Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

EU-valet

Parternas representanter till EU-parlamentet. Bläddra i bildspelet för att läsa mer om vilka frågor partierna. Foton: TT

Allt du vill veta om EU-valet

Europaparlamentet. Illustration: Gerald Wildmoser.

EU Den 26 maj är det val till Europaparlamentet. Vi guidar dig om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

Vad spelar EU för roll?

Hur mycket inflytande har EU över Sverige egentligen?
Sveriges kommuner och landsting gjorde mellan 2016 och 2017 en undersökning för att se hur mycket EU:s regler påverkar dagordningen. Resultatet blev att
50 procent respektive 60 procent av dagordningen påverkades direk­t eller indirekt av EU.

 

Sex frågor som EU-parlamentet röstat igenom

1. Sociala pelaren

Ett omfattande politiskt program för att stärka folkets sociala rättigheter. Bland de 20 punkterna finns bland annat rätten till en hälsosam, säker och välanpassad arbetsmiljö. Och att kvinnor och män har rätt till lika lön för likvärdigt arbete. Den sociala pelaren är ett principdokument, och inte bindande. Ja: L S V Fi. Nej: M KD SD C. Avstod: MP.
Fotnot: L och SD avstod från att rösta 2017 men partierna har nu tagit ställning för (L) respektive emot (SD) den sociala pelaren.

2. Utstationeringsdirektivet

En omdebatterad förändring som ska förhindra konkurrens genom låga löner. En person som är anställd i ett EU-land men som tillfälligt jobbar i ett annat EU-land ska ha samma lön som de som bor och jobbar i landet. Det betyder att svenska kollektivavtal ska gälla även för arbetskraft från andra EU-länder. Just nu håller regeringen på att titta på hur detta kan gå till i Sverige.
Ja: S V MP Fi SD. Nej: M KD C L.

3. Tydliga och förutsägbara arbetsvillkor (arbetsvillkorsdirektivet)

En stötesten för svenska politiker. Det handlar om saker som tid för provanställning och vilken information arbetstagare ska få från arbetsgivaren. Sådant bestäms i Sverige oftast genom kollektivavtal, inte genom lag. Därför krockar det med ”den svenska modellen”. Nu har direktivet förhandlats om så att undantag tillåts om det finns kollektivavtal.
Nej: SD KD M L C Fi V. Avstod: S MP.

4. Europeiska arbetsmyndigheten

Ett steg för att omsätta den sociala pelaren i praktiken. Efter förhandlingar har myndigheten krympt i omfattning. Den ska informera, medla och stötta EU-länderna i frågor om arbete över gränserna. Sveriges arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) röstade nej till myndigheten, trots att hon ville rösta ja – riksdagen sa nämligen nej.
Ja: S MP Fi. Nej: M KD L C SD. Avstod: V.

5. Skydd från farliga ämnen

I tre omgångar har EU under de senaste fem åren stärkt gränsvärdena för ämnen som kan leda till cancer på arbetsplatsen.
Ja: M KD L C S MP V Fi. Nej: SD.

6. Strategisk ram för arbetsmiljö

Mycket handlar om stöd och regelförenklingar. När strategin kom kritiserades den av svenska fackförbund för att vara tunn och inte tillräckligt bindande.
Ja: S V MP M KD C L. Nej: SD. Frånvaro: Fi.

Tänker du att EU inte spelar någon roll för ditt arbetsliv? Tänk om. Mycket som rör jobbet bestäms i Sverige, genom kollektivavtal och lagar. Men under den senaste femåriga mandatperioden har ovanligt tunga beslut om arbetslivet klubbats igenom i Europaparlamentet. Läs mer om det i faktarutan.

Läs också: De böjda gurkorna och andra EU-myter

Brysseljournalisten Sigrid Melchior har gått igenom hur de svenska ledamöterna i parlamentet har röstat i frågor som rör arbetslivet och kommit fram till en del intressanta mönster. Första frågan hon ställde sig är om politikerna höll sina vallöften. Svaret är faktiskt ja. Men vallöftena var få och ofta ”fluffiga”.

