”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

”Pizzor – men inga krispaket till vårdens hjältar”

Eftersom syrrorna ofta förblir namnlösa tänkte jag lyfta fram en av dem, vardagshjältarna, skriver Alexandra Pascalidou.

Skuldfällan

Foto: ØYVIND LUND

Blir Kjell någonsin fri?

skuldsatt Som nybliven pensionär trodde Kjell att inkassoföretagen äntligen skulle lämna familjen i fred. I stället kom ett brev från Kronofogden.

Nya lagen i korthet

Den 1 september 2018 skärptes kraven på snabblån – också kallat för högkostnadskrediter – med ett räntetak och ett kostnadstak. Lagändringen innebär att räntorna på högkostnadskrediter inte får vara högre än 40 procent av referensräntan*.

Kostnaderna för lånet får inte överstiga vad man ursprungligen lånat. Den som har lånat 5 000 kronor kan alltså med räntan inräknad bli skyldig 10 000 kronor som mest. Snabblåneföretagens marknadsföring inskränks. Den ska vara ”måttfull”.

*Bestämts av Riksbanken varje halvår. Den används för att beräkna andra typer av räntor. Utöver det har referensräntan ingen funktion.

Det betyder orden

Överskuldsättning Att under lång tid inte kunna betala tillbaka vad man har lånat. Men åsikterna om vem som ska definieras som överskuldsatt går isär. Alla som har skulder hos Kronofogden är inte överskuldsatta och alla överskuldsatta finns inte hos Kronofogden.

Evighetsgäldenär En person som har funnits i Kronofogdens register i över 20 år och har små möjligheter att någonsin bli skuldfri.

Inkassoföretag En typ av företag som tar över obetalda skulder och själv driver in dem.

Löneutmätning Kronofogden tar en del av den skuldsattas lön för att betala av skulderna.

Existensminimum Vad en person behöver ha varje månad för att överleva ekonomiskt. Förutom boendet innefattar det kostnader för ”mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel, försäkringar och andra mindre utgifter för tillfälliga behov”, skriver Kronofogden.

Konkurs Ett företag eller en person som inte kan betala sina skulder kan försättas i konkurs. All egendom säljs då av och pengarna används för att betala skulderna.

Skuldsanering Du betalar en del av dina skulder under några år, oftast fem. Sedan är du helt skuldfri. Ansökan sker hos Kronofogden. För att den ska beviljas måste du dock ”sakna möjligheter att betala skulden inom överskådlig tid”.

Disponibel inkomst Inkomsten som blir kvar efter skatt. Innefattar såväl lön som bidrag och ersättning, till exempel barnbidrag eller sjukpenning.

Gäldenär Någon som har en skuld till någon annan. Motparten till borgenär.

Borgenär En person eller ett företag som har lånat ut pengar till någon – kallas även för fordringsägare. Motparten till gäldenär.

Kapitalskuld Beloppet som du ursprungligen har lånat, utan ränta. Om du lånar  5000 kronor är kapitalskulden alltså 5000 kronor.

Ränta Priset på att låna pengar – det du betalar utöver beloppet som du har lånat.

Amortering Avbetalning på en skuld. När du amorterar minskar både ditt lån och dina räntekostnader, eftersom
räntan baseras på lånets storlek.

Skriv till oss!

Har du själv hamnat i överskuldsättning och vill berätta? Skriv till oss!

Rasmus Lygner, reporter: rl@da.se
Janna Ayres, debattredaktör: ja@da.se

Han önskade att de kunde ha väntat, ett par dagar hade räckt. Strax innan julen 2017 låg brevet på dörrmattan. Kjell öppnade det och läste: hans pension skulle utmätas. Sedan nittiotalet var han svårt skuldsatt och jagad av inkasso. Lagom till pensionen hamnade skulden hos Kronofogden.

Kjells fru fick svårt att sova, var uppe och gick på nätterna. En tanke skrek i henne: ”Vad ska det bli av oss?” Hon kunde inte längre se någon framtid. De skulle aldrig ha råd att bli gamla tillsammans. ”Vi lägger oss i bilen och gasar ihjäl oss”, sa hon till Kjell.

