”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Skuldfällan

Foto: ØYVIND LUND

Blir Kjell någonsin fri?

Lyssna eller ladda ner reportaget:

skuldsatt Som nybliven pensionär trodde Kjell att inkassoföretagen äntligen skulle lämna familjen i fred. I stället kom ett brev från Kronofogden.

Nya lagen i korthet

Den 1 september 2018 skärptes kraven på snabblån – också kallat för högkostnadskrediter – med ett räntetak och ett kostnadstak. Lagändringen innebär att räntorna på högkostnadskrediter inte får vara högre än 40 procent av referensräntan*.

Kostnaderna för lånet får inte överstiga vad man ursprungligen lånat. Den som har lånat 5 000 kronor kan alltså med räntan inräknad bli skyldig 10 000 kronor som mest. Snabblåneföretagens marknadsföring inskränks. Den ska vara ”måttfull”.

*Bestämts av Riksbanken varje halvår. Den används för att beräkna andra typer av räntor. Utöver det har referensräntan ingen funktion.

Det betyder orden

Överskuldsättning Att under lång tid inte kunna betala tillbaka vad man har lånat. Men åsikterna om vem som ska definieras som överskuldsatt går isär. Alla som har skulder hos Kronofogden är inte överskuldsatta och alla överskuldsatta finns inte hos Kronofogden.

Evighetsgäldenär En person som har funnits i Kronofogdens register i över 20 år och har små möjligheter att någonsin bli skuldfri.

Inkassoföretag En typ av företag som tar över obetalda skulder och själv driver in dem.

Löneutmätning Kronofogden tar en del av den skuldsattas lön för att betala av skulderna.

Existensminimum Vad en person behöver ha varje månad för att överleva ekonomiskt. Förutom boendet innefattar det kostnader för ”mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel, försäkringar och andra mindre utgifter för tillfälliga behov”, skriver Kronofogden.

Konkurs Ett företag eller en person som inte kan betala sina skulder kan försättas i konkurs. All egendom säljs då av och pengarna används för att betala skulderna.

Skuldsanering Du betalar en del av dina skulder under några år, oftast fem. Sedan är du helt skuldfri. Ansökan sker hos Kronofogden. För att den ska beviljas måste du dock ”sakna möjligheter att betala skulden inom överskådlig tid”.

Disponibel inkomst Inkomsten som blir kvar efter skatt. Innefattar såväl lön som bidrag och ersättning, till exempel barnbidrag eller sjukpenning.

Gäldenär Någon som har en skuld till någon annan. Motparten till borgenär.

Borgenär En person eller ett företag som har lånat ut pengar till någon – kallas även för fordringsägare. Motparten till gäldenär.

Kapitalskuld Beloppet som du ursprungligen har lånat, utan ränta. Om du lånar  5000 kronor är kapitalskulden alltså 5000 kronor.

Ränta Priset på att låna pengar – det du betalar utöver beloppet som du har lånat.

Amortering Avbetalning på en skuld. När du amorterar minskar både ditt lån och dina räntekostnader, eftersom
räntan baseras på lånets storlek.

Skriv till oss!

Har du själv hamnat i överskuldsättning och vill berätta? Skriv till oss!

Rasmus Lygner, reporter: rl@da.se
Janna Ayres, debattredaktör: ja@da.se

Han önskade att de kunde ha väntat, ett par dagar hade räckt. Strax innan julen 2017 låg brevet på dörrmattan. Kjell öppnade det och läste: hans pension skulle utmätas. Sedan nittiotalet var han svårt skuldsatt och jagad av inkasso. Lagom till pensionen hamnade skulden hos Kronofogden.

Kjells fru fick svårt att sova, var uppe och gick på nätterna. En tanke skrek i henne: ”Vad ska det bli av oss?” Hon kunde inte längre se någon framtid. De skulle aldrig ha råd att bli gamla tillsammans. ”Vi lägger oss i bilen och gasar ihjäl oss”, sa hon till Kjell.

Om mindre än en vecka skulle de fira jul med sina fem vuxna barn. Vad kunde de säga till dem? Borde Kjell vänta med att berätta? Nej, de måste få veta, tyckte han – ingen mening med att ha hemligheter.

