Industriarbetarnas tidning

”Det var inte svårt att få jobb”

21 januari, 2019

Skrivet av

Ny i Sverige.Många arbetsplatser skriker efter kvalificerade arbetare. Samtidigt har många nya människor kommit till Sverige de senaste åren, och letar nu jobb. Bilia i Stockholm har försökt lösa den ekvationen.

Fem vägar in på Bilia för nyanlända

  • Instegsjobb.
  • Ettårig utbildning för mekaniker, i samarbete med Din Bil.
  • Ettårig utbildning för skadetekniker i Stockholm och Eskilstuna.
  •  Genom rekryteringsföretaget Novaris Potential.
  • Hållbar motorbransch, en IF Metall-satsning med bland annat utbildning i språk. Utbildningarna har inte kommit i gång än.

50 procent

av de nyanlända har jobb efter fem år i Sverige.

Ibrahim Tahir häller vax på maskinen och för den över fronten på en Volvo V60. Den svarta lacken glänser.

För tre och ett halvt år sedan kom han till Sverige från Eritrea. Där hade han redan jobbat en hel del med bilar. I Sverige fick han kontakt med Bilia genom Arbetsförmedlingen.
– Det var inte svårt att få jobb, säger han.

Ibrahim Tahir är ett välkommet tillskott på bilverkstan i Solna. Få går ut fordonstekniskt gymnasium och det är svårt att få tag på personer som kan bilar. Bara i år tror motorbranschen att den behöver rekrytera 4 000 personer.

2016 bestämde sig Bilia för att leta arbetskraft utanför de vanliga ställena. En lösning var att försöka locka nyanlända. Det började med att fyra personer anställdes via instegsjobb, bland annat Ibrahim Tahir. Alla är kvar.

”Vi säger fortfarande aldrig nej till en bra mekaniker, men nu har vi ändå balans.”

Yasemin Ayakan, HR-partner på Bilia Stockholm.

Nästa steg var att Bilia började samarbeta med konkurrenten Din Bil för att skapa en utbildning till mekaniker direkt för nyanlända. Tillsammans med Lernia och Arbetsförmedlingen genomförde de en 47 veckor lång utbildning, som liknar gymnasiets fordonstekniska program, men utan de teoretiska delarna. Eleverna fick praktik på bilverkstäderna.

Det blev en del avhopp längs vägen, och i slutändan var det bara ett tiotal som fick fast anställning. Men det har ändå hjälpt att lindra bristen.
– Vi säger fortfarande aldrig nej till en bra mekaniker, men nu har vi ändå balans, säger Yasemin Ayakan, som jobbat med rekryteringarna.

Bilia Stockholm och Eskilstuna skapade en liknande utbildning för skadetekniker, som ledde till att fem anställdes. Fem nyanlända har också anställts via ett rekryteringsföretag.

Yasemin Ayakan tycker att det funkar väldigt bra med dem som till slut blev anställda. I efterhand kan hon önska att företagen tidigare hade kollat upp vilka som verkligen var intresserade av att jobba i bilverkstad, och att utbildningen även hade fokuserat på att eleverna lärde sig svenska.

Ibrahim Tahir tycker fortfarande att det är svårt att föra längre samtal på svenska. Hans modersmål är tigrinska men han kan också arabiska, och en arabisktalande jobbarkompis får hjälpa honom ibland.

Nu har han jobbat i tvätten på Bilia nästan ett och ett halvt år och trivs bra. På kvällarna fortsätter han läsa svenska för invandrare.
– I framtiden vill jag gå en utbildning för att bli bilmekaniker.

Tre tankar om rekrytering av nyanlända

Yasemin Ayakan, HR-partner på Bilia Stockholm, har jobbat med att rekrytera nyanlända. Foto: David Lundmark

Yasemin Ayakan,

HR-partner på Bilia Stockholm, har jobbat med att rekrytera nyanlända:

– Språket är viktigt. När vi anställde försökte vi placera dem som inte kan så bra svenska tillsammans med någon som kan språket de själva talar. När man ska förstå vad som förväntas av en på jobbet är det lättare om man hör det på sitt eget språk.

Nashwan Sabbagh, interntekniker Bilia, har själv erfarenhet av att komma som ny till Sverige, 2005. Foto: David Lundmark

 Nashwan Sabbagh

Interntekniker Bilia, har själv erfarenhet av att komma som ny till Sverige, 2005:

– Jag hade jobbat i tolv år i Irak som bilmekaniker och har gått utbildning här och fått validering. Utan utbildning är det svårt att få jobb i Sverige. Gå en vuxenutbildning, se till att få ner det du har i huvudet på papper. Och språket är nyckeln, kan du det kan du gå vilken utbildning du vill sen.

Dragan Mitrasinovic, klubb­ordförande IF Metall Bilia ­Stockholm. Foto: David Lundmark

Dragan Mitrasinovic

klubbordförande IF Metall Bilia Stockholm:

– Det har gått bra för de nyanlända som börjat här. Arbetet är en bra skola. Språket är viktigast, och att förstå samhället. Vi i facket får hjälpa till med till exempel försäkringar. Jag kom själv hit på sjuttiotalet. Att hamna i en klass och inte kunna språket, det är hemskt!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

Ett samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

Hård prispress i industri­utbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

Det stora slöseriet

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

De tar skogsvägen till jobben

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Vägen till jobbet

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.