”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

”Pizzor – men inga krispaket till vårdens hjältar”

Eftersom syrrorna ofta förblir namnlösa tänkte jag lyfta fram en av dem, vardagshjältarna, skriver Alexandra Pascalidou.

EU-valet

Parternas representanter till EU-parlamentet. Bläddra i bildspelet för att läsa mer om vilka frågor partierna. Foton: TT

Allt du vill veta om EU-valet

Europaparlamentet. Illustration: Gerald Wildmoser.

EU Den 26 maj är det val till Europaparlamentet. Vi guidar dig om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

Vad spelar EU för roll?

Hur mycket inflytande har EU över Sverige egentligen?
Sveriges kommuner och landsting gjorde mellan 2016 och 2017 en undersökning för att se hur mycket EU:s regler påverkar dagordningen. Resultatet blev att
50 procent respektive 60 procent av dagordningen påverkades direk­t eller indirekt av EU.

 

Sex frågor som EU-parlamentet röstat igenom

1. Sociala pelaren

Ett omfattande politiskt program för att stärka folkets sociala rättigheter. Bland de 20 punkterna finns bland annat rätten till en hälsosam, säker och välanpassad arbetsmiljö. Och att kvinnor och män har rätt till lika lön för likvärdigt arbete. Den sociala pelaren är ett principdokument, och inte bindande. Ja: L S V Fi. Nej: M KD SD C. Avstod: MP.
Fotnot: L och SD avstod från att rösta 2017 men partierna har nu tagit ställning för (L) respektive emot (SD) den sociala pelaren.

2. Utstationeringsdirektivet

En omdebatterad förändring som ska förhindra konkurrens genom låga löner. En person som är anställd i ett EU-land men som tillfälligt jobbar i ett annat EU-land ska ha samma lön som de som bor och jobbar i landet. Det betyder att svenska kollektivavtal ska gälla även för arbetskraft från andra EU-länder. Just nu håller regeringen på att titta på hur detta kan gå till i Sverige.
Ja: S V MP Fi SD. Nej: M KD C L.

3. Tydliga och förutsägbara arbetsvillkor (arbetsvillkorsdirektivet)

En stötesten för svenska politiker. Det handlar om saker som tid för provanställning och vilken information arbetstagare ska få från arbetsgivaren. Sådant bestäms i Sverige oftast genom kollektivavtal, inte genom lag. Därför krockar det med ”den svenska modellen”. Nu har direktivet förhandlats om så att undantag tillåts om det finns kollektivavtal.
Nej: SD KD M L C Fi V. Avstod: S MP.

4. Europeiska arbetsmyndigheten

Ett steg för att omsätta den sociala pelaren i praktiken. Efter förhandlingar har myndigheten krympt i omfattning. Den ska informera, medla och stötta EU-länderna i frågor om arbete över gränserna. Sveriges arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) röstade nej till myndigheten, trots att hon ville rösta ja – riksdagen sa nämligen nej.
Ja: S MP Fi. Nej: M KD L C SD. Avstod: V.

5. Skydd från farliga ämnen

I tre omgångar har EU under de senaste fem åren stärkt gränsvärdena för ämnen som kan leda till cancer på arbetsplatsen.
Ja: M KD L C S MP V Fi. Nej: SD.

6. Strategisk ram för arbetsmiljö

Mycket handlar om stöd och regelförenklingar. När strategin kom kritiserades den av svenska fackförbund för att vara tunn och inte tillräckligt bindande.
Ja: S V MP M KD C L. Nej: SD. Frånvaro: Fi.

Tänker du att EU inte spelar någon roll för ditt arbetsliv? Tänk om. Mycket som rör jobbet bestäms i Sverige, genom kollektivavtal och lagar. Men under den senaste femåriga mandatperioden har ovanligt tunga beslut om arbetslivet klubbats igenom i Europaparlamentet. Läs mer om det i faktarutan.

Läs också: De böjda gurkorna och andra EU-myter

Brysseljournalisten Sigrid Melchior har gått igenom hur de svenska ledamöterna i parlamentet har röstat i frågor som rör arbetslivet och kommit fram till en del intressanta mönster. Första frågan hon ställde sig är om politikerna höll sina vallöften. Svaret är faktiskt ja. Men vallöftena var få och ofta ”fluffiga”.