Jag har försökt göra rätt för mig, men ändå inte klarat av det.

Kjell.

På julafton var hela familjen samlad. Han sa att det skulle bli kärvt framöver och att han inte visste vad de skulle ta sig till. När Kronofogden tagit sitt och räkningarna var betalade skulle det knappt finnas några pengar kvar.

Kjell hade varken velat eller fått låna pengar sedan hans företag gick omkull för nästan trettio år sedan. Då blev han svårt skuldsatt och det som var ett lån på ett par hundra-
tusen kronor växte sedan till en skuld på mer än två miljoner kronor. Bara räntan var över en och en halv miljon kronor i mitten av 2018.

Familjen pratade nästan aldrig om skulderna – få av deras vänner kände till dem. Men det här året tog de ett beslut: Kjell ringde till Dagens Arbete och sa att han ville berätta hela sin historia, men inte se sitt efternamn i tidningen. Karlskoga är en liten ort. Han och hans fru ville inte riskera att bli igenkända.

– Vi har hållit det för oss själva, sa Kjell till mig i våras när jag träffade honom första gången.

– För det finns väl inget att tala om egentligen? Det är skämmigt att det har blivit på det här viset. Jag har försökt att göra rätt för mig, men ändå har jag inte klarat av det.

Hans fru satt bredvid honom i deras kök. Hon tvekade.

– Skämmigt och skämmigt – jag vet inte vad man ska säga, sa hon. Det känns ju inte bra i alla fall. Jag vill helst inte att någon ska veta.

Kjell:
– Det är väl inget man berättar? Att jag ligger hos Kronofogden och är skyldig massvis med pengar som jag aldrig kommer att kunna betala tillbaka.

Ibland hade han tänkt att också riktigt svåra brott har en preskriptionstid, att till och med mord brukade skrivas av efter 25 år. Men inte det här. Aldrig att han kunde förlåtas.
Han väntade på ett beslut om skuldsanering. Han hade precis ansökt och hoppades på det bästa. Men det skulle ta tid, sa handläggaren på Kronofogden. Minst ett par månader, kanske ett halvår.

Kjell kunde inte göra mer. Om ansökan godkändes skulle han behöva leva på
existensminimum i fem år, ett tidsbestämt straff. Efter det skulle han gå fri.

Om inte?
– Då vette fan hur det ska gå, det vet jag faktiskt inte, sa han.

Hans fru tillade:
– Vi får väl sälja lägenheten och köpa oss en husvagn.

”Jag hade aldrig varit arbetslös tidigare.” 1993, under den värsta ekonomiska krisen sedan 30-talet, förlorade Kjell jobbet och fick svårt att betala av sina lån.
Foto: ØVIND LUND

Svår skuldsättning är ofta en livstidsdom. Genom åren har myndigheter, forskare och utredare försökt räkna på hur många svenskar som aldrig kommer kunna bli skuldfria. Uppskattningarna sträcker sig från drygt trettiotusen till omkring en halv miljon svenskar.

Långvarig skuldsättning drabbar främst dem som redan har ont om pengar: ensamstående, låg- och medelutbildade, sjuka, arbetslösa och boende i hyresrätt. Människor med små marginaler. Orsaken är ofta arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa – plötsliga eller oväntade förändringar.

1980 tipsade Kjells pappa honom om ett företag som han skulle kunna ta över. Han litade på pappan som länge haft eget företag med ett tjugotal anställda. Banken lånade honom pengar, och sedan köpte han både företaget och huset som det låg i.

Affärerna gick bra. Han slet i källaren. Att gravera skyltar kräver tålamod och precision, lärde han sig. Bofors blev hans största kund och i mitten av åttiotalet levde han nästan uteslutande på att tillverka skyltar till bland annat kanoner.

1986 beslutade den indiska regeringen att ordern på Haubits 77B, en typ av artilleripjäs, skulle gå till Bofors. Kjell hoppades på ännu mer arbete. Att han skulle få tillverka skyltar till fler kanoner framöver.

– Alla trodde att det skulle bli ett uppsving här i Karlskoga.
Ett år senare avslöjade Ekot att Bofors hade mutat till sig ordern. Några fler ordrar från den indiska regeringen blev det aldrig.

