Volvomontören Ashkan tillbaka på jobbet – men hotet om utvisning finns kvar

Volvomontören Ashkan Sarwari är tillbaka på fabriken efter tre månader i Migrationsverkets förvar.

Men hotet om utvisning finns kvar och gör att varken han eller hans familj kan slappna av.

– Jag hoppas de fattar ett mänskligt beslut, säger mamma Marziyeh Alizadeh.

Det har börjat skymma utanför Volvo lastvagnars fabrik i Göteborg. Ashkan
Sarwari och hans flickvän Nadja Karlsson har avslutat sina 12-timmarspass och är på väg ut genom slussarna.

– Det var obeskrivligt att få komma tillbaka, berättar han.

Arbetet som montör på Tuve-fabriken var något han drömde om under de tre
månader hans satt inlåst i Migrationsverket förvar, i väntan på utvisning.

Trots jobb på Volvo och ett halvt liv i Sverige fick Ashkan förra året ett
utvisningsbeslut till Iran. Hans anknytning till Sverige och hans liv här ansågs inte vara starkare än ”statens intresse av reglerad invandring” – och Migrationsverket bedömde inte att det fanns någon allvarlig hotbild mot honom i Iran.

Men själv var Ashkan var övertygad om att han skulle fängslas eller mördas om han reste till hemlandet.

– Om jag utvisas skulle jag få dödsstraff eller livstids fängelse, sa han när DA
besökte honom i förvaret.

Då var Ashkan nedslagen, svårt stressad och kunde inte sova om nätterna. Det var som att sitta i fängelse utan att ha begått något brott.

– Men de som har varit i fängelse säger att maten är bättre där. Och så får man eget rum, berättade han.

Läs också

Ashkan, 21: ”Vad vinner Sverige på att utvisa mig?”

✓Kom till Sverige som tioåring ✓Nu stundar utvisning ✓”Skulle bli dödad, torterad eller satt i fängelse”

Inlåst tre månader hos Migrationsverket – flickvännen: ”Kan inte tänka på den där skiten”

Efter tre månader i förvar bedömde Migrationsverket att hans ansökan om
uppehållstillstånd skulle prövas på nytt. Han släpptes och fick komma tillbaka till sin flickvän, sina föräldrar och sin arbetsplats på AB Volvo.

– Jag var jätteglad, men det var lite ovant i början. Inte med själva
monteringen, men att ha rutinerna tillbaka, säger Ashkan.

Tårarna kommer omedelbart när flickvännen Nadja hör Ashkan börja prata om
förvaret.

– Jag kan inte tänka på den där skiten. Jag blir så ledsen varje gång. Jag
försöker bara förtränga det, vilket inte heller kanske är så bra. Men jag
försöker tänka att snart har han uppehållstillstånd. Och vi har uppfyllt våra
drömmar, säger hon.

Ashkans fall har hamnat mitt i en debatt om så kallade tonårsutvisningar – unga
personer som växer upp i Sverige, där föräldrarna får uppehållstillstånd, men de
själva får ett utvisningsbeslut strax efter att de blivit myndiga.

Samtidigt som Dagens Arbete träffar Ashkan Sarwari meddelar regeringen att de
kommer att göra lagändringar för att stoppa den typen av utvisningar.

– Jag är glad att folk reagerar starkt på detta, för det är inte mänskligt. Ni har
säkert sett de två systrarna – två utbildade systrar – som blev utvisade. Nu
är de mitt i ett krig, säger Ashkan.

Hur lagändringarna kommer att se ut är oklart och än så länge är det bara unga till och med 21 år som Migrationsverket pausar utvisningsbesluten för. Ashkan fyllde nyligen 22. Men det är ändå inte hans starka anknytning till Sverige han kommer hänvisa till i sin asylansökan – utan sitt behov av skydd.

– Jag riskerar mitt liv i Iran. Och jag jobbar här. Jag betalar en massa skatt.
Det är det enda jag kräver – att få bo och jobba här.

Det är oklart när Ashkan kommer få svar. Under tiden försöker han leva på. Han
arbetar hårt, både på Volvo och om helgerna som entrévärd. På fritiden spelar han padel. Emellanåt kan han våga drömma om framtiden. Strax före nyår friade han till Nadja, som sa ja.

Vad ser du mest fram emot?

– Att jag och Nadja ska göra vår första resa ihop. Och sen blir att köpa hus
här i Göteborg.

Ashkans föräldrar fick uppehållstillstånd förra året på grund av hotbilden mot dem i hemlandet.

Pappa Salah Sarwari sitter vid symaskinen när Nadja och Ashkan anländer till
föräldrarnas skrädderi efter jobbpasset. Hit kommer de ofta och under Ashkans tid i förvaret var det här Nadja satt och pluggade. Mamma Marziyeh Alizadeh berättar hur plågsamt det var, att leva, sova och alls finnas till, under tiden Ashkan satt i förvaret på obestämd tid.

– För mig som mamma har det varit jättesvårt.

Även om Ashkan är ute ur förvaret hägrar en oro över hela familjen – ingen vet hur Migrationsverket kommer att bedöma hans asylansökan.

– Vi är fortfarande väldigt oroliga för vad som kan hända, säger pappa Salah
och vänder sig mot Ashkan:

– För vi vet med säkerhet vad som väntar dig om du skulle bli utvisad. Det är
fängelse, avrättning, tortyr och inget annat.

Amanda Lindholm