Hon säger också att EU-politiken har två dimensioner som ofta blandas ihop, till väljarnas stora förvirring. Å ena sidan kan politike­r tycka något i sakfrågan – vilka regler ska gälla för provanställning? Å andra sidan kan man fråga sig: Ska EU över huvud taget ha något med provanställning att göra?

Hur parlamentarikerna röstar beror inte bara på vad de tycker i själva frågan, utan också på vad de tycker om hela EU. Som väljare kan det vara svårt att skilja på perspektiven. Dessutom för kandidaterna ibland fram åsikter om saker som parlamentet inte kan påverka alls.

Ungerns premiärminister Vicktor Orban, t.v, och Frankrikes president Emmanuel Macron. Foto: TT Nyhetsbyrån, montage.

Nästa period då – vilka arbetsmarknads­frågor kommer att bli heta?

Ingen vet helt säkert. Det är kommissionen som lägger förslagen – och den byts också ut nu. Kommer den att domineras av personer som liknar Ungerns högernationalistiska Orbán eller Frankrikes EU-vänliga Macron?

Inriktningen avgör vilka frågor som kommer att tas upp. Sedan ska ministerrådet och parlamentet ta ställning till förslagen – och hur parlamentet ser ut, ja det bestämmer EU:s medborgare i slutet av maj.

Vilken arbetslivsfråga brinner du för?

Peter Lundgren (SD) , förstanamn, EU-parlamentariker

– Svenska löner och villkor ska gälla i Sverige. Detta är viktigt för att förhindra lönedumpning och att bevara den svenska modellen.

Ni röstade nej till gränsvärden för cancerframkallande ämnen, varför?
Sverige har redan lägre gränsvärden för många av de ämnen som direktivet omfattade. Med förslaget skulle vi alltså i praktiken höja våra gränsvärden för vissa cancerogena ämnen i stället för att sänka dem, om vi vore tvungna att följa direktivet.

Enligt Arbetsmiljöverket är det fullt möjligt för Sverig­e att fortsätta ha striktare regler än de nya EU-bestämmelserna.

– Du har rätt i att vi int­e är skyldiga att höj­a gränsvärdena eftersom det är ett minimidirektiv.

 

Sara Skyttedal (KD) förstanamn, kommunalråd Linköping

– Det finns mycket kvar att göra på den inre marknaden för att utöka utbytet mellan länderna. Reformerna de senaste åren har mycket varit inriktade på varor, snarare än att underlätta tjänsteutbytet.

– En konkret fråga man bör kunna gå vidare med rör skyddade yrken, där jag tror vi behöver en bättre samordning inom unione­n. Exempelvis genom att avreglera de yrken som bara är skyddade i ett land.

KD röstade nej till den social­a pelaren. Varför?

– För att vi befarade att exakt det som nu håller på att ske också skulle inträffa. Nämligen att välfärds- och socialpolitik stegvis blir föremål för EU-lagstiftning. Det tycker vi är en dålig idé.

 

Jessica polfjärd (M) andranamn, arbetsmarknadspolitisk talesperson

– Att svensk arbetsmarknadspolitik ska beslutas i Sverige och att vi kan behålla den svenska modellen.

– EU och medlemsländerna ska ha en tillväxtvänlig politik som ger förutsättningar för mycket handel och sysselsättning. En av de största framgångarna i det europeiska samarbetet är den fria rörligheten för varor, tjänster och arbetskraft.

M röstade nej till ut­stationeringsdirektivet, varför?

– Vi ska självklart ha ordning och reda och schysta villkor, men vi tycker att de nya reglerna är för långtgående. En arbets­givare kan inte fred­a sig mot stridsåtgärde­r – oavsett hur bra arbetsvillkor arbetstagarn­a har. Det blir mindre attraktivt för företag från andra länder att komma hit.

Karin Karlsbro (L) förstanamn, jurist, hållbarhetschef

– Den inre marknaden är motorn för jobb, tillväxt och välfärd i Sverige. Jag brinner för jämställdhetsfrågor. Att försörja sig genom eget arbete är grundläggande. EU har världens högst utbildad­e hemmafruar och ett stort sysselsättningsgap mella­n kvinnor och män. Det måste ändras.

L är i dag för den sociala pelaren, varför?

– Liberalerna är positiva till sociala rättigheter inom EU. I dag ser vi hur vissa länder inte garanterar medborgare den mest grundläggande sociala tryggheten. Att människor söker sig till bland annat Sverige för att tigga skulle inte behöva ske.