– Och då gick det åt helsike med alltihopa.

Efter att Boforsaffären avslöjats gick Kjells företag allt sämre. Men än så länge fick han ett fåtal beställningar. Han hoppades att företaget skulle gå att rädda.

Först 1990 började han tvivla och tog anställning som svarvare på en verkstad i Karlskoga. På kvällar och lediga dagar tillverkade han skyltar i källaren. Han gjorde vad han kunde för att behålla företaget. Samma år föddes hans femte och yngsta barn.

– Ibland låg jag på köksgolvet och skulle leka med vår minsta pojke. Men rätt som det var sov jag i stället. Så trött var jag. Det var ingen rolig tid. Lördagar och söndagar – jag jobbade jämt.

86 000

personer har fått skuldsanering sedan lagen infördes (maj 2018).

21 år

var den yngsta person som fick skuldsanering under 2017.

94 år

var den äldsta person som fick skuldsanering under 2017.

100 000

personer var fortfarande kvar i skuld sedan 90-talskrisen, enligt den statliga ut-
redningen 2013 Överskuldsättning i kreditsamhället.

1985 avreglerades den svenska kreditmarknaden och i början av nittiotalet hamnade Sverige i den svåraste ekonomiska krisen sedan trettiotalet. Värdet på fastigheter sjönk i hela landet, företagskonkurserna tredubblades och omkring en halv miljon svenskar förlorade jobbet.

Kjell förstod att han inte hade en chans. 1991 försatte han företaget i konkurs. Om han hade drivit det som ett aktiebolag skulle han ha sluppit att ta över skulderna. Men eftersom det var en enskild firma blev han tvungen att själv betala tillbaka varenda krona.

Han fann sig nu vara svårt skuldsatt. Under de kommande åren levde familjen på omkring 3 500 kronor i månaden, resten gick till att betala av skulderna. Ungefär 25 000 kronor i månaden, enligt Kjell. Barnen fick ärva kläder och i mataffären letade familjen alltid efter extrapriser och erbjudanden. Svåra år, enligt Kjells fru:

– Det var inte alltid lätt att få pengarna att räcka till maten. Vi kunde aldrig köpa pizza –  eller kanske någon gång? Men det var sällan.

– Eller åka på semester, det fanns det inga pengar till. Någon gång åkte vi till Liseberg. För att barnen skulle få något roligt.

Kjell fortsatte som svetsare på verkstan tills den gick i konkurs 1993. Sedan: arbetslöshet och a-kassa.

– Det kunde jag ju inte betala räkningarna med. Så jag hamnade efter med betalningarna. Jag talade med banken, men de hade ingen förståelse.

Nu har skulderna blivit så djävulskt stora. Det finns ju inte längre en sportslig chans.

Kjell

Kjell var ensam när de första bilarna parkerade på gatan utanför huset. Klockan ett, en torsdag 1994, minns han. Bildörrarna slogs upp. Visningen hade annonserats i lokalpressen. Och här var de nu: köparna. Tjugofem, trettio personer räknade Kjell till medan han vaktade i hemmet. De klev in med skorna på. ”Gör ni det hemma? Nej. Varför ska ni göra det här i så fall?” sa han.

De spred ut sig, alla dessa okända ansikten. Han såg hur de letade igenom garderoberna. ”Vad har ni där att göra?” sa han. De vände och vred på familjefotona. Han tänkte att han borde hängt något över bilderna, eller tagit ner dem. Men när skulle han ha gjort det?

Beskedet att Kronofogden skulle sälja huset kom hastigt och familjen hann inte flytta ut.
Han följde efter köparna, försökte se vad de var på jakt efter. Hela eftermiddagen cirkulerade de genom rummen. Han fick en känsla av att de inte alls var intresserade av huset. Viljan att se hur olycka ser ut drev dem. För sig själv kunde han inte förklara det på något annat sätt. ”Gamar” var vad de var. Asätare.

Framåt kvällen skingrades de till sist. Han var ensam. Frun hade tagit barnen med sig, de skulle slippa. Än var den yngsta bara fyra år. Kjell tänkte: ”Nu har jag fått mitt straff.”

