Industriarbetarnas tidning

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

8 april, 2019

Skrivet av

Foto: ØYvind Lund

Unga och jobb I Värmland har facket sett till att unga arbetslösa fyller luckorna efter dem som pensionerar sig. Över åttio ungdomar har fått jobb. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

Ung verkstad

Ett projekt i Värmland för att ge arbetslösa ungdomar jobb i industrin.

IF Metall och Arbetsförmedlingen besökte ett 80-tal företag för att kartlägga det framtida rekryteringsbehovet. Vart femte företag hade akut brist på personal. En brist som skulle förvärras när många äldre går i pension.

Ett 80-tal ungdomar fick jobb efter att ha utbildats på Lernia och Yrkesakademin. Ung verkstad avslutades i fjol men följs nu upp av skräddarsydda rekryteringsutbildningar. I det projektet samarbetar IF Metall, Arbetsförmedlingen, Teknikföretagen, IUC-Värmland och Paper province.

120 personer jobbar på legotillverkaren RZ Zampart i Karlstad, varav 100 i produktionen. Kunderna finns framför allt i fordonsindustrin och försvarsindustrin. Ingår som ett av tolv verkstadsföretag i RZ-gruppen.

Egentligen hade han tänkt bli djurvårdare. Men när han för några år sedan hade gått ut gymnasiets djurvårdarlinje fanns inga jobb. I närmare två år gick William arbetslös.

Sedan fick han upp ögonen för Ung verkstad, ett projekt som IF Metall drev tillsammans med Arbetsförmedlingen och Teknikföretagen för att klara generationsväxlingen i industrin.

– Jag fick prova på att svarva, svetsa och fräsa och det var jättekul. Som träslöjd i skolan ungefär, fast med metall.

Utbildningen ombesörjdes av Lernia och Yrkesakademin. William Sjöström fick 42 veckors utbildning varvad med praktik. Bland annat på legotillverkaren RZ Zampart i Karlstad. Ett av många företag som insåg att det snart skulle bli kris om man inte kunde locka fler ungdomar. Av de 60 som då jobbade i produktionen skulle hälften gå i pension inom tio år.

Vi fick snabbt en dialog med skolan vilket är ruggigt viktigt. Då blir utbildningen relevant både för eleven och för företaget.

Anders Helgesson, produktionschef

I dag har företaget anställt sex ungdomar via Ung verkstad. William Sjöström fick, i likhet med de andra, gå direkt in i ett skiftlag där en av arbetskamraterna fungerade som mentor. Handledaren fanns alltså i arbetslaget.

– Det fungerade hur bra som helst. Det dröjde inte många veckor förrän jag körde en fler­operationsmaskin alldeles själv.

Produktionschefen Anders Helgesson är mycket nöjd med Ung verkstad-projektet.

– Vi fick snabbt en dialog med skolan vilket är ruggigt viktigt. Då blir utbildningen relevant både för eleven och för företaget.

De senaste årens högkonjunktur har nära nog fördubblat personalstyrkan i produktionen, från 60 för några år sedan till drygt 100 i dag. Men sökandet efter personal fortsätter eftersom ännu fler ska gå
i pension.

Vi behöver nyanställa, säger Anders Helgesson. För även om vi fortsätter att automatisera, vilket är nödvändigt om vi ska klara prispressen, så måste vi ändå nyrekrytera eftersom så många går i pension.

Blåvitt Elofsson och Jan Asp.

Ung verkstad är ett avslutat projekt. Men snart startar ