”Demokratin behöver sina försvarare”Vår kontinent har alltför ofta i historien härjats av nationalismens dåraktighet. Låt det inte ske igen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver fundera över vilken makt vi har över teknologin – och den över oss”Daniel Mathisen om digital ensamhet.

EU-valet

Parternas representanter till EU-parlamentet. Bläddra i bildspelet för att läsa mer om vilka frågor partierna. Foton: TT

Allt du vill veta om EU-valet

Europaparlamentet. Illustration: Gerald Wildmoser.

EU Den 26 maj är det val till Europaparlamentet. Vi guidar dig om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

Vad spelar EU för roll?

Hur mycket inflytande har EU över Sverige egentligen?
Sveriges kommuner och landsting gjorde mellan 2016 och 2017 en undersökning för att se hur mycket EU:s regler påverkar dagordningen. Resultatet blev att
50 procent respektive 60 procent av dagordningen påverkades direk­t eller indirekt av EU.

 

Sex frågor som EU-parlamentet röstat igenom

1. Sociala pelaren

Ett omfattande politiskt program för att stärka folkets sociala rättigheter. Bland de 20 punkterna finns bland annat rätten till en hälsosam, säker och välanpassad arbetsmiljö. Och att kvinnor och män har rätt till lika lön för likvärdigt arbete. Den sociala pelaren är ett principdokument, och inte bindande. Ja: L S V Fi. Nej: M KD SD C. Avstod: MP.
Fotnot: L och SD avstod från att rösta 2017 men partierna har nu tagit ställning för (L) respektive emot (SD) den sociala pelaren.

2. Utstationeringsdirektivet

En omdebatterad förändring som ska förhindra konkurrens genom låga löner. En person som är anställd i ett EU-land men som tillfälligt jobbar i ett annat EU-land ska ha samma lön som de som bor och jobbar i landet. Det betyder att svenska kollektivavtal ska gälla även för arbetskraft från andra EU-länder. Just nu håller regeringen på att titta på hur detta kan gå till i Sverige.
Ja: S V MP Fi SD. Nej: M KD C L.

3. Tydliga och förutsägbara arbetsvillkor (arbetsvillkorsdirektivet)

En stötesten för svenska politiker. Det handlar om saker som tid för provanställning och vilken information arbetstagare ska få från arbetsgivaren. Sådant bestäms i Sverige oftast genom kollektivavtal, inte genom lag. Därför krockar det med ”den svenska modellen”. Nu har direktivet förhandlats om så att undantag tillåts om det finns kollektivavtal.
Nej: SD KD M L C Fi V. Avstod: S MP.

4. Europeiska arbetsmyndigheten

Ett steg för att omsätta den sociala pelaren i praktiken. Efter förhandlingar har myndigheten krympt i omfattning. Den ska informera, medla och stötta EU-länderna i frågor om arbete över gränserna. Sveriges arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) röstade nej till myndigheten, trots att hon ville rösta ja – riksdagen sa nämligen nej.
Ja: S MP Fi. Nej: M KD L C SD. Avstod: V.

5. Skydd från farliga ämnen

I tre omgångar har EU under de senaste fem åren stärkt gränsvärdena för ämnen som kan leda till cancer på arbetsplatsen.
Ja: M KD L C S MP V Fi. Nej: SD.

6. Strategisk ram för arbetsmiljö

Mycket handlar om stöd och regelförenklingar. När strategin kom kritiserades den av svenska fackförbund för att vara tunn och inte tillräckligt bindande.
Ja: S V MP M KD C L. Nej: SD. Frånvaro: Fi.

Tänker du att EU inte spelar någon roll för ditt arbetsliv? Tänk om. Mycket som rör jobbet bestäms i Sverige, genom kollektivavtal och lagar. Men under den senaste femåriga mandatperioden har ovanligt tunga beslut om arbetslivet klubbats igenom i Europaparlamentet. Läs mer om det i faktarutan.

Läs också: De böjda gurkorna och andra EU-myter

Brysseljournalisten Sigrid Melchior har gått igenom hur de svenska ledamöterna i parlamentet har röstat i frågor som rör arbetslivet och kommit fram till en del intressanta mönster. Första frågan hon ställde sig är om politikerna höll sina vallöften. Svaret är faktiskt ja. Men vallöftena var få och ofta ”fluffiga”.

Hon säger också att EU-politiken har två dimensioner som ofta blandas ihop, till väljarnas stora förvirring. Å ena sidan kan politike­r tycka något i sakfrågan – vilka regler ska gälla för provanställning? Å andra sidan kan man fråga sig: Ska EU över huvud taget ha något med provanställning att göra?