Huset var hans sista utväg. Han hade räknat på vad det var värt och kommit fram till 750 000 kronor. Då skulle han ha en chans att betala av skulderna. Banken kunde försöka förstå, tyckte han. De borde ha försökt hjälpa honom. Varför inte? Bara något år tidigare hade ju skattebetalarna räddat de svenska storbankerna.

Huset såldes på exekutiv auktion för mindre än hälften av vad han hade hoppats på. Han undrade hur han någonsin skulle kunna betala tillbaka.

Beskedet om skuldsanering dröjde, och Kjell undrade varför Kronofogden aldrig hörde av sig. Till slut fick han ett besked – hans ansökan hade beviljats. Han såg äntligen en väg ut. Foto: ØYVIND LUND

När den ekonomiska krisen gick mot sitt slut befann sig familjen hos socialen i Karlskoga. De bad om hjälp, men fick ingen. Han förstod inte varför:

– De sa att vi kunde ta in på vandrarhem. Med fem barn.

Familjen fick tag på en lägenhet – till slut. De slapp bo på vandrarhem. 1995 återgick Kjell till ett liv som resemontör. Han hade bestämt sig: aldrig att han kunde förlåta försäljningen av huset. Banken och inkassoföretagen skulle inte få en krona mer av honom.
Någonsin.

Varje gång inkasso hörde av sig därefter upprepade han: Jag kan inte betala. Räntan skenade och skulderna växte.

Efter åttiotalets avregleringar och den efterföljande ekonomiska krisen hade många svenskar så stora skulder att de aldrig skulle kunna bli skuldfria. Förutom ett stort lidande, var det också en kostnad för samhället. 1994 infördes därför den första skuldsaneringslagen.

Frågan var politiskt infekterad eftersom det fanns en rädsla att urholka betalningsmoralen.
Villkoren var till en början hårda och få fick skuldsanering. Andelen har däremot ökat sedan villkoren mildrats och i dag beviljas över hälften av ansökningarna. Förra året fick nästan tiotusen svenskar sin ansökan godkänd av Kronofogden.

Men många svårt skuldsatta ansöker aldrig, trots att de troligtvis skulle ha rätt till skuldsanering. Detta har konstaterats av flera statliga utredningar.

Jämfört med andra länder har Sverige haft en särskilt sträng syn på överskuldsättning. Vad som här har setts som ett personligt och moraliskt misslyckande, har i andra länder betraktats som ett marknadsmisslyckande.

I USA är det enklare att bli fri från skulderna. Tanken är att gynna hela samhället. Efter konkursen kan personen återigen konsumera och betala skatt. Men i Sverige får en liten grupp svårt skuldsatta bära en tung börda, resonerar utredaren och före detta S-politikern Anna Hedborg i en av statens offentliga utredningar.

Hon frågar sig om ”det är socialt anständigt att dessa personer ska bli kvar i en skuldsituation de aldrig kan ta sig ur” och påpekar att många redan betalat tillbaka långt mer än vad de ursprungligen lånat.

Samtidigt fortsätter inkassoföretagen att göra vinst på räntorna.
Tidigt i höstas väntade Kjell fortfarande på ett beslut om skuldsanering. Han trodde att hans ansökan skulle beviljas, sa han sittande vid köksbordet.

Men fem år på existensminimum är en lång tid. Skulle de verkligen klara det? undrade han. Kanske, bara kanske. Han var inte övertygad. Vad som än händer – en sak glömmer han aldrig.

– Jag hade kämpat, jobbat som en idiot och betalat nästan allt jag tjänade varje månad. Och ändå tog de huset ifrån mig. Då gick luften ur mig. Det var vad jag hade kämpat för. Då tänkte jag: ”Jag kommer aldrig att betala.” Så resonerade jag.

Men var det verkligen moraliskt rätt?
– Om det var tokigt eller inte? Det vet jag inte – det får någon annan avgöra. Dåligt eller inte? Det vet inte jag. Med facit i näven kanske det var dåligt.

Ångrar du dig?
– Inte ett skit. Nej, det gör jag inte. För det måste finnas någon rättvisa i samhället tycker jag.

