under 2017.

94 år

var den äldsta person som fick skuldsanering under 2017.

100 000

personer var fortfarande kvar i skuld sedan 90-talskrisen, enligt den statliga ut-
redningen 2013 Överskuldsättning i kreditsamhället.

1985 avreglerades den svenska kreditmarknaden och i början av nittiotalet hamnade Sverige i den svåraste ekonomiska krisen sedan trettiotalet. Värdet på fastigheter sjönk i hela landet, företagskonkurserna tredubblades och omkring en halv miljon svenskar förlorade jobbet.

Kjell förstod att han inte hade en chans. 1991 försatte han företaget i konkurs. Om han hade drivit det som ett aktiebolag skulle han ha sluppit att ta över skulderna. Men eftersom det var en enskild firma blev han tvungen att själv betala tillbaka varenda krona.

Han fann sig nu vara svårt skuldsatt. Under de kommande åren levde familjen på omkring 3 500 kronor i månaden, resten gick till att betala av skulderna. Ungefär 25 000 kronor i månaden, enligt Kjell. Barnen fick ärva kläder och i mataffären letade familjen alltid efter extrapriser och erbjudanden. Svåra år, enligt Kjells fru:

– Det var inte alltid lätt att få pengarna att räcka till maten. Vi kunde aldrig köpa pizza –  eller kanske någon gång? Men det var sällan.

– Eller åka på semester, det fanns det inga pengar till. Någon gång åkte vi till Liseberg. För att barnen skulle få något roligt.

Kjell fortsatte som svetsare på verkstan tills den gick i konkurs 1993. Sedan: arbetslöshet och a-kassa.

– Det kunde jag ju inte betala räkningarna med. Så jag hamnade efter med betalningarna. Jag talade med banken, men de hade ingen förståelse.

Nu har skulderna blivit så djävulskt stora. Det finns ju inte längre en sportslig chans.

Kjell

Kjell var ensam när de första bilarna parkerade på gatan utanför huset. Klockan ett, en torsdag 1994, minns han. Bildörrarna slogs upp. Visningen hade annonserats i lokalpressen. Och här var de nu: köparna. Tjugofem, trettio personer räknade Kjell till medan han vaktade i hemmet. De klev in med skorna på. ”Gör ni det hemma? Nej. Varför ska ni göra det här i så fall?” sa han.

De spred ut sig, alla dessa okända ansikten. Han såg hur de letade igenom garderoberna. ”Vad har ni där att göra?” sa han. De vände och vred på familjefotona. Han tänkte att han borde hängt något över bilderna, eller tagit ner dem. Men när skulle han ha gjort det?

Beskedet att Kronofogden skulle sälja huset kom hastigt och familjen hann inte flytta ut.
Han följde efter köparna, försökte se vad de var på jakt efter. Hela eftermiddagen cirkulerade de genom rummen. Han fick en känsla av att de inte alls var intresserade av huset. Viljan att se hur olycka ser ut drev dem. För sig själv kunde han inte förklara det på något annat sätt. ”Gamar” var vad de var. Asätare.

Framåt kvällen skingrades de till sist. Han var ensam. Frun hade tagit barnen med sig, de skulle slippa. Än var den yngsta bara fyra år. Kjell tänkte: ”Nu har jag fått mitt straff.”

Huset var hans sista utväg. Han hade räknat på vad det var värt och kommit fram till 750 000 kronor. Då skulle han ha en chans att betala av skulderna. Banken kunde försöka förstå, tyckte han. De borde ha försökt hjälpa honom. Varför inte? Bara något år tidigare hade ju skattebetalarna räddat de svenska storbankerna.

Huset såldes på exekutiv auktion för mindre än hälften av vad han hade hoppats på. Han undrade hur han någonsin skulle kunna betala tillbaka.

Beskedet om skuldsanering dröjde, och Kjell undrade varför Kronofogden aldrig hörde av sig. Till slut fick han ett besked – hans ansökan hade beviljats. Han såg äntligen en väg ut. Foto: ØYVIND LUND

När den ekonomiska krisen gick mot sitt slut befann sig familjen hos socialen i Karlskoga. De bad om hjälp, men fick ingen. Han förstod inte varför:

– De sa att vi kunde ta in på vandrarhem. Med fem barn.