– Den sociala pelaren skull­e kunna trycka på länder som Rumänien och Bulgarien att ta itu med fattigdom och diskriminering.

 

Fredric Federley (C) förstanamn, EU-parlamentariker

– Den viktigaste arbetsmarknadsfrågan är att den inre marknaden fun­gerar väl och utvecklas så att företag kan anställa.

Du röstade emot den sociala pelaren Varför?

– Jag anser att den sociala pelaren i förlängningen innebär en utvidgning av EU-kompetens som jag inte vill se. Frågor om arbetsmarknad och närliggande frågor som social­försäkringssystem hanteras bäst på nationell nivå. Det finns inget tydligt europeiskt mervärde att hantera frågorna på EU-nivå.

Varför röstade du nej till utstationeringsdirektivet?

– Jag såg tydliga problem med utstationeringsdirektivets inverkan på möjligheten att reglera den svenska arbetsmarknaden via kollektivavtal. Därför röstade jag emot.

 

Alice Bah Kuhnke (MP) förstanamn, fd demokrati­minister

– Omställningen från fossil­bränslen till förnybart måste ske nu om vi ska ha med oss arbetarna. Om vi börjar nu kan den ske gradvis och arbetsmarknaden hinner med att skapa bättre förutsättningar.

– Om vi väntar kan fabriker komma att tvingas stänga ner i panik och folk blir då utan arbete.

Varför avstod MP från att rösta om den sociala pelare­n 2017?
– Den var inte tillräckligt bra. Texten gick för långt i hur den vill påverka budget och lagstiftning för de olika medlemsländerna.

Varför avstod MP från att rösta om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor?

– Vi såg att det fanns en risk att det skulle hota den svenska modellen. Vi vill skydda de rättigheter de svenska arbetstagarna har. Men det är en intressant fråga som vi fortsätter att diskutera.

 

Heléne Fritzon (S) förstanamn, fd migrations­minister

– Det viktigaste är att det blir fler jobb, och fler trygga jobb med schysta villkor. Där har vi flyttat fram positionerna med utstationeringsdirektivet och den sociala pelaren. Vi måste fokusera på att följa upp utstationeringsdirektivet.

– Den fria rörligheten är fantastisk men om det innebär en fri rättighet för arbetsgivare att utnyttja arbetstagare då är det förfärligt. För jobben är det viktigt att handeln fungerar både inom och utanför EU.

S avstod från att rösta om direktivet om tydliga och förutsägbara villkor i arbetslivet. Varför?

– Vi är positiva till innehållet, men det kommer i konflikt med den svenska modellen, som vi vill värna.

 

Soraya Post (Fi) förstanamn, EU-parlamentariker

– Vi vill skapa en mänskligare arbetsmarknad med plats för olika förmågor och erfarenheter – fri från stress, diskriminering och trakasserier.

– Könsmaktsordningen, rasism, otillgänglighet och andra maktstrukturer leder till att människor diskrimineras. Genom att veta varför diskriminering sker i stället för att bara konstatera den kan vi förändra den.

Du röstade nej till direktivet om tydliga och förutsägbara villkor i
arbetslivet. Varför?

– Jag ansåg att förslaget hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen – den skulle försvaga de svenska löntagarnas och arbetsgivarnas rättigheter.

 

Malin Björk (V) förstanamn, EU-parlamentariker

– Helt klart schysta villkor. Vi kan inte ha ett system där EU fungerar som en bräcka för att försämra arbetsvillkoren. Vi måste värna om kollektivavtalen. Det var inte en sekund för tidigt att vi fick utstationeringsdirektivet.

– Vi vill ha ett socialt protokoll som säger att marknadsfriheter inte ska kunna sättas före sociala rättigheter. Det är tydligt att de här frågorna kommer att bli viktiga. Det handlar om höger-vänster-frågor, inte om hur mycket EU ska lägga sig i.

Du avstod från att rösta om en europeisk arbetsmyndighet, varför?

– Vi har varit skeptiska, men när det inte längre är tvingande kan det vara positivt. Kommissionen ville gå längre, att den skulle kunna köra över svenska myndigheter. Nu ska det vara mer frivilligt.

EU har i dag 28 medlemsländer som kan bli 27 när Storbritannien bestämmer sig.