Tycker du att du har gjort rätt för dig?
– Både ja och nej. För jag har alltid jobbat – det kan ingen jävel ta ifrån mig. Men att jag inte har betalat? Det är kanske en annan femma.

Kjell tystnade.
– Nu har skulderna blivit så djävulskt stora. Det finns ju inte längre en sportslig chans.

I oktober 2018 kom ett brev från Kronofogden. Kjell hade beviljats skuldsanering, stod det.
Fri till slut?
Han skulle göra den första av femtio inbetalningar redan nästa månad.

Svenskarnas skuldsättning ökar stadigt

Linjen visar de svenska hushållens skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst. ”Hushållens höga och växande skuldsättning fortsätter att utgöra den största risken för svensk ekonomi”, skrev Riksbanken i maj 2018.

Så skapades skuldfällan

1985: Kreditmarknaden avregleras

Den 21 november 1985 slopades utlåningstaket för banker och finansinstitut helt. Och det blev fritt fram att låna ut hur mycket pengar som helst. Åren därpå ökade hushållens skulder kraftigt. Tre år senare konstaterades i en utredning att avregleringen var orsaken till att svenskarna lånade alltmer pengar. Antalet hushåll som fått svårt att betala tillbaka sina lån hade ökat rejält. Avregleringen har ansetts vara en bidragande orsak till den ekonomiska krisen på nittiotalet.

Regeringens partiledare Alf Svensson (KD), Olof Johansson (C), Bengt Westerberg (FP), Carl Bildt (M) samt finansminister Anne Wibble (FP), i ett sammanträde 18 september 1992 med anledning av den ekonomiska krisen. Foto: TT Nyhetsbyrån

1990-1994: Finanskrisen

Avregleringen av kreditmarknaden följdes av en låneexplosion som drev upp värdet på fastigheter. 1990 klubbade regeringen igenom en skattereform som sänkte ränteavdragen från 50 till 30 procent. Lånen blev alltså dyrare för låntagaren.

Samma år störtdök värdet på fastigheter i hela landet. Bankerna fick inte tillbaka pengar som de lånat ut. På två år gick nästan 2 000 fastighetsbolag i konkurs. Och vad som börjat som en fastighetskris utvecklades nu till en bankkris. Sverige hamnade i den svåraste ekonomiska krisen sedan 30-talet. En halv miljon svenskar förlorade jobbet och företagskonkurserna tredubblades. Arbetslösheten steg och har sedan dess legat kvar på en högre nivå. För att rädda de krisande bankerna bidrog skattebetalarna med 64 miljarder kronor.

Oroliga aktieinnehavare samlade utanför tv-skärmar som rapporterar om raset på Stockholmsbörsen, 1991.Foto: TT NYHETSBYRÅN

1994: Skuldsaneringslagen

Eftersom många svenskar dragit på sig stora skulder infördes skuldsaneringslagen 1 juli 1994. Lagen var tänkt att ge överskuldsatta en ny chans och en möjlighet att lösa sina ekonomiska problem. Sedan lagen infördes i mitten av nittiotalet har den förändrats flera gånger och det är i dag enklare att beviljas skuldsanering.

För att få skuldsanering numera ska personen ”sakna möjligheter att betala skulden inom överskådlig tid”. Den som får skuldsanering ska leva på existensminimum i några år, oftast fem. Sedan skrivs skulderna av helt. Kronofogden anser att skuldsatta ofta väntar för länge med att ansöka om skuldsanering. De som har drivit företag är överrepresenterade, i synnerhet de som har haft enskild firma eftersom deras personliga ekonomi sammanblandas med företagets ekonomi.

2008: Finanskrisen

Investmentbanken Lehman Brothers konkurs den 15 september 2008 skapade panik på världens börs-er. I syfte att förhindra en fullständig ekonomisk krasch,
pumpade amerikanska staten in pengar i de kvarvarande bankerna – likt svenska staten gjort i svenska banker på nittiotalet. Banker världen över slutade tvärt att låna ut pengar och den globala krisen var snart ett faktum. Bara i Sverige försvann 100 000 industrijobb.