Familjen fick tag på en lägenhet – till slut. De slapp bo på vandrarhem. 1995 återgick Kjell till ett liv som resemontör. Han hade bestämt sig: aldrig att han kunde förlåta försäljningen av huset. Banken och inkassoföretagen skulle inte få en krona mer av honom.
Någonsin.

Varje gång inkasso hörde av sig därefter upprepade han: Jag kan inte betala. Räntan skenade och skulderna växte.

Efter åttiotalets avregleringar och den efterföljande ekonomiska krisen hade många svenskar så stora skulder att de aldrig skulle kunna bli skuldfria. Förutom ett stort lidande, var det också en kostnad för samhället. 1994 infördes därför den första skuldsaneringslagen.

Frågan var politiskt infekterad eftersom det fanns en rädsla att urholka betalningsmoralen.
Villkoren var till en början hårda och få fick skuldsanering. Andelen har däremot ökat sedan villkoren mildrats och i dag beviljas över hälften av ansökningarna. Förra året fick nästan tiotusen svenskar sin ansökan godkänd av Kronofogden.

Men många svårt skuldsatta ansöker aldrig, trots att de troligtvis skulle ha rätt till skuldsanering. Detta har konstaterats av flera statliga utredningar.

Jämfört med andra länder har Sverige haft en särskilt sträng syn på överskuldsättning. Vad som här har setts som ett personligt och moraliskt misslyckande, har i andra länder betraktats som ett marknadsmisslyckande.

I USA är det enklare att bli fri från skulderna. Tanken är att gynna hela samhället. Efter konkursen kan personen återigen konsumera och betala skatt. Men i Sverige får en liten grupp svårt skuldsatta bära en tung börda, resonerar utredaren och före detta S-politikern Anna Hedborg i en av statens offentliga utredningar.

Hon frågar sig om ”det är socialt anständigt att dessa personer ska bli kvar i en skuldsituation de aldrig kan ta sig ur” och påpekar att många redan betalat tillbaka långt mer än vad de ursprungligen lånat.

Samtidigt fortsätter inkassoföretagen att göra vinst på räntorna.
Tidigt i höstas väntade Kjell fortfarande på ett beslut om skuldsanering. Han trodde att hans ansökan skulle beviljas, sa han sittande vid köksbordet.

Men fem år på existensminimum är en lång tid. Skulle de verkligen klara det? undrade han. Kanske, bara kanske. Han var inte övertygad. Vad som än händer – en sak glömmer han aldrig.

– Jag hade kämpat, jobbat som en idiot och betalat nästan allt jag tjänade varje månad. Och ändå tog de huset ifrån mig. Då gick luften ur mig. Det var vad jag hade kämpat för. Då tänkte jag: ”Jag kommer aldrig att betala.” Så resonerade jag.

Men var det verkligen moraliskt rätt?
– Om det var tokigt eller inte? Det vet jag inte – det får någon annan avgöra. Dåligt eller inte? Det vet inte jag. Med facit i näven kanske det var dåligt.

Ångrar du dig?
– Inte ett skit. Nej, det gör jag inte. För det måste finnas någon rättvisa i samhället tycker jag.

Tycker du att du har gjort rätt för dig?
– Både ja och nej. För jag har alltid jobbat – det kan ingen jävel ta ifrån mig. Men att jag inte har betalat? Det är kanske en annan femma.

Kjell tystnade.
– Nu har skulderna blivit så djävulskt stora. Det finns ju inte längre en sportslig chans.

I oktober 2018 kom ett brev från Kronofogden. Kjell hade beviljats skuldsanering, stod det.
Fri till slut?
Han skulle göra den första av femtio inbetalningar redan nästa månad.

Svenskarnas skuldsättning ökar stadigt

Linjen visar de svenska hushållens skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst. ”Hushållens höga och växande skuldsättning fortsätter att utgöra den största risken för svensk ekonomi”, skrev Riksbanken i maj 2018.