Om mindre än en vecka skulle de fira jul med sina fem vuxna barn. Vad kunde de säga till dem? Borde Kjell vänta med att berätta? Nej, de måste få veta, tyckte han – ingen mening med att ha hemligheter.

Jag har försökt göra rätt för mig, men ändå inte klarat av det.

Kjell.

På julafton var hela familjen samlad. Han sa att det skulle bli kärvt framöver och att han inte visste vad de skulle ta sig till. När Kronofogden tagit sitt och räkningarna var betalade skulle det knappt finnas några pengar kvar.

Kjell hade varken velat eller fått låna pengar sedan hans företag gick omkull för nästan trettio år sedan. Då blev han svårt skuldsatt och det som var ett lån på ett par hundra-
tusen kronor växte sedan till en skuld på mer än två miljoner kronor. Bara räntan var över en och en halv miljon kronor i mitten av 2018.

Familjen pratade nästan aldrig om skulderna – få av deras vänner kände till dem. Men det här året tog de ett beslut: Kjell ringde till Dagens Arbete och sa att han ville berätta hela sin historia, men inte se sitt efternamn i tidningen. Karlskoga är en liten ort. Han och hans fru ville inte riskera att bli igenkända.

– Vi har hållit det för oss själva, sa Kjell till mig i våras när jag träffade honom första gången.

– För det finns väl inget att tala om egentligen? Det är skämmigt att det har blivit på det här viset. Jag har försökt att göra rätt för mig, men ändå har jag inte klarat av det.

Hans fru satt bredvid honom i deras kök. Hon tvekade.

– Skämmigt och skämmigt – jag vet inte vad man ska säga, sa hon. Det känns ju inte bra i alla fall. Jag vill helst inte att någon ska veta.

Kjell:
– Det är väl inget man berättar? Att jag ligger hos Kronofogden och är skyldig massvis med pengar som jag aldrig kommer att kunna betala tillbaka.

Ibland hade han tänkt att också riktigt svåra brott har en preskriptionstid, att till och med mord brukade skrivas av efter 25 år. Men inte det här. Aldrig att han kunde förlåtas.
Han väntade på ett beslut om skuldsanering. Han hade precis ansökt och hoppades på det bästa. Men det skulle ta tid, sa handläggaren på Kronofogden. Minst ett par månader, kanske ett halvår.

Kjell kunde inte göra mer. Om ansökan godkändes skulle han behöva leva på
existensminimum i fem år, ett tidsbestämt straff. Efter det skulle han gå fri.

Om inte?
– Då vette fan hur det ska gå, det vet jag faktiskt inte, sa han.

Hans fru tillade:
– Vi får väl sälja lägenheten och köpa oss en husvagn.

”Jag hade aldrig varit arbetslös tidigare.” 1993, under den värsta ekonomiska krisen sedan 30-talet, förlorade Kjell jobbet och fick svårt att betala av sina lån.
Foto: ØVIND LUND

Svår skuldsättning är ofta en livstidsdom. Genom åren har myndigheter, forskare och utredare försökt räkna på hur många svenskar som aldrig kommer kunna bli skuldfria. Uppskattningarna sträcker sig från drygt trettiotusen till omkring en halv miljon svenskar.

Långvarig skuldsättning drabbar främst dem som redan har ont om pengar: ensamstående, låg- och medelutbildade, sjuka, arbetslösa och boende i hyresrätt. Människor med små marginaler. Orsaken är ofta arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa – plötsliga eller oväntade förändringar.

1980 tipsade Kjells pappa honom om ett företag som han skulle kunna ta över. Han litade på pappan som länge haft eget företag med ett tjugotal anställda. Banken lånade honom pengar, och sedan köpte han både företaget och huset som det låg i.

Affärerna gick bra. Han slet i källaren. Att gravera skyltar kräver tålamod och precision, lärde han sig. Bofors blev hans största kund och i mitten av åttiotalet levde han nästan uteslutande på att tillverka skyltar till bland annat kanoner.

