Här är bästa nattkäket
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
Industriarbetarnas tidning
20 oktober, 2023
Skrivet av Marie Edholm
Inte bara träning Ett generöst friskvårdsbidrag kan sätta guldkant på anställningen. Det måste inte användas till ett gymkort – en träningsapp eller massage kan också godkännas.
Varken lag eller kollektivavtal tvingar arbetsgivaren att erbjuda friskvårdsbidrag. Varje arbetsgivare bestämmer själv om och hur mycket som betalas. Facket på arbetsplatsen kan förstås förhandla för en lokal överenskommelse.
Även om det finns ett gym på arbetsplatsen kan arbetsgivaren också erbjuda friskvårdsbidrag.
För att vara skattefritt ska friskvårdsbidraget vara av mindre ekonomiskt värde. Gränsen går vid 5 000 kronor per år. Får du mer än så är hela beloppet skattepliktigt.
Bidraget måste gälla lika för alla anställda, annars blir det en skattepliktig förmån. Det finns dock inget krav på att alla måste utnyttja bidraget för att det ska vara skattefritt. Arbetsgivaren får – men måste inte – minska bidraget proportionerligt för del- och visstidsanställda. Det får dock inte göras för sjukskrivna och föräldralediga.
Kostnaden för träningsprogram via appar och webbtjänster räknas som friskvård, till exempel för att yoga hemma eller följa ett löpträningsprogram.
Man kan tycka att pengar till joggingskor vore ett bra friskvårdsbidrag, men köp eller hyra av utrustning godkänns inte. Enda undantaget är om utrustningen ingår i kostnaden för aktiviteten, till exempel bowlingklot när man bowlar. Betalar man separat för utrustning är det inte friskvård.
Någon lista över godkända aktiviteter finns inte, men de ska innehålla inslag av motion eller annan enklare friskvård som är avstressande eller avslappnande. Massage godkänns av Skatteverket, liksom behandlingar för till exempel rökavvänjning och viktnedgång.
Massage och andra aktiviteter som inte är motion får max kosta 1 000 kronor per tillfälle.
Anställda kan ändå inte kräva att få allt som kan räknas som friskvård. Varje arbetsgivare bestämmer vad som beviljas på respektive arbetsplats.
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.