Så skapades skuldfällan

1985: Kreditmarknaden avregleras

Den 21 november 1985 slopades utlåningstaket för banker och finansinstitut helt. Och det blev fritt fram att låna ut hur mycket pengar som helst. Åren därpå ökade hushållens skulder kraftigt. Tre år senare konstaterades i en utredning att avregleringen var orsaken till att svenskarna lånade alltmer pengar. Antalet hushåll som fått svårt att betala tillbaka sina lån hade ökat rejält. Avregleringen har ansetts vara en bidragande orsak till den ekonomiska krisen på nittiotalet.

Regeringens partiledare Alf Svensson (KD), Olof Johansson (C), Bengt Westerberg (FP), Carl Bildt (M) samt finansminister Anne Wibble (FP), i ett sammanträde 18 september 1992 med anledning av den ekonomiska krisen. Foto: TT Nyhetsbyrån

1990-1994: Finanskrisen

Avregleringen av kreditmarknaden följdes av en låneexplosion som drev upp värdet på fastigheter. 1990 klubbade regeringen igenom en skattereform som sänkte ränteavdragen från 50 till 30 procent. Lånen blev alltså dyrare för låntagaren.

Samma år störtdök värdet på fastigheter i hela landet. Bankerna fick inte tillbaka pengar som de lånat ut. På två år gick nästan 2 000 fastighetsbolag i konkurs. Och vad som börjat som en fastighetskris utvecklades nu till en bankkris. Sverige hamnade i den svåraste ekonomiska krisen sedan 30-talet. En halv miljon svenskar förlorade jobbet och företagskonkurserna tredubblades. Arbetslösheten steg och har sedan dess legat kvar på en högre nivå. För att rädda de krisande bankerna bidrog skattebetalarna med 64 miljarder kronor.

Oroliga aktieinnehavare samlade utanför tv-skärmar som rapporterar om raset på Stockholmsbörsen, 1991.Foto: TT NYHETSBYRÅN

1994: Skuldsaneringslagen

Eftersom många svenskar dragit på sig stora skulder infördes skuldsaneringslagen 1 juli 1994. Lagen var tänkt att ge överskuldsatta en ny chans och en möjlighet att lösa sina ekonomiska problem. Sedan lagen infördes i mitten av nittiotalet har den förändrats flera gånger och det är i dag enklare att beviljas skuldsanering.

För att få skuldsanering numera ska personen ”sakna möjligheter att betala skulden inom överskådlig tid”. Den som får skuldsanering ska leva på existensminimum i några år, oftast fem. Sedan skrivs skulderna av helt. Kronofogden anser att skuldsatta ofta väntar för länge med att ansöka om skuldsanering. De som har drivit företag är överrepresenterade, i synnerhet de som har haft enskild firma eftersom deras personliga ekonomi sammanblandas med företagets ekonomi.

2008: Finanskrisen

Investmentbanken Lehman Brothers konkurs den 15 september 2008 skapade panik på världens börs-er. I syfte att förhindra en fullständig ekonomisk krasch,
pumpade amerikanska staten in pengar i de kvarvarande bankerna – likt svenska staten gjort i svenska banker på nittiotalet. Banker världen över slutade tvärt att låna ut pengar och den globala krisen var snart ett faktum. Bara i Sverige försvann 100 000 industrijobb.

Framtiden

Den globala skuldsättningen är värre än före finanskrisen 2008, enligt Internationella valutafonden, IMF. De svenska hushållens skuldsättning är större än
någonsin (se diagram ovan).

”Det skapar den värsta formen av stress”

Överskuldsatta har betydligt sämre hälsa  än människor i genomsnitt, såväl psykiskt som fysiskt. Många upplever känslor av hopplöshet och maktlöshet – detta enligt flera intervjustudier som har gjorts genom åren. – Skulderna skapar ångest och kan leda till depression. Så småningom kan det också ge fysiska reaktioner, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes, säger hälsoforskaren Richard Ahlström, som kartlagt skuldsattas mående i flera utredningar och rapporter.

