Industriarbetarnas tidning

”Det var inte svårt att få jobb”

21 januari, 2019

Skrivet av

Ny i Sverige.Många arbetsplatser skriker efter kvalificerade arbetare. Samtidigt har många nya människor kommit till Sverige de senaste åren, och letar nu jobb. Bilia i Stockholm har försökt lösa den ekvationen.

Fem vägar in på Bilia för nyanlända

  • Instegsjobb.
  • Ettårig utbildning för mekaniker, i samarbete med Din Bil.
  • Ettårig utbildning för skadetekniker i Stockholm och Eskilstuna.
  •  Genom rekryteringsföretaget Novaris Potential.
  • Hållbar motorbransch, en IF Metall-satsning med bland annat utbildning i språk. Utbildningarna har inte kommit i gång än.

50 procent

av de nyanlända har jobb efter fem år i Sverige.

Ibrahim Tahir häller vax på maskinen och för den över fronten på en Volvo V60. Den svarta lacken glänser.

För tre och ett halvt år sedan kom han till Sverige från Eritrea. Där hade han redan jobbat en hel del med bilar. I Sverige fick han kontakt med Bilia genom Arbetsförmedlingen.
– Det var inte svårt att få jobb, säger han.

Ibrahim Tahir är ett välkommet tillskott på bilverkstan i Solna. Få går ut fordonstekniskt gymnasium och det är svårt att få tag på personer som kan bilar. Bara i år tror motorbranschen att den behöver rekrytera 4 000 personer.

2016 bestämde sig Bilia för att leta arbetskraft utanför de vanliga ställena. En lösning var att försöka locka nyanlända. Det började med att fyra personer anställdes via instegsjobb, bland annat Ibrahim Tahir. Alla är kvar.

”Vi säger fortfarande aldrig nej till en bra mekaniker, men nu har vi ändå balans.”

Yasemin Ayakan, HR-partner på Bilia Stockholm.

Nästa steg var att Bilia började samarbeta med konkurrenten Din Bil för att skapa en utbildning till mekaniker direkt för nyanlända. Tillsammans med Lernia och Arbetsförmedlingen genomförde de en 47 veckor lång utbildning, som liknar gymnasiets fordonstekniska program, men utan de teoretiska delarna. Eleverna fick praktik på bilverkstäderna.

Det blev en del avhopp längs vägen, och i slutändan var det bara ett tiotal som fick fast anställning. Men det har ändå hjälpt att lindra bristen.
– Vi säger fortfarande aldrig nej till en bra mekaniker, men nu har vi ändå balans, säger Yasemin Ayakan, som jobbat med rekryteringarna.

Bilia Stockholm och Eskilstuna skapade en liknande utbildning för skadetekniker, som ledde till att fem anställdes. Fem nyanlända har också anställts via ett rekryteringsföretag.

Yasemin Ayakan tycker att det funkar väldigt bra med dem som till slut blev anställda. I efterhand kan hon önska att företagen tidigare hade kollat upp vilka som verkligen var intresserade av att jobba i bilverkstad, och att utbildningen även hade fokuserat på att eleverna lärde sig svenska.

Ibrahim Tahir tycker fortfarande att det är svårt att föra längre samtal på svenska. Hans modersmål är tigrinska men han kan också arabiska, och en arabisktalande jobbarkompis får hjälpa honom ibland.

Nu har han jobbat i tvätten på Bilia nästan ett och ett halvt år och trivs bra. På kvällarna fortsätter han läsa svenska för invandrare.
– I framtiden vill jag gå en utbildning för att bli bilmekaniker.

Tre tankar om rekrytering av nyanlända

Yasemin Ayakan, HR-partner på Bilia Stockholm, har jobbat med att rekrytera nyanlända. Foto: David Lundmark

Yasemin Ayakan,

HR-partner på Bilia Stockholm, har jobbat med att rekrytera nyanlända:

– Språket är viktigt. När vi anställde försökte vi placera dem som inte kan så bra svenska tillsammans med någon som kan språket de själva talar. När man ska förstå vad som förväntas av en på jobbet är det lättare om man hör det på sitt eget språk.

Nashwan Sabbagh, interntekniker Bilia, har själv erfarenhet av att komma som ny till Sverige, 2005. Foto: David Lundmark

 Nashwan Sabbagh

Interntekniker Bilia, har själv erfarenhet av att komma som ny till Sverige, 2005:

– Jag hade jobbat i tolv år i Irak som bilmekaniker och har gått utbildning här och fått validering. Utan utbildning är det svårt att få jobb i Sverige. Gå en vuxenutbildning, se till att få ner det du har i huvudet på papper. Och språket är nyckeln, kan du det kan du gå vilken utbildning du vill sen.

Dragan Mitrasinovic, klubb­ordförande IF Metall Bilia ­Stockholm. Foto: David Lundmark

Dragan Mitrasinovic

klubbordförande IF Metall Bilia Stockholm:

– Det har gått bra för de nyanlända som börjat här. Arbetet är en bra skola. Språket är viktigast, och att förstå samhället. Vi i facket får hjälpa till med till exempel försäkringar. Jag kom själv hit på sjuttiotalet. Att hamna i en klass och inte kunna språket, det är hemskt!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

Ett samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

Hård prispress i industri­utbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

Det stora slöseriet

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

De tar skogsvägen till jobben

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Vägen till jobbet

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.