1986 beslutade den indiska regeringen att ordern på Haubits 77B, en typ av artilleripjäs, skulle gå till Bofors. Kjell hoppades på ännu mer arbete. Att han skulle få tillverka skyltar till fler kanoner framöver.

– Alla trodde att det skulle bli ett uppsving här i Karlskoga.
Ett år senare avslöjade Ekot att Bofors hade mutat till sig ordern. Några fler ordrar från den indiska regeringen blev det aldrig.

– Och då gick det åt helsike med alltihopa.

Efter att Boforsaffären avslöjats gick Kjells företag allt sämre. Men än så länge fick han ett fåtal beställningar. Han hoppades att företaget skulle gå att rädda.

Först 1990 började han tvivla och tog anställning som svarvare på en verkstad i Karlskoga. På kvällar och lediga dagar tillverkade han skyltar i källaren. Han gjorde vad han kunde för att behålla företaget. Samma år föddes hans femte och yngsta barn.

– Ibland låg jag på köksgolvet och skulle leka med vår minsta pojke. Men rätt som det var sov jag i stället. Så trött var jag. Det var ingen rolig tid. Lördagar och söndagar – jag jobbade jämt.

86 000

personer har fått skuldsanering sedan lagen infördes (maj 2018).

21 år

var den yngsta person som fick skuldsanering under 2017.

94 år

var den äldsta person som fick skuldsanering under 2017.

100 000

personer var fortfarande kvar i skuld sedan 90-talskrisen, enligt den statliga ut-
redningen 2013 Överskuldsättning i kreditsamhället.

1985 avreglerades den svenska kreditmarknaden och i början av nittiotalet hamnade Sverige i den svåraste ekonomiska krisen sedan trettiotalet. Värdet på fastigheter sjönk i hela landet, företagskonkurserna tredubblades och omkring en halv miljon svenskar förlorade jobbet.

Kjell förstod att han inte hade en chans. 1991 försatte han företaget i konkurs. Om han hade drivit det som ett aktiebolag skulle han ha sluppit att ta över skulderna. Men eftersom det var en enskild firma blev han tvungen att själv betala tillbaka varenda krona.

Han fann sig nu vara svårt skuldsatt. Under de kommande åren levde familjen på omkring 3 500 kronor i månaden, resten gick till att betala av skulderna. Ungefär 25 000 kronor i månaden, enligt Kjell. Barnen fick ärva kläder och i mataffären letade familjen alltid efter extrapriser och erbjudanden. Svåra år, enligt Kjells fru:

– Det var inte alltid lätt att få pengarna att räcka till maten. Vi kunde aldrig köpa pizza –  eller kanske någon gång? Men det var sällan.

– Eller åka på semester, det fanns det inga pengar till. Någon gång åkte vi till Liseberg. För att barnen skulle få något roligt.

Kjell fortsatte som svetsare på verkstan tills den gick i konkurs 1993. Sedan: arbetslöshet och a-kassa.

– Det kunde jag ju inte betala räkningarna med. Så jag hamnade efter med betalningarna. Jag talade med banken, men de hade ingen förståelse.

Nu har skulderna blivit så djävulskt stora. Det finns ju inte längre en sportslig chans.

Kjell

Kjell var ensam när de första bilarna parkerade på gatan utanför huset. Klockan ett, en torsdag 1994, minns han. Bildörrarna slogs upp. Visningen hade annonserats i lokalpressen. Och här var de nu: köparna. Tjugofem, trettio personer räknade Kjell till medan han vaktade i hemmet. De klev in med skorna på. ”Gör ni det hemma? Nej. Varför ska ni göra det här i så fall?” sa han.

De spred ut sig, alla dessa okända ansikten. Han såg hur de letade igenom garderoberna. ”Vad har ni där att göra?” sa han. De vände och vred på familjefotona. Han tänkte att han borde hängt något över bilderna, eller tagit ner dem. Men när skulle han ha gjort det?

Beskedet att Kronofogden skulle sälja huset kom hastigt och familjen hann inte flytta ut.
Han följde efter köparna, försökte se vad de var på jakt efter. Hela eftermiddagen cirkulerade de genom rummen. Han fick en känsla av att de inte alls var intresserade av huset. Viljan att se hur olycka ser ut drev dem. För sig själv kunde han inte förklara det på något annat sätt. ”Gamar” var vad de var. Asätare.

Framåt kvällen skingrades de till sist. Han var ensam. Frun hade tagit barnen med sig, de skulle slippa. Än var den yngsta bara fyra år. Kjell tänkte: ”Nu har jag fått mitt straff.”

Huset var hans sista utväg. Han hade räknat på vad det var värt och kommit fram till 750 000 kronor. Då skulle han ha en chans att betala av skulderna. Banken kunde försöka förstå, tyckte han. De borde ha försökt hjälpa honom. Varför inte? Bara något år tidigare hade ju skattebetalarna räddat de svenska storbankerna.

Huset såldes på exekutiv auktion för mindre än hälften av vad han hade hoppats på. Han undrade hur han någonsin skulle kunna betala tillbaka.

Beskedet om skuldsanering dröjde, och Kjell undrade varför Kronofogden aldrig hörde av sig. Till slut fick han ett besked – hans ansökan hade beviljats. Han såg äntligen en väg ut. Foto: ØYVIND LUND

När den ekonomiska krisen gick mot sitt slut befann sig familjen hos socialen i Karlskoga. De bad om hjälp, men fick ingen. Han förstod inte varför:

– De sa att vi kunde ta in på vandrarhem. Med fem barn.

Familjen fick tag på en lägenhet – till slut. De slapp bo på vandrarhem. 1995 återgick Kjell till ett liv som resemontör. Han hade bestämt sig: aldrig att han kunde förlåta försäljningen av huset. Banken och inkassoföretagen skulle inte få en krona mer av honom.
Någonsin.

Varje gång inkasso hörde av sig därefter upprepade han: Jag kan inte betala. Räntan skenade och skulderna växte.

Efter åttiotalets avregleringar och den efterföljande ekonomiska krisen hade många svenskar så stora skulder att de aldrig skulle kunna bli skuldfria. Förutom ett stort lidande, var det också en kostnad för samhället. 1994 infördes därför den första skuldsaneringslagen.

Frågan var politiskt infekterad eftersom det fanns en rädsla att urholka betalningsmoralen.
Villkoren var till en början hårda och få fick skuldsanering. Andelen har däremot ökat sedan villkoren mildrats och i dag beviljas över hälften av ansökningarna. Förra året fick nästan tiotusen svenskar sin ansökan godkänd av Kronofogden.

Men många svårt skuldsatta ansöker aldrig, trots att de troligtvis skulle ha rätt till skuldsanering. Detta har konstaterats av flera statliga utredningar.

Jämfört med andra länder har Sverige haft en särskilt sträng syn på överskuldsättning. Vad som här har setts som ett personligt och moraliskt misslyckande, har i andra länder betraktats som ett marknadsmisslyckande.

I USA är det enklare att bli fri från skulderna. Tanken är att gynna hela samhället. Efter konkursen kan personen återigen konsumera och betala skatt. Men i Sverige får en liten grupp svårt skuldsatta bära en tung börda, resonerar utredaren och före detta S-politikern Anna Hedborg i en av statens offentliga utredningar.

Hon frågar sig om ”det är socialt anständigt att dessa personer ska bli kvar i en skuldsituation de aldrig kan ta sig ur” och påpekar att många redan betalat tillbaka långt mer än vad de ursprungligen lånat.

Samtidigt fortsätter inkassoföretagen att göra vinst på räntorna.
Tidigt i höstas väntade Kjell fortfarande på ett beslut om skuldsanering. Han trodde att hans ansökan skulle beviljas, sa han sittande vid köksbordet.

Men fem år på existensminimum är en lång tid. Skulle de verkligen klara det? undrade han. Kanske, bara kanske. Han var inte övertygad. Vad som än händer – en sak glömmer han aldrig.