– Om du har en livskris som du inte kan påverka skapar det den värsta formen av stress, säger han.

Skriv till oss!

Har du egen erfarenhet av skuldfällan? Skriv eller ring till oss och berätta. Du får självklart vara anonym.

Rasmus Lygner
Reporter
Tel:08-786 03 06
rl@da.se

Janna Ayres
Debattredaktör
Tel: 08-786 03 16
ja@da.se


rl@da.se

Har du en egen historia?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Färre fångade i långvarig skuldfälla

Trots att skulderna ökar i samhället i stort minskar antalet som har varit skuldsatta i mer än 20 år i Kronofogdens register. En förklaring är att konsekvenserna av 90-talskrisen börjar klinga av.

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

LÄSARBREVSom skuldsatt behandlas man som om man vore kriminell. Men vi är många som hamnat i den här situationen. Och vi har ett människovärde kvar, skriver en kvinna som läst reportaget om Kjell. Här kan du läsa hela hennes berättelse.

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

Debatt”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

1

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

LO-ekonomen Sebastian de Toro har skrivit flera rapporter om de skuldsattas livssituation. Han vill lyfta fram att överskuldsättning hänger ihop med ojämlikhet.

2

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

3

När skulden blir ett livstidsstraff

Mona Larsson är en av nästan en halv miljon svenskar som har skulder hos kronofogden. Hon och hennes tonårsbarn tvingas nu leva på 4000 kronor i månaden. Ola Wongs reportage finns också som inläst version.

13

Tidigare ministern: ”det är en livstidsfångenskap”

I USA tar banken huset om du inte betalar lånet. I Sverige tar banken huset, sen fortsätter de att jaga dig, även om du är hemlös och utblottad.

1

"Innehavare av fackets kort sitter illa till"

Metallaren Åke Lantz i Mariestad är fly förbannad över att IF Metall lanserar kreditkort till medlemmarna med tjat och lock.

6

"Därför får LO Mervärde/Entercard annonsera i DA"

Dagens Arbetes chefredaktör och ansvarig utgivare om varför LO Mervärde/Entercard får annonsera i Dagens Arbete.

1

Andra länders syn på skuld

Utblick14 av EU:s 28 medlemsländer har i dag någon form av räntetak. I Finland försvinner skulderna efter 15 år.

Läs mer från Dagens Arbete:

BONUS I INDUSTRIN

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Svenskt Näringsliv vädrar morgonluft

Krönika”Nu utbasuneras det ena galna förslaget efter det andra, som inte på något sätt gynnar dig”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

Ladda ner DA nr 3 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

DA:s fotograf dubbelt prisad i Årets Bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark tog hem två priser i finalen av Årets Bild-tävlingen i Jönköping. Han vann klassen ”Årets porträtt” och fick också pris för sitt uppmärksammade reportage om dödsolyckor.

Strokirk Landströms lägger ned tryckeri

Strokirk Landströms offset-tryckeri och bokbinderi i Lidköping läggs ned, runt 20 anställda kommer att varslas. Nya ägaren Exakta satsar i Malmö i stället.

DA:s redigerare kan prisas för reportage om klädindustrin

Dagens Arbetes redigeringsledare Isak Krantz kan vinna Fackförbundspressens journalistpris i klassen ”Bästa redigering” för reportaget om klädindustrin på Mauritius.

Talang-Micke lovar mycket hjärta i kväll

FinalI kväll sjunger pappersarbetaren Micke Holm från Piteå final i tv-programmet Talang. Exklusivt för DA:s läsare ger han ett smakprov på sin sång från sitt allra vanligaste repetitionsställe.

”Det började som ren självterapi”

DA MÖTERIndustriarbetaren Tommy Jeansson har skrivit självbiografin ”Ett myteri inifrån”, om att leva med psykisk ohälsa i 56 år utan att veta om det.

Industrin och jämställdhet

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

Man kan inte ena stunden tycka att folk får göra som de vill med föräldraledigheten, och nästa stund klaga över ett ojämställt arbetsliv, säger förbundsordförande Marie Nilsson apropå IF Metalls jämställdhetskampanj.

1

Minska stressen med ökad jämställdhet

Ökad jämställdhet i vardagen är ett effektivt sätt att minska kvinnors dubbla stress menar stressforskaren Petra Lindfors. Här får du hennes bästa tips.

#metoo-uppropet som kom av sig

I bransch efter bransch samlades kvinnor till upprop mot sexism. Men industrin fick aldrig sitt #metoo. Ida Sjölander, montör på Scania, försökte.

6

”Stort behov av att prata feminism på golvet”

Feministiskt stipendiumI maj delar LO ut sitt första stipendium för facklig feminism. På sikt hoppas initiativtagarna att facken nu får en gemensam plattform att jobba från.

Fixar din chef tampongerna?

DILEMMATAtt ha mens och jobba inom industrin är inte alltid lätt. Kvinnor vittnar om svårigheten att ta en paus vid värk eller att få tid till att gå på toaletten.

Vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Skriv till ossDet är snart 1,5 år sedan #metoo exploderade. I Sverige blev genomslaget särskilt stort, men från industrins kvinnor kom aldrig något upprop. Nu efterlyser vi era erfarenheter – vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Skogsbrandens stockar blir fint virke

SOTIG MILJÖVINST Sågverket i Färila tar hand om det fullgoda virket bortom allt sot från sommarens bränder. Rickard Bruhn underhåller barkmaskinen flera gånger per dag.

Nu öppnar ett Marx-spa

Viskadalens folkhögskola inviger i dag ett spa där Karl Marx ska stå staty. ”Vi vill inte vara något 'Scandic' som många andra kursgårdar, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter”, säger skolchefen Joakim Hjelm.

1

DA kan vinna Guldspaden

Dagens Arbete nomineras återigen till Sveriges finaste pris för grävande journalistik – Guldspaden – för reportaget om det svenska skuggsamhället.

Pappers ordförande avgår

I slutet av maj avgår Matts Jutterström som förbundsordförande för Pappers. Han gör det av hälsoskäl, meddelande han förbundsstyrelsen under onsdagsmorgonen.

Lager på lager för snygg vägg

Tips från proffsetDags att byta väggfärgen där hemma? Målaren Linda Larsson på Derome Plusshus i Värö ger sina bästa tips till hemmafixaren.

”Jag vill göra det jag älskar”

PROFILENMiran ”Dewana” Raouf kom till Sverige 2015 från irakiska delen av Kurdistan. Nu jobbar han på Finnskogsvalsen i Torsby och har hunnit bygga en dröm – en mobil frisersalong.

Så ska dödsolyckor stoppas

Mer resurser till polisen för att utreda arbetsmiljöbrott, öka skyddsombudens befogenheter, fortsatt arbete mot osund konkurrens. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tog med sig flera förslag från gårdagens möte med branschfolk och fack.

1
Märta Måås-Fjetterströms väveri

Ärvd kunskap ger slitstark gemenskap

Ett sekel av mattorHos textilföretaget Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad går kunskapen aldrig ut genom dörren. Receptet? Väverskorna har suttit sida vid sida i hundra år.

En hundraåring i Skinnskatteberg

Fackklubben på Setras sågverk i Skinnskatteberg fyllde 100 år i fredags. Då blev det tårtkalas, i vår blir det en stor fest.

Ripjakt utan Blixten

Fågeljakten har fått vänta för gruvarbetaren Adam Johansson. En dag när snö fallit bestämmer han sig för att ta med hundarna ut på fjället. Men ett minne av en död familjemedlem gör sig påmint.

De tog SFI-kursen till fabriken

Nu kan de anställda på Hällingsjöhus utanför Göteborg gå direkt från fabriksgolvet till SFI-lektionen, i företagets egna lokaler.

Tjänar du på de nya reglerna?

Slopad karensdagÄr du snuvig och jobbar långa pass? Då är du en av vinnarna när karensdagen nu ersatts av ett karensavdrag. Det ska göra sjuklönen mer rättvis.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.