Industriarbetarnas tidning

Allt du vill veta om EU-valet

29 april, 2019

Skrivet av Anna Julius och Ricardo Burrows

Europaparlamentet. Illustration: Gerald Wildmoser.

EU Den 26 maj är det val till Europaparlamentet. Vi guidar dig om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

Vad spelar EU för roll?

Hur mycket inflytande har EU över Sverige egentligen?
Sveriges kommuner och landsting gjorde mellan 2016 och 2017 en undersökning för att se hur mycket EU:s regler påverkar dagordningen. Resultatet blev att
50 procent respektive 60 procent av dagordningen påverkades direk­t eller indirekt av EU.

 

Sex frågor som EU-parlamentet röstat igenom

1. Sociala pelaren

Ett omfattande politiskt program för att stärka folkets sociala rättigheter. Bland de 20 punkterna finns bland annat rätten till en hälsosam, säker och välanpassad arbetsmiljö. Och att kvinnor och män har rätt till lika lön för likvärdigt arbete. Den sociala pelaren är ett principdokument, och inte bindande. Ja: L S V Fi. Nej: M KD SD C. Avstod: MP.
Fotnot: L och SD avstod från att rösta 2017 men partierna har nu tagit ställning för (L) respektive emot (SD) den sociala pelaren.

2. Utstationeringsdirektivet

En omdebatterad förändring som ska förhindra konkurrens genom låga löner. En person som är anställd i ett EU-land men som tillfälligt jobbar i ett annat EU-land ska ha samma lön som de som bor och jobbar i landet. Det betyder att svenska kollektivavtal ska gälla även för arbetskraft från andra EU-länder. Just nu håller regeringen på att titta på hur detta kan gå till i Sverige.
Ja: S V MP Fi SD. Nej: M KD C L.

3. Tydliga och förutsägbara arbetsvillkor (arbetsvillkorsdirektivet)

En stötesten för svenska politiker. Det handlar om saker som tid för provanställning och vilken information arbetstagare ska få från arbetsgivaren. Sådant bestäms i Sverige oftast genom kollektivavtal, inte genom lag. Därför krockar det med ”den svenska modellen”. Nu har direktivet förhandlats om så att undantag tillåts om det finns kollektivavtal.
Nej: SD KD M L C Fi V. Avstod: S MP.

4. Europeiska arbetsmyndigheten

Ett steg för att omsätta den sociala pelaren i praktiken. Efter förhandlingar har myndigheten krympt i omfattning. Den ska informera, medla och stötta EU-länderna i frågor om arbete över gränserna. Sveriges arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) röstade nej till myndigheten, trots att hon ville rösta ja – riksdagen sa nämligen nej.
Ja: S MP Fi. Nej: M KD L C SD. Avstod: V.

5. Skydd från farliga ämnen

I tre omgångar har EU under de senaste fem åren stärkt gränsvärdena för ämnen som kan leda till cancer på arbetsplatsen.
Ja: M KD L C S MP V Fi. Nej: SD.

6. Strategisk ram för arbetsmiljö

Mycket handlar om stöd och regelförenklingar. När strategin kom kritiserades den av svenska fackförbund för att vara tunn och inte tillräckligt bindande.
Ja: S V MP M KD C L. Nej: SD. Frånvaro: Fi.

Tänker du att EU inte spelar någon roll för ditt arbetsliv? Tänk om. Mycket som rör jobbet bestäms i Sverige, genom kollektivavtal och lagar. Men under den senaste femåriga mandatperioden har ovanligt tunga beslut om arbetslivet klubbats igenom i Europaparlamentet. Läs mer om det i faktarutan.

Läs också: De böjda gurkorna och andra EU-myter

Brysseljournalisten Sigrid Melchior har gått igenom hur de svenska ledamöterna i parlamentet har röstat i frågor som rör arbetslivet och kommit fram till en del intressanta mönster. Första frågan hon ställde sig är om politikerna höll sina vallöften. Svaret är faktiskt ja. Men vallöftena var få och ofta ”fluffiga”.

Hon säger också att EU-politiken har två dimensioner som ofta blandas ihop, till väljarnas stora förvirring. Å ena sidan kan politike­r tycka något i sakfrågan – vilka regler ska gälla för provanställning? Å andra sidan kan man fråga sig: Ska EU över huvud taget ha något med provanställning att göra?

Hur parlamentarikerna röstar beror inte bara på vad de tycker i själva frågan, utan också på vad de tycker om hela EU. Som väljare kan det vara svårt att skilja på perspektiven. Dessutom för kandidaterna ibland fram åsikter om saker som parlamentet inte kan påverka alls.

Ungerns premiärminister Vicktor Orban, t.v, och Frankrikes president Emmanuel Macron. Foto: TT Nyhetsbyrån, montage.

Nästa period då – vilka arbetsmarknads­frågor kommer att bli heta?

Ingen vet helt säkert. Det är kommissionen som lägger förslagen – och den byts också ut nu. Kommer den att domineras av personer som liknar Ungerns högernationalistiska Orbán eller Frankrikes EU-vänliga Macron?

Inriktningen avgör vilka frågor som kommer att tas upp. Sedan ska ministerrådet och parlamentet ta ställning till förslagen – och hur parlamentet ser ut, ja det bestämmer EU:s medborgare i slutet av maj.

Vilken arbetslivsfråga brinner du för?

Peter Lundgren (SD) , förstanamn, EU-parlamentariker

– Svenska löner och villkor ska gälla i Sverige. Detta är viktigt för att förhindra lönedumpning och att bevara den svenska modellen.

Ni röstade nej till gränsvärden för cancerframkallande ämnen, varför?
Sverige har redan lägre gränsvärden för många av de ämnen som direktivet omfattade. Med förslaget skulle vi alltså i praktiken höja våra gränsvärden för vissa cancerogena ämnen i stället för att sänka dem, om vi vore tvungna att följa direktivet.

Enligt Arbetsmiljöverket är det fullt möjligt för Sverig­e att fortsätta ha striktare regler än de nya EU-bestämmelserna.

– Du har rätt i att vi int­e är skyldiga att höj­a gränsvärdena eftersom det är ett minimidirektiv.

 

Sara Skyttedal (KD) förstanamn, kommunalråd Linköping

– Det finns mycket kvar att göra på den inre marknaden för att utöka utbytet mellan länderna. Reformerna de senaste åren har mycket varit inriktade på varor, snarare än att underlätta tjänsteutbytet.

– En konkret fråga man bör kunna gå vidare med rör skyddade yrken, där jag tror vi behöver en bättre samordning inom unione­n. Exempelvis genom att avreglera de yrken som bara är skyddade i ett land.

KD röstade nej till den social­a pelaren. Varför?

– För att vi befarade att exakt det som nu håller på att ske också skulle inträffa. Nämligen att välfärds- och socialpolitik stegvis blir föremål för EU-lagstiftning. Det tycker vi är en dålig idé.

 

Jessica polfjärd (M) andranamn, arbetsmarknadspolitisk talesperson

– Att svensk arbetsmarknadspolitik ska beslutas i Sverige och att vi kan behålla den svenska modellen.

– EU och medlemsländerna ska ha en tillväxtvänlig politik som ger förutsättningar för mycket handel och sysselsättning. En av de största framgångarna i det europeiska samarbetet är den fria rörligheten för varor, tjänster och arbetskraft.

M röstade nej till ut­stationeringsdirektivet, varför?

– Vi ska självklart ha ordning och reda och schysta villkor, men vi tycker att de nya reglerna är för långtgående. En arbets­givare kan inte fred­a sig mot stridsåtgärde­r – oavsett hur bra arbetsvillkor arbetstagarn­a har. Det blir mindre attraktivt för företag från andra länder att komma hit.

Karin Karlsbro (L) förstanamn, jurist, hållbarhetschef

– Den inre marknaden är motorn för jobb, tillväxt och välfärd i Sverige. Jag brinner för jämställdhetsfrågor. Att försörja sig genom eget arbete är grundläggande. EU har världens högst utbildad­e hemmafruar och ett stort sysselsättningsgap mella­n kvinnor och män. Det måste ändras.

L är i dag för den sociala pelaren, varför?

– Liberalerna är positiva till sociala rättigheter inom EU. I dag ser vi hur vissa länder inte garanterar medborgare den mest grundläggande sociala tryggheten. Att människor söker sig till bland annat Sverige för att tigga skulle inte behöva ske.

– Den sociala pelaren skull­e kunna trycka på länder som Rumänien och Bulgarien att ta itu med fattigdom och diskriminering.

 

Fredric Federley (C) förstanamn, EU-parlamentariker

– Den viktigaste arbetsmarknadsfrågan är att den inre marknaden fun­gerar väl och utvecklas så att företag kan anställa.

Du röstade emot den sociala pelaren Varför?

– Jag anser att den sociala pelaren i förlängningen innebär en utvidgning av EU-kompetens som jag inte vill se. Frågor om arbetsmarknad och närliggande frågor som social­försäkringssystem hanteras bäst på nationell nivå. Det finns inget tydligt europeiskt mervärde att hantera frågorna på EU-nivå.

Varför röstade du nej till utstationeringsdirektivet?

– Jag såg tydliga problem med utstationeringsdirektivets inverkan på möjligheten att reglera den svenska arbetsmarknaden via kollektivavtal. Därför röstade jag emot.

 

Alice Bah Kuhnke (MP) förstanamn, fd demokrati­minister

– Omställningen från fossil­bränslen till förnybart måste ske nu om vi ska ha med oss arbetarna. Om vi börjar nu kan den ske gradvis och arbetsmarknaden hinner med att skapa bättre förutsättningar.

– Om vi väntar kan fabriker komma att tvingas stänga ner i panik och folk blir då utan arbete.

Varför avstod MP från att rösta om den sociala pelare­n 2017?
– Den var inte tillräckligt bra. Texten gick för långt i hur den vill påverka budget och lagstiftning för de olika medlemsländerna.

Varför avstod MP från att rösta om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor?

– Vi såg att det fanns en risk att det skulle hota den svenska modellen. Vi vill skydda de rättigheter de svenska arbetstagarna har. Men det är en intressant fråga som vi fortsätter att diskutera.

 

Heléne Fritzon (S) förstanamn, fd migrations­minister

– Det viktigaste är att det blir fler jobb, och fler trygga jobb med schysta villkor. Där har vi flyttat fram positionerna med utstationeringsdirektivet och den sociala pelaren. Vi måste fokusera på att följa upp utstationeringsdirektivet.

– Den fria rörligheten är fantastisk men om det innebär en fri rättighet för arbetsgivare att utnyttja arbetstagare då är det förfärligt. För jobben är det viktigt att handeln fungerar både inom och utanför EU.

S avstod från att rösta om direktivet om tydliga och förutsägbara villkor i arbetslivet. Varför?

– Vi är positiva till innehållet, men det kommer i konflikt med den svenska modellen, som vi vill värna.

 

Soraya Post (Fi) förstanamn, EU-parlamentariker

– Vi vill skapa en mänskligare arbetsmarknad med plats för olika förmågor och erfarenheter – fri från stress, diskriminering och trakasserier.

– Könsmaktsordningen, rasism, otillgänglighet och andra maktstrukturer leder till att människor diskrimineras. Genom att veta varför diskriminering sker i stället för att bara konstatera den kan vi förändra den.

Du röstade nej till direktivet om tydliga och förutsägbara villkor i
arbetslivet. Varför?

– Jag ansåg att förslaget hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen – den skulle försvaga de svenska löntagarnas och arbetsgivarnas rättigheter.

 

Malin Björk (V) förstanamn, EU-parlamentariker

– Helt klart schysta villkor. Vi kan inte ha ett system där EU fungerar som en bräcka för att försämra arbetsvillkoren. Vi måste värna om kollektivavtalen. Det var inte en sekund för tidigt att vi fick utstationeringsdirektivet.

– Vi vill ha ett socialt protokoll som säger att marknadsfriheter inte ska kunna sättas före sociala rättigheter. Det är tydligt att de här frågorna kommer att bli viktiga. Det handlar om höger-vänster-frågor, inte om hur mycket EU ska lägga sig i.

Du avstod från att rösta om en europeisk arbetsmyndighet, varför?

– Vi har varit skeptiska, men när det inte längre är tvingande kan det vara positivt. Kommissionen ville gå längre, att den skulle kunna köra över svenska myndigheter. Nu ska det vara mer frivilligt.

Europaparlamentet (Bryssel och Strasbourg)

När du lägger din röst i vallokalen den 26 maj så väljer du vem du vill ska representera dig i Europaparlamentet. Där sitter 751 folkvalda representanter från alla dagens 28 medlemsländer och de kan stifta lagar för hela EU. Sverige har 20 parlamentariker, som ska återspegla Sveriges befolkningsmängd.

Från förslag till lag: Europeiska unionens syfte är att främja freden, unionens värden och folkets välfärd. Det görs genom att unionen skapar nya lagar som ska gälla alla medlemsländer. EU-lagarna kan se olika ut:

Förordning: En typ av EU-lag som gäller för alla medlemsländer, och som träder i kraft direkt efter att den har beslutats. Om den hamnar i konflikt med en svensk lag så är det förordningen som gäller. Förordningen om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen gör att svenskar kan jobba i vilket annat EU-land som helst.

Direktiv: En målsättning som medlemsländerna måste uppnå inom två år. Den svenska riksdagen arbetar med att ta fram nya nationella lagar så att EU-direktiven efterföljs. Länderna måste rapportera hur de valt att gå till väga. Om ett medlemsland uppnått målsättningen sedan tidigare behöver däremot inga lagändringar göras. Just nu arbetar till exempel en statlig utredning med hur det nya utstationeringsdirektivet (läs mer i faktarutan ovan) ska tillämpas i Sverige.

Ministerrådet. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Ministerrådet (Bryssel)

Europaparlamentet har inte ensamrätten över att stifta lagar i EU. För att en lag ska träda i kraft måste ministerrådet och parlamentet vara eniga. Här sitter ministrar från EU:s olika regeringar. När du röstar i riksdagsvalet väljer du också indirekt vilka du vill ska sitta i ministerrådet.

 

Europeiska kommissionen (Bryssel)

I kärnan av EU-samarbetet finns EU-kommissionen. Den är ensam om att kunna föreslå nya EU-lagar och ska se till att de efterlevs. Förenklat kan man kalla den för EU:s egen regering. Här sitter 28 kommissionärer, en för varje medlemsland.
I Sverige utser regeringen EU-kommissionär. Cecilia Malmström (L) slutar nu efter nio år.

Europeiska fackliga samorganisationen (Bryssel)

EU-kommissionen bestämmer inte helt själv vilka lagar som ska läggas fram, utan lyssnar också på parlamentet och ministerrådet. I alla frågor som rör sysselsättning och socialpolitik måste man också samråda med det så kallade EU-facket, organisationen som driver fackliga frågor på Europanivå.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Utlys extraval

”I stället för att pröva omöjliga statsministerkandidater borde talmannen låta väljarna ta ansvar”, skriver Helle Klein.

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Riksdagen röstade som väntat ner regeringens förslag om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) är besviken:
”Coronakrisen har verkligen visat hur viktiga skyddsombuden är”, säger hon.

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

EU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

Alltid minnas, aldrig normalisera

Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

Strejken som förändrade Sverige

Strejken som förändrade Sverige

För femtio år sedan tystnade LKAB:s gruvor i Malmfälten. 5 000 gruv­arbetare trotsade ackordshets och toppstyrning. Efter strejke­n var Sverige inte längre sig likt.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

Arbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Saltsjöbadsandan behövs i svensk politik

Det blåser visserligen isvindar i Almedalen men frågan är om det ändå inte är samarbetets tid snarare än den hårda polariseringen vi kan skönja. Ett nytt politiskt landskap har öppnat upp för ett mer idépolitiskt intressant Almedalen. Den fördummande blockpolitiken har äntligen lösts upp och nya politiska samtal kan ske. Jag började Almedalsveckan med ett […]

Sjuka Samhall

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Samhall: Vi följer noga myndigheternas rekommendationer

Samhall väljer att svara skriftligt på kritiken, med hänvisning till coronapandemin. ”Vi värnar om våra medarbetare”, skriver HR-strategen Liza Radon.

Nu agerar Arbetsmiljöverket  mot Samhall

Nu agerar Arbetsmiljöverket mot Samhall

Först la Arbetsmiljöverket ner skyddsombudets anmälan. En vecka in i DA:s granskning ändrar sig myndigheten. Samhall i Eskilstuna tvingas nu svara.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Umeå:  Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.