– Jag hade kämpat, jobbat som en idiot och betalat nästan allt jag tjänade varje månad. Och ändå tog de huset ifrån mig. Då gick luften ur mig. Det var vad jag hade kämpat för. Då tänkte jag: ”Jag kommer aldrig att betala.” Så resonerade jag.

Men var det verkligen moraliskt rätt?
– Om det var tokigt eller inte? Det vet jag inte – det får någon annan avgöra. Dåligt eller inte? Det vet inte jag. Med facit i näven kanske det var dåligt.

Ångrar du dig?
– Inte ett skit. Nej, det gör jag inte. För det måste finnas någon rättvisa i samhället tycker jag.

Tycker du att du har gjort rätt för dig?
– Både ja och nej. För jag har alltid jobbat – det kan ingen jävel ta ifrån mig. Men att jag inte har betalat? Det är kanske en annan femma.

Kjell tystnade.
– Nu har skulderna blivit så djävulskt stora. Det finns ju inte längre en sportslig chans.

I oktober 2018 kom ett brev från Kronofogden. Kjell hade beviljats skuldsanering, stod det.
Fri till slut?
Han skulle göra den första av femtio inbetalningar redan nästa månad.

Svenskarnas skuldsättning ökar stadigt

Linjen visar de svenska hushållens skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst. ”Hushållens höga och växande skuldsättning fortsätter att utgöra den största risken för svensk ekonomi”, skrev Riksbanken i maj 2018.

Så skapades skuldfällan

1985: Kreditmarknaden avregleras

Den 21 november 1985 slopades utlåningstaket för banker och finansinstitut helt. Och det blev fritt fram att låna ut hur mycket pengar som helst. Åren därpå ökade hushållens skulder kraftigt. Tre år senare konstaterades i en utredning att avregleringen var orsaken till att svenskarna lånade alltmer pengar. Antalet hushåll som fått svårt att betala tillbaka sina lån hade ökat rejält. Avregleringen har ansetts vara en bidragande orsak till den ekonomiska krisen på nittiotalet.

Regeringens partiledare Alf Svensson (KD), Olof Johansson (C), Bengt Westerberg (FP), Carl Bildt (M) samt finansminister Anne Wibble (FP), i ett sammanträde 18 september 1992 med anledning av den ekonomiska krisen. Foto: TT Nyhetsbyrån

1990-1994: Finanskrisen

Avregleringen av kreditmarknaden följdes av en låneexplosion som drev upp värdet på fastigheter. 1990 klubbade regeringen igenom en skattereform som sänkte ränteavdragen från 50 till 30 procent. Lånen blev alltså dyrare för låntagaren.

Samma år störtdök värdet på fastigheter i hela landet. Bankerna fick inte tillbaka pengar som de lånat ut. På två år gick nästan 2 000 fastighetsbolag i konkurs. Och vad som börjat som en fastighetskris utvecklades nu till en bankkris. Sverige hamnade i den svåraste ekonomiska krisen sedan 30-talet. En halv miljon svenskar förlorade jobbet och företagskonkurserna tredubblades. Arbetslösheten steg och har sedan dess legat kvar på en högre nivå. För att rädda de krisande bankerna bidrog skattebetalarna med 64 miljarder kronor.

Oroliga aktieinnehavare samlade utanför tv-skärmar som rapporterar om raset på Stockholmsbörsen, 1991.Foto: TT NYHETSBYRÅN

1994: Skuldsaneringslagen

Eftersom många svenskar dragit på sig stora skulder infördes skuldsaneringslagen 1 juli 1994. Lagen var tänkt att ge överskuldsatta en ny chans och en möjlighet att lösa sina ekonomiska problem. Sedan lagen infördes i mitten av nittiotalet har den förändrats flera gånger och det är i dag enklare att beviljas skuldsanering.

För att få skuldsanering numera ska personen ”sakna möjligheter att betala skulden inom överskådlig tid”. Den som får skuldsanering ska leva på existensminimum i några år, oftast fem. Sedan skrivs skulderna av helt. Kronofogden anser att skuldsatta ofta väntar för länge med att ansöka om skuldsanering. De som har drivit företag är överrepresenterade, i synnerhet de som har haft enskild firma eftersom deras personliga ekonomi sammanblandas med företagets ekonomi.

2008: Finanskrisen

Investmentbanken Lehman Brothers konkurs den 15 september 2008 skapade panik på världens börs-er. I syfte att förhindra en fullständig ekonomisk krasch,
pumpade amerikanska staten in pengar i de kvarvarande bankerna – likt svenska staten gjort i svenska banker på nittiotalet. Banker världen över slutade tvärt att låna ut pengar och den globala krisen var snart ett faktum. Bara i Sverige försvann 100 000 industrijobb.

Framtiden

Den globala skuldsättningen är värre än före finanskrisen 2008, enligt Internationella valutafonden, IMF. De svenska hushållens skuldsättning är större än
någonsin (se diagram ovan).

”Det skapar den värsta formen av stress”

Överskuldsatta har betydligt sämre hälsa  än människor i genomsnitt, såväl psykiskt som fysiskt. Många upplever känslor av hopplöshet och maktlöshet – detta enligt flera intervjustudier som har gjorts genom åren. – Skulderna skapar ångest och kan leda till depression. Så småningom kan det också ge fysiska reaktioner, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes, säger hälsoforskaren Richard Ahlström, som kartlagt skuldsattas mående i flera utredningar och rapporter.

– Om du har en livskris som du inte kan påverka skapar det den värsta formen av stress, säger han.

Skriv till oss!

Har du egen erfarenhet av skuldfällan? Skriv eller ring till oss och berätta. Du får självklart vara anonym.

Rasmus Lygner
Reporter
Tel:08-786 03 06
rl@da.se

Janna Ayres
Debattredaktör
Tel: 08-786 03 16
ja@da.se

Läs mer: DA rekommenderar


rl@da.se

Har du en egen historia?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Många äldre fast hos Kronofogden

RapportSvenska pensionärer dras med skulder sedan 90-talskrisen, det visar en ny analys från Kronofogden. I slutet av förra året hade drygt 40 000 pensionärer skulder hos myndigheten.

Färre fångade i långvarig skuldfälla

Trots att skulderna ökar i samhället i stort minskar antalet som har varit skuldsatta i mer än 20 år i Kronofogdens register. En förklaring är att konsekvenserna av 90-talskrisen börjar klinga av.

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

LÄSARBREVSom skuldsatt behandlas man som om man vore kriminell. Men vi är många som hamnat i den här situationen. Och vi har ett människovärde kvar, skriver en kvinna som läst reportaget om Kjell. Här kan du läsa hela hennes berättelse.

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

Debatt”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

1

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

LO-ekonomen Sebastian de Toro har skrivit flera rapporter om de skuldsattas livssituation. Han vill lyfta fram att överskuldsättning hänger ihop med ojämlikhet.

3

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

4

”Skitjobbigt att leva på nåder”

Mona Larsson är en av nästan en halv miljon svenskar som har skulder hos kronofogden. Hon och hennes tonårsbarn tvingas nu leva på 4000 kronor i månaden. Ola Wongs reportage finns också som inläst version.

13

Tidigare ministern: ”det är en livstidsfångenskap”

I USA tar banken huset om du inte betalar lånet. I Sverige tar banken huset, sen fortsätter de att jaga dig, även om du är hemlös och utblottad.

1

"Innehavare av fackets kort sitter illa till"

Metallaren Åke Lantz i Mariestad är fly förbannad över att IF Metall lanserar kreditkort till medlemmarna med tjat och lock.

6

"Därför får LO Mervärde/Entercard annonsera i DA"

Dagens Arbetes chefredaktör och ansvarig utgivare om varför LO Mervärde/Entercard får annonsera i Dagens Arbete.

1

Andra länders syn på skuld

Utblick14 av EU:s 28 medlemsländer har i dag någon form av räntetak. I Finland försvinner skulderna efter 15 år.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Krisstöd

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

7
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.