Framtiden

Den globala skuldsättningen är värre än före finanskrisen 2008, enligt Internationella valutafonden, IMF. De svenska hushållens skuldsättning är större än
någonsin (se diagram ovan).

”Det skapar den värsta formen av stress”

Överskuldsatta har betydligt sämre hälsa  än människor i genomsnitt, såväl psykiskt som fysiskt. Många upplever känslor av hopplöshet och maktlöshet – detta enligt flera intervjustudier som har gjorts genom åren. – Skulderna skapar ångest och kan leda till depression. Så småningom kan det också ge fysiska reaktioner, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes, säger hälsoforskaren Richard Ahlström, som kartlagt skuldsattas mående i flera utredningar och rapporter.

– Om du har en livskris som du inte kan påverka skapar det den värsta formen av stress, säger han.

Skriv till oss!

Har du egen erfarenhet av skuldfällan? Skriv eller ring till oss och berätta. Du får självklart vara anonym.

Rasmus Lygner
Reporter
Tel:08-786 03 06
rl@da.se

Janna Ayres
Debattredaktör
Tel: 08-786 03 16
ja@da.se


rl@da.se

Har du en egen historia?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Många äldre fast hos Kronofogden

RapportSvenska pensionärer dras med skulder sedan 90-talskrisen, det visar en ny analys från Kronofogden. I slutet av förra året hade drygt 40 000 pensionärer skulder hos myndigheten.

Färre fångade i långvarig skuldfälla

Trots att skulderna ökar i samhället i stort minskar antalet som har varit skuldsatta i mer än 20 år i Kronofogdens register. En förklaring är att konsekvenserna av 90-talskrisen börjar klinga av.

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

LÄSARBREVSom skuldsatt behandlas man som om man vore kriminell. Men vi är många som hamnat i den här situationen. Och vi har ett människovärde kvar, skriver en kvinna som läst reportaget om Kjell. Här kan du läsa hela hennes berättelse.

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

Debatt”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

1

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

LO-ekonomen Sebastian de Toro har skrivit flera rapporter om de skuldsattas livssituation. Han vill lyfta fram att överskuldsättning hänger ihop med ojämlikhet.

2

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

4

När skulden blir ett livstidsstraff

Mona Larsson är en av nästan en halv miljon svenskar som har skulder hos kronofogden. Hon och hennes tonårsbarn tvingas nu leva på 4000 kronor i månaden. Ola Wongs reportage finns också som inläst version.

13

Tidigare ministern: ”det är en livstidsfångenskap”

I USA tar banken huset om du inte betalar lånet. I Sverige tar banken huset, sen fortsätter de att jaga dig, även om du är hemlös och utblottad.

1

"Innehavare av fackets kort sitter illa till"

Metallaren Åke Lantz i Mariestad är fly förbannad över att IF Metall lanserar kreditkort till medlemmarna med tjat och lock.

6

"Därför får LO Mervärde/Entercard annonsera i DA"

Dagens Arbetes chefredaktör och ansvarig utgivare om varför LO Mervärde/Entercard får annonsera i Dagens Arbete.

1

Andra länders syn på skuld

Utblick14 av EU:s 28 medlemsländer har i dag någon form av räntetak. I Finland försvinner skulderna efter 15 år.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Avtal 2020

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Striden om märket

HYLLAD OCH HOTADIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

50 000 bilarbetare i strejk

Uppåt 50 000 bilarbetare vid General Motors i USA går ut i strejk för högre löner och bättre arbetsvillkor. Facket kräver också att företaget återupptar driften vid fabriker som tidigare har stängts.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Döden på jobbet

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

RättegångEn 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

1
Per-Olof Sjöö

Ikea kritiseras i öppet brev

Facklig kritikIkea Industry kritiseras för att ha brutit mot internationella riktlinjer vid nedläggningen av sin fabrik i Danville, USA. Internationella trä- och byggarbetarfacket efterlyser en bättre social dialog.

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Fick sparken – ska ha avslöjat företagshemligheter

StämningEn verkstadsanställd anklagas för att ha avslöjat företagshemligheter och fick sparken. Nu stämmer IF Metall företaget och vill att avskedandet ogiltigförklaras.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.