Hon säger också att EU-politiken har två dimensioner som ofta blandas ihop, till väljarnas stora förvirring. Å ena sidan kan politike­r tycka något i sakfrågan – vilka regler ska gälla för provanställning? Å andra sidan kan man fråga sig: Ska EU över huvud taget ha något med provanställning att göra?

Hur parlamentarikerna röstar beror inte bara på vad de tycker i själva frågan, utan också på vad de tycker om hela EU. Som väljare kan det vara svårt att skilja på perspektiven. Dessutom för kandidaterna ibland fram åsikter om saker som parlamentet inte kan påverka alls.

Ungerns premiärminister Vicktor Orban, t.v, och Frankrikes president Emmanuel Macron. Foto: TT Nyhetsbyrån, montage.

Nästa period då – vilka arbetsmarknads­frågor kommer att bli heta?

Ingen vet helt säkert. Det är kommissionen som lägger förslagen – och den byts också ut nu. Kommer den att domineras av personer som liknar Ungerns högernationalistiska Orbán eller Frankrikes EU-vänliga Macron?

Inriktningen avgör vilka frågor som kommer att tas upp. Sedan ska ministerrådet och parlamentet ta ställning till förslagen – och hur parlamentet ser ut, ja det bestämmer EU:s medborgare i slutet av maj.

Vilken arbetslivsfråga brinner du för?

Peter Lundgren (SD) , förstanamn, EU-parlamentariker

– Svenska löner och villkor ska gälla i Sverige. Detta är viktigt för att förhindra lönedumpning och att bevara den svenska modellen.

Ni röstade nej till gränsvärden för cancerframkallande ämnen, varför?
Sverige har redan lägre gränsvärden för många av de ämnen som direktivet omfattade. Med förslaget skulle vi alltså i praktiken höja våra gränsvärden för vissa cancerogena ämnen i stället för att sänka dem, om vi vore tvungna att följa direktivet.

Enligt Arbetsmiljöverket är det fullt möjligt för Sverig­e att fortsätta ha striktare regler än de nya EU-bestämmelserna.

– Du har rätt i att vi int­e är skyldiga att höj­a gränsvärdena eftersom det är ett minimidirektiv.

 

Sara Skyttedal (KD) förstanamn, kommunalråd Linköping

– Det finns mycket kvar att göra på den inre marknaden för att utöka utbytet mellan länderna. Reformerna de senaste åren har mycket varit inriktade på varor, snarare än att underlätta tjänsteutbytet.

– En konkret fråga man bör kunna gå vidare med rör skyddade yrken, där jag tror vi behöver en bättre samordning inom unione­n. Exempelvis genom att avreglera de yrken som bara är skyddade i ett land.

KD röstade nej till den social­a pelaren. Varför?

– För att vi befarade att exakt det som nu håller på att ske också skulle inträffa. Nämligen att välfärds- och socialpolitik stegvis blir föremål för EU-lagstiftning. Det tycker vi är en dålig idé.

 

Jessica polfjärd (M) andranamn, arbetsmarknadspolitisk talesperson

– Att svensk arbetsmarknadspolitik ska beslutas i Sverige och att vi kan behålla den svenska modellen.

– EU och medlemsländerna ska ha en tillväxtvänlig politik som ger förutsättningar för mycket handel och sysselsättning. En av de största framgångarna i det europeiska samarbetet är den fria rörligheten för varor, tjänster och arbetskraft.

M röstade nej till ut­stationeringsdirektivet, varför?

– Vi ska självklart ha ordning och reda och schysta villkor, men vi tycker att de nya reglerna är för långtgående. En arbets­givare kan inte fred­a sig mot stridsåtgärde­r – oavsett hur bra arbetsvillkor arbetstagarn­a har. Det blir mindre attraktivt för företag från andra länder att komma hit.

Karin Karlsbro (L) förstanamn, jurist, hållbarhetschef

– Den inre marknaden är motorn för jobb, tillväxt och välfärd i Sverige. Jag brinner för jämställdhetsfrågor. Att försörja sig genom eget arbete är grundläggande. EU har världens högst utbildad­e hemmafruar och ett stort sysselsättningsgap mella­n kvinnor och män. Det måste ändras.

L är i dag för den sociala pelaren, varför?

– Liberalerna är positiva till sociala rättigheter inom EU. I dag ser vi hur vissa länder inte garanterar medborgare den mest grundläggande sociala tryggheten. Att människor söker sig till bland annat Sverige för att tigga skulle inte behöva ske.

– Den sociala pelaren skull­e kunna trycka på länder som Rumänien och Bulgarien att ta itu med fattigdom och diskriminering.

 

Fredric Federley (C) förstanamn, EU-parlamentariker

– Den viktigaste arbetsmarknadsfrågan är att den inre marknaden fun­gerar väl och utvecklas så att företag kan anställa.

Du röstade emot den sociala pelaren Varför?

– Jag anser att den sociala pelaren i förlängningen innebär en utvidgning av EU-kompetens som jag inte vill se. Frågor om arbetsmarknad och närliggande frågor som social­försäkringssystem hanteras bäst på nationell nivå. Det finns inget tydligt europeiskt mervärde att hantera frågorna på EU-nivå.

Varför röstade du nej till utstationeringsdirektivet?

– Jag såg tydliga problem med utstationeringsdirektivets inverkan på möjligheten att reglera den svenska arbetsmarknaden via kollektivavtal. Därför röstade jag emot.

 

Alice Bah Kuhnke (MP) förstanamn, fd demokrati­minister

– Omställningen från fossil­bränslen till förnybart måste ske nu om vi ska ha med oss arbetarna. Om vi börjar nu kan den ske gradvis och arbetsmarknaden hinner med att skapa bättre förutsättningar.

– Om vi väntar kan fabriker komma att tvingas stänga ner i panik och folk blir då utan arbete.

Varför avstod MP från att rösta om den sociala pelare­n 2017?
– Den var inte tillräckligt bra. Texten gick för långt i hur den vill påverka budget och lagstiftning för de olika medlemsländerna.

Varför avstod MP från att rösta om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor?

– Vi såg att det fanns en risk att det skulle hota den svenska modellen. Vi vill skydda de rättigheter de svenska arbetstagarna har. Men det är en intressant fråga som vi fortsätter att diskutera.

 

Heléne Fritzon (S) förstanamn, fd migrations­minister

– Det viktigaste är att det blir fler jobb, och fler trygga jobb med schysta villkor. Där har vi flyttat fram positionerna med utstationeringsdirektivet och den sociala pelaren. Vi måste fokusera på att följa upp utstationeringsdirektivet.

– Den fria rörligheten är fantastisk men om det innebär en fri rättighet för arbetsgivare att utnyttja arbetstagare då är det förfärligt. För jobben är det viktigt att handeln fungerar både inom och utanför EU.

S avstod från att rösta om direktivet om tydliga och förutsägbara villkor i arbetslivet. Varför?

– Vi är positiva till innehållet, men det kommer i konflikt med den svenska modellen, som vi vill värna.

 

Soraya Post (Fi) förstanamn, EU-parlamentariker

– Vi vill skapa en mänskligare arbetsmarknad med plats för olika förmågor och erfarenheter – fri från stress, diskriminering och trakasserier.

– Könsmaktsordningen, rasism, otillgänglighet och andra maktstrukturer leder till att människor diskrimineras. Genom att veta varför diskriminering sker i stället för att bara konstatera den kan vi förändra den.

Du röstade nej till direktivet om tydliga och förutsägbara villkor i
arbetslivet. Varför?

– Jag ansåg att förslaget hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen – den skulle försvaga de svenska löntagarnas och arbetsgivarnas rättigheter.

 

Malin Björk (V) förstanamn, EU-parlamentariker

– Helt klart schysta villkor. Vi kan inte ha ett system där EU fungerar som en bräcka för att försämra arbetsvillkoren. Vi måste värna om kollektivavtalen. Det var inte en sekund för tidigt att vi fick utstationeringsdirektivet.

– Vi vill ha ett socialt protokoll som säger att marknadsfriheter inte ska kunna sättas före sociala rättigheter. Det är tydligt att de här frågorna kommer att bli viktiga. Det handlar om höger-vänster-frågor, inte om hur mycket EU ska lägga sig i.

Du avstod från att rösta om en europeisk arbetsmyndighet, varför?

– Vi har varit skeptiska, men när det inte längre är tvingande kan det vara positivt. Kommissionen ville gå längre, att den skulle kunna köra över svenska myndigheter. Nu ska det vara mer frivilligt.

EU har i dag 28 medlemsländer som kan bli 27 när Storbritannien bestämmer sig.

Europaparlamentet (Bryssel och Strasbourg)

När du lägger din röst i vallokalen den 26 maj så väljer du vem du vill ska representera dig i Europaparlamentet. Där sitter 751 folkvalda representanter från alla dagens 28 medlemsländer och de kan stifta lagar för hela EU. Sverige har 20 parlamentariker, som ska återspegla Sveriges befolkningsmängd.

Från förslag till lag: Europeiska unionens syfte är att främja freden, unionens värden och folkets välfärd. Det görs genom att unionen skapar nya lagar som ska gälla alla medlemsländer. EU-lagarna kan se olika ut:

Förordning: En typ av EU-lag som gäller för alla medlemsländer, och som träder i kraft direkt efter att den har beslutats. Om den hamnar i konflikt med en svensk lag så är det förordningen som gäller. Förordningen om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen gör att svenskar kan jobba i vilket annat EU-land som helst.

Direktiv: En målsättning som medlemsländerna måste uppnå inom två år. Den svenska riksdagen arbetar med att ta fram nya nationella lagar så att EU-direktiven efterföljs. Länderna måste rapportera hur de valt att gå till väga. Om ett medlemsland uppnått målsättningen sedan tidigare behöver däremot inga lagändringar göras. Just nu arbetar till exempel en statlig utredning med hur det nya utstationeringsdirektivet (läs mer i faktarutan ovan) ska tillämpas i Sverige.

Ministerrådet. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Ministerrådet (Bryssel)

Europaparlamentet har inte ensamrätten över att stifta lagar i EU. För att en lag ska träda i kraft måste ministerrådet och parlamentet vara eniga. Här sitter ministrar från EU:s olika regeringar. När du röstar i riksdagsvalet väljer du också indirekt vilka du vill ska sitta i ministerrådet.

 

Europeiska kommissionen (Bryssel)

I kärnan av EU-samarbetet finns EU-kommissionen. Den är ensam om att kunna föreslå nya EU-lagar och ska se till att de efterlevs. Förenklat kan man kalla den för EU:s egen regering. Här sitter 28 kommissionärer, en för varje medlemsland.
I Sverige utser regeringen EU-kommissionär. Cecilia Malmström (L) slutar nu efter nio år.

Europeiska fackliga samorganisationen (Bryssel)

EU-kommissionen bestämmer inte helt själv vilka lagar som ska läggas fram, utan lyssnar också på parlamentet och ministerrådet. I alla frågor som rör sysselsättning och socialpolitik måste man också samråda med det så kallade EU-facket, organisationen som driver fackliga frågor på Europanivå.

Läs mer: DA reder ut

Anna Julius och Ricardo Burrows

5Kommentarer

Thorsten Schütte:

Finns det ett parti som vill verka för att avsluta den dyra månatliga flyttcirkusen av EU-parlamentet till Strasbourg?

Lars Granath:

Liberalerna har i tio år drivit frågan om att sluta med att åka till Strasbourg. https://www.corren.se/asikter/kolumner/cecilia-malmstrom-flytta-eu-parlamentet-till-bryssel-4829853.aspx

Tobias:

Man har visat att eu-parlametariker och ledamöter säger en sak men röstar åt andra hållet! Hur kan man sabotera demokratin på detta viset? Jag som röstar vet ju faktiskt inte vad jag köper. Oftast är det dock ”grisen i säcken”. Förrutom detta så får man aldrig ett hederligt svar utan endast undflyende och undvikande svar på en direkt fråga. Skämas borde dessa personer som spelar teater för hela svenska folket. Så vem skall man (lita) rösta på då?

Thorsten Schütte:

@Lars: Stämmer, FP hade till och med en namninsamling då jag skrev på. Men det skadar inte att påminna partierna igen:
https://www.salaallehanda.com/artikel/insandare/insandare-stoppa-eu-s-flyttcirkus

Ulrik Petersson:

Swexit ja tack!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.