Europaparlamentet (Bryssel och Strasbourg)

När du lägger din röst i vallokalen den 26 maj så väljer du vem du vill ska representera dig i Europaparlamentet. Där sitter 751 folkvalda representanter från alla dagens 28 medlemsländer och de kan stifta lagar för hela EU. Sverige har 20 parlamentariker, som ska återspegla Sveriges befolkningsmängd.

Från förslag till lag: Europeiska unionens syfte är att främja freden, unionens värden och folkets välfärd. Det görs genom att unionen skapar nya lagar som ska gälla alla medlemsländer. EU-lagarna kan se olika ut:

Förordning: En typ av EU-lag som gäller för alla medlemsländer, och som träder i kraft direkt efter att den har beslutats. Om den hamnar i konflikt med en svensk lag så är det förordningen som gäller. Förordningen om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen gör att svenskar kan jobba i vilket annat EU-land som helst.

Direktiv: En målsättning som medlemsländerna måste uppnå inom två år. Den svenska riksdagen arbetar med att ta fram nya nationella lagar så att EU-direktiven efterföljs. Länderna måste rapportera hur de valt att gå till väga. Om ett medlemsland uppnått målsättningen sedan tidigare behöver däremot inga lagändringar göras. Just nu arbetar till exempel en statlig utredning med hur det nya utstationeringsdirektivet (läs mer i faktarutan ovan) ska tillämpas i Sverige.

Ministerrådet. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Ministerrådet (Bryssel)

Europaparlamentet har inte ensamrätten över att stifta lagar i EU. För att en lag ska träda i kraft måste ministerrådet och parlamentet vara eniga. Här sitter ministrar från EU:s olika regeringar. När du röstar i riksdagsvalet väljer du också indirekt vilka du vill ska sitta i ministerrådet.

 

Europeiska kommissionen (Bryssel)

I kärnan av EU-samarbetet finns EU-kommissionen. Den är ensam om att kunna föreslå nya EU-lagar och ska se till att de efterlevs. Förenklat kan man kalla den för EU:s egen regering. Här sitter 28 kommissionärer, en för varje medlemsland.
I Sverige utser regeringen EU-kommissionär. Cecilia Malmström (L) slutar nu efter nio år.

Europeiska fackliga samorganisationen (Bryssel)

EU-kommissionen bestämmer inte helt själv vilka lagar som ska läggas fram, utan lyssnar också på parlamentet och ministerrådet. I alla frågor som rör sysselsättning och socialpolitik måste man också samråda med det så kallade EU-facket, organisationen som driver fackliga frågor på Europanivå.

Läs mer: DA reder ut

Anna Julius och Ricardo Burrows

5Kommentarer

Thorsten Schütte:

Finns det ett parti som vill verka för att avsluta den dyra månatliga flyttcirkusen av EU-parlamentet till Strasbourg?

Lars Granath:

Liberalerna har i tio år drivit frågan om att sluta med att åka till Strasbourg. https://www.corren.se/asikter/kolumner/cecilia-malmstrom-flytta-eu-parlamentet-till-bryssel-4829853.aspx

Tobias:

Man har visat att eu-parlametariker och ledamöter säger en sak men röstar åt andra hållet! Hur kan man sabotera demokratin på detta viset? Jag som röstar vet ju faktiskt inte vad jag köper. Oftast är det dock ”grisen i säcken”. Förrutom detta så får man aldrig ett hederligt svar utan endast undflyende och undvikande svar på en direkt fråga. Skämas borde dessa personer som spelar teater för hela svenska folket. Så vem skall man (lita) rösta på då?

Thorsten Schütte:

@Lars: Stämmer, FP hade till och med en namninsamling då jag skrev på. Men det skadar inte att påminna partierna igen:
https://www.salaallehanda.com/artikel/insandare/insandare-stoppa-eu-s-flyttcirkus

Ulrik Petersson:

Swexit ja tack!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Läs mer från Dagens Arbete:

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

A-kassan då, nu och kanske i framtiden

DA REDER UTDen statliga utredningen föreslår stora ändringar av a-kassan. DA reder ut turerna i en a-kassa som redan har förändrats under coronakrisen.

1

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Det här innebär förslagen för dig

DA REDER UTVisstidare, fastanställd, eller någon som chefen vill bli av med – vi reder ut vad förslagen om en ny arbetsrätt skulle innebära för dig.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.