Hur parlamentarikerna röstar beror inte bara på vad de tycker i själva frågan, utan också på vad de tycker om hela EU. Som väljare kan det vara svårt att skilja på perspektiven. Dessutom för kandidaterna ibland fram åsikter om saker som parlamentet inte kan påverka alls.

Ungerns premiärminister Vicktor Orban, t.v, och Frankrikes president Emmanuel Macron. Foto: TT Nyhetsbyrån, montage.

Nästa period då – vilka arbetsmarknads­frågor kommer att bli heta?

Ingen vet helt säkert. Det är kommissionen som lägger förslagen – och den byts också ut nu. Kommer den att domineras av personer som liknar Ungerns högernationalistiska Orbán eller Frankrikes EU-vänliga Macron?

Inriktningen avgör vilka frågor som kommer att tas upp. Sedan ska ministerrådet och parlamentet ta ställning till förslagen – och hur parlamentet ser ut, ja det bestämmer EU:s medborgare i slutet av maj.

Vilken arbetslivsfråga brinner du för?

Peter Lundgren (SD) , förstanamn, EU-parlamentariker

– Svenska löner och villkor ska gälla i Sverige. Detta är viktigt för att förhindra lönedumpning och att bevara den svenska modellen.

Ni röstade nej till gränsvärden för cancerframkallande ämnen, varför?
Sverige har redan lägre gränsvärden för många av de ämnen som direktivet omfattade. Med förslaget skulle vi alltså i praktiken höja våra gränsvärden för vissa cancerogena ämnen i stället för att sänka dem, om vi vore tvungna att följa direktivet.

Enligt Arbetsmiljöverket är det fullt möjligt för Sverig­e att fortsätta ha striktare regler än de nya EU-bestämmelserna.

– Du har rätt i att vi int­e är skyldiga att höj­a gränsvärdena eftersom det är ett minimidirektiv.

 

Sara Skyttedal (KD) förstanamn, kommunalråd Linköping

– Det finns mycket kvar att göra på den inre marknaden för att utöka utbytet mellan länderna. Reformerna de senaste åren har mycket varit inriktade på varor, snarare än att underlätta tjänsteutbytet.

– En konkret fråga man bör kunna gå vidare med rör skyddade yrken, där jag tror vi behöver en bättre samordning inom unione­n. Exempelvis genom att avreglera de yrken som bara är skyddade i ett land.

KD röstade nej till den social­a pelaren. Varför?

– För att vi befarade att exakt det som nu håller på att ske också skulle inträffa. Nämligen att välfärds- och socialpolitik stegvis blir föremål för EU-lagstiftning. Det tycker vi är en dålig idé.

 

Jessica polfjärd (M) andranamn, arbetsmarknadspolitisk talesperson

– Att svensk arbetsmarknadspolitik ska beslutas i Sverige och att vi kan behålla den svenska modellen.

– EU och medlemsländerna ska ha en tillväxtvänlig politik som ger förutsättningar för mycket handel och sysselsättning. En av de största framgångarna i det europeiska samarbetet är den fria rörligheten för varor, tjänster och arbetskraft.

M röstade nej till ut­stationeringsdirektivet, varför?

– Vi ska självklart ha ordning och reda och schysta villkor, men vi tycker att de nya reglerna är för långtgående. En arbets­givare kan inte fred­a sig mot stridsåtgärde­r – oavsett hur bra arbetsvillkor arbetstagarn­a har. Det blir mindre attraktivt för företag från andra länder att komma hit.

Karin Karlsbro (L) förstanamn, jurist, hållbarhetschef

– Den inre marknaden är motorn för jobb, tillväxt och välfärd i Sverige. Jag brinner för jämställdhetsfrågor. Att försörja sig genom eget arbete är grundläggande. EU har världens högst utbildad­e hemmafruar och ett stort sysselsättningsgap mella­n kvinnor och män. Det måste ändras.

L är i dag för den sociala pelaren, varför?

– Liberalerna är positiva till sociala rättigheter inom EU. I dag ser vi hur vissa länder inte garanterar medborgare den mest grundläggande sociala tryggheten. Att människor söker sig till bland annat Sverige för att tigga skulle inte behöva ske.

– Den sociala pelaren skull­e kunna trycka på länder som Rumänien och Bulgarien att ta itu med fattigdom och diskriminering.

 

Fredric Federley (C) förstanamn, EU-parlamentariker

– Den viktigaste arbetsmarknadsfrågan är att den inre marknaden fun­gerar väl och utvecklas så att företag kan anställa.

Du röstade emot den sociala pelaren Varför?

– Jag anser att den sociala pelaren i förlängningen innebär en utvidgning av EU-kompetens som jag inte vill se. Frågor om arbetsmarknad och närliggande frågor som social­försäkringssystem hanteras bäst på nationell nivå. Det finns inget tydligt europeiskt mervärde att hantera frågorna på EU-nivå.

Varför röstade du nej till utstationeringsdirektivet?

– Jag såg tydliga problem med utstationeringsdirektivets inverkan på möjligheten att reglera den svenska arbetsmarknaden via kollektivavtal. Därför röstade jag emot.

 

Alice Bah Kuhnke (MP) förstanamn, fd demokrati­minister

– Omställningen från fossil­bränslen till förnybart måste ske nu om vi ska ha med oss arbetarna. Om vi börjar nu kan den ske gradvis och arbetsmarknaden hinner med att skapa bättre förutsättningar.

– Om vi väntar kan fabriker komma att tvingas stänga ner i panik och folk blir då utan arbete.

Varför avstod MP från att rösta om den sociala pelare­n 2017?
– Den var inte tillräckligt bra. Texten gick för långt i hur den vill påverka budget och lagstiftning för de olika medlemsländerna.

Varför avstod MP från att rösta om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor?

– Vi såg att det fanns en risk att det skulle hota den svenska modellen. Vi vill skydda de rättigheter de svenska arbetstagarna har. Men det är en intressant fråga som vi fortsätter att diskutera.

 

Heléne Fritzon (S) förstanamn, fd migrations­minister

– Det viktigaste är att det blir fler jobb, och fler trygga jobb med schysta villkor. Där har vi flyttat fram positionerna med utstationeringsdirektivet och den sociala pelaren. Vi måste fokusera på att följa upp utstationeringsdirektivet.

– Den fria rörligheten är fantastisk men om det innebär en fri rättighet för arbetsgivare att utnyttja arbetstagare då är det förfärligt. För jobben är det viktigt att handeln fungerar både inom och utanför EU.

S avstod från att rösta om direktivet om tydliga och förutsägbara villkor i arbetslivet. Varför?

– Vi är positiva till innehållet, men det kommer i konflikt med den svenska modellen, som vi vill värna.

 

Soraya Post (Fi) förstanamn, EU-parlamentariker

– Vi vill skapa en mänskligare arbetsmarknad med plats för olika förmågor och erfarenheter – fri från stress, diskriminering och trakasserier.

– Könsmaktsordningen, rasism, otillgänglighet och andra maktstrukturer leder till att människor diskrimineras. Genom att veta varför diskriminering sker i stället för att bara konstatera den kan vi förändra den.

Du röstade nej till direktivet om tydliga och förutsägbara villkor i
arbetslivet. Varför?

– Jag ansåg att förslaget hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen – den skulle försvaga de svenska löntagarnas och arbetsgivarnas rättigheter.

 

Malin Björk (V) förstanamn, EU-parlamentariker

– Helt klart schysta villkor. Vi kan inte ha ett system där EU fungerar som en bräcka för att försämra arbetsvillkoren. Vi måste värna om kollektivavtalen. Det var inte en sekund för tidigt att vi fick utstationeringsdirektivet.

– Vi vill ha ett socialt protokoll som säger att marknadsfriheter inte ska kunna sättas före sociala rättigheter. Det är tydligt att de här frågorna kommer att bli viktiga. Det handlar om höger-vänster-frågor, inte om hur mycket EU ska lägga sig i.

Du avstod från att rösta om en europeisk arbetsmyndighet, varför?

– Vi har varit skeptiska, men när det inte längre är tvingande kan det vara positivt. Kommissionen ville gå längre, att den skulle kunna köra över svenska myndigheter. Nu ska det vara mer frivilligt.

EU har i dag 28 medlemsländer som kan bli 27 när Storbritannien bestämmer sig.

Europaparlamentet (Bryssel och Strasbourg)

När du lägger din röst i vallokalen den 26 maj så väljer du vem du vill ska representera dig i Europaparlamentet. Där sitter 751 folkvalda representanter från alla dagens 28 medlemsländer och de kan stifta lagar för hela EU. Sverige har 20 parlamentariker, som ska återspegla Sveriges befolkningsmängd.

Från förslag till lag: Europeiska unionens syfte är att främja freden, unionens värden och folkets välfärd. Det görs genom att unionen skapar nya lagar som ska gälla alla medlemsländer. EU-lagarna kan se olika ut:

Förordning: En typ av EU-lag som gäller för alla medlemsländer, och som träder i kraft direkt efter att den har beslutats. Om den hamnar i konflikt med en svensk lag så är det förordningen som gäller. Förordningen om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen gör att svenskar kan jobba i vilket annat EU-land som helst.

Direktiv: En målsättning som medlemsländerna måste uppnå inom två år. Den svenska riksdagen arbetar med att ta fram nya nationella lagar så att EU-direktiven efterföljs. Länderna måste rapportera hur de valt att gå till väga. Om ett medlemsland uppnått målsättningen sedan tidigare behöver däremot inga lagändringar göras. Just nu arbetar till exempel en statlig utredning med hur det nya utstationeringsdirektivet (läs mer i faktarutan ovan) ska tillämpas i Sverige.

Ministerrådet. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Ministerrådet (Bryssel)

Europaparlamentet har inte ensamrätten över att stifta lagar i EU. För att en lag ska träda i kraft måste ministerrådet och parlamentet vara eniga. Här sitter ministrar från EU:s olika regeringar. När du röstar i riksdagsvalet väljer du också indirekt vilka du vill ska sitta i ministerrådet.

 

Europeiska kommissionen (Bryssel)

I kärnan av EU-samarbetet finns EU-kommissionen. Den är ensam om att kunna föreslå nya EU-lagar och ska se till att de efterlevs. Förenklat kan man kalla den för EU:s egen regering. Här sitter 28 kommissionärer, en för varje medlemsland.
I Sverige utser regeringen EU-kommissionär. Cecilia Malmström (L) slutar nu efter nio år.

Europeiska fackliga samorganisationen (Bryssel)

EU-kommissionen bestämmer inte helt själv vilka lagar som ska läggas fram, utan lyssnar också på parlamentet och ministerrådet. I alla frågor som rör sysselsättning och socialpolitik måste man också samråda med det så kallade EU-facket, organisationen som driver fackliga frågor på Europanivå.

Anna Julius och Ricardo Burrows

3Kommentarer

Thorsten Schütte:

Finns det ett parti som vill verka för att avsluta den dyra månatliga flyttcirkusen av EU-parlamentet till Strasbourg?

Lars Granath:

Liberalerna har i tio år drivit frågan om att sluta med att åka till Strasbourg. https://www.corren.se/asikter/kolumner/cecilia-malmstrom-flytta-eu-parlamentet-till-bryssel-4829853.aspx

Tobias:

Man har visat att eu-parlametariker och ledamöter säger en sak men röstar åt andra hållet! Hur kan man sabotera demokratin på detta viset? Jag som röstar vet ju faktiskt inte vad jag köper. Oftast är det dock ”grisen i säcken”. Förrutom detta så får man aldrig ett hederligt svar utan endast undflyende och undvikande svar på en direkt fråga. Skämas borde dessa personer som spelar teater för hela svenska folket. Så vem skall man (lita) rösta på då?

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Läs mer från Dagens Arbete:

”Det är fränt på riktigt”

ProfilenSuget i magen och känslan att flyga och inte veta var bilen landar. Kartläsaren Frida Lindström berättar om kontroll och åksjuka, och hur hon håller reda på höger och vänster.

Pappers har fått ny ordförande

Pontus Georgsson – så heter Pappers nya förbundsordförande. ”Det känns fantastiskt, nästan ofattbart!” säger förbundets förhandlingschef som nu tar över efter Matts Jutterström.

Ladda ner DA nr 5 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

V-Tab tappar tryckuppdraget för MittMedia

Vid årsskiftet går MittMedias tryckavtal med V-Tab ut, och tio tidningar ska då flytta till MittMedia-koncernens egna tryckerier. Värst drabbas V-Tab i Västerås, som förlorar åtta titlar.

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Färre industriarbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

DEBATT”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Dekalbolaget, Sala. Foto: Fredrik Swartling

”Kan sakna att jobba med kroppen”

ÖGONBLICKET Klockan är 10.32 på Dekalbolaget i Sala. Victor Hermansson jämför utskrifterna från nya skrivaren.

Ta med en arbetskompis och rösta

KRÖNIKA | EU-VALET ”Vi behöver ett EU som bryr sig. Det är våra jobb det handlar om, vår vardag och våra liv”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Striden om arbetsrätten

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

4

Pappers hoppar av Las-förhandlingar

Pappers hoppar av de centrala förhandlingarna om arbetsrätten, som nu pågår mellan fack och arbetsgivare.

3

Europa sent ute med egna batterifabriker

PerspektivScania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

IF Metall stämmer företag för brott mot kollektivavtalet

ARBETSDOMSTOLENIF Metall stämmer ett företag i Uppsala inför Arbetsdomstolen. Företaget har infört sammanfallande semesterår, trots att det enligt facket bryter mot semesterlagen och kollektivavtalet.

Matts Jutterström 1961 – 2019

Matts Jutterström 1961–2019. Foto: ADAM DAVER

Matts Jutterström är död

Matts Jutterström är död. Pappers ordförande blev bara 58 år. Han sörjs närmast av sin fru Andrea och barn och barnbarn. Han sörjs av alla oss som fick förmånen att träffa honom och arbeta tillsammans med honom.

3
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu måste vi kämpa för Las!

KrönikaI nästa nummer av Dagens Arbete har Matts Jutterström skrivit sin sista krönika. Med anledning av hans bortgång publicerar vi den nu. I krönikan slår han fast att det är dags att stå upp för Las.

1

”Det är skönt att få ta i”

ProfilenHalva veckan väver Petra Elström exklusiva mattor i Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad. Men det är bland kossorna som hennes vecka kommer i balans.

Ångermanländska Husum är det bruk som har den största Pappersavdelningen i landet. Foto: PER ÅGREN

Metsä miljardsatsar i Husum

Metsä Boards massabruk i Husum ska bli effektivare och mer miljövänligt. Därför har ägaren nu beslutat att satsa tre miljarder kronor på bruket. ”Jäkligt bra!” säger Pappers avdelningsordförande Kenneth Olsson.

Dödsolycka i Lycksele

En man i 55-årsåldern har omkommit efter en arbetsplatsolycka i en serviceverkstad i Lycksele.

Dödsolycka i Södra Sandby

En man i 20-årsåldern omkom igår efter en arbetsplatsolycka på en betongfabrik i Södra Sandby utanför Lund.

”Vi har tagit hem en massa jobb”

VAD HÄNDE SEN ?Tryckeriet JMS hade gått i konkurs. Tryckaren Micke Carlsson var en i ett gäng anställda som tömde sina sparkonton och startade om i slutet av 2013.

IF Metall stämmer bilvårdsföretag

16 bilvårdsarbetare i Göteborg har haft för låga löner, enligt IF Metall. Därför stämmer facket arbetsgivaren inför Arbetsdomstolen, AD.

4

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Las ska utredas på ett år

Regeringen har nu tillsatt utredningen som på ett år ska föreslå ändringar i lagen om anställningstrygghet, bland annat ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”. Men om parterna under tiden kan enas om en förändrad Las kan deras förslag bli lag i stället för utredarens.

8

”Nästa års avtalsrörelse började i dag”

PerspektivSvensk basindustri har svårt att hitta rätt arbetskraft och hämmas av höga lönekostnader och krångliga tillståndsprocesser, enligt Industriarbetsgivarna. DA:s Harald Gatu har läst nya rapporten och konstaterar att nästa års avtalsrörelse redan har börjat.

1

Månadsklocka ska ge färre ­olyckor

ARBETSMILJÖ Ett tema per månad. Så arbetar Kvarn­sveden för att öka säkerhetstänket på bruket. ”Det blir lättare när man har en sak i taget att ­fokusera på”, säger huvudskyddsombudet Jan Grundelius.

Trumps kamp i Sundsvall

HANDELSKRIGUSA:s sanktioner mot ryska oligarker gjorde att Robert Sundin och hans 500 arbetskamrater på Kubal fick gå nio månader under hot om arbetslöshet. Nu när den faran är avvärjd möter DA ändå oro för vad som ska bli nästa kris.

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

1

”Jag sjöng som ett as!”

TV-STJÄRNAHan sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Den tävlingsinriktade pappersarbetaren Micke Holm är missnöjd med finalsången men börjar ändå tro ”att jag duger till någonting”.

Tyskar ska bygga elbilar i Trollhättan

Det tyska företaget Sonos ska börja tillverka elbilar på Nevs fabrik i Trollhättan – 260 000 under åtta år. ”Så här nära bilproduktion har vi inte varit på många år”, säger Stefan Larsson, ordförande för 170 IF Metallare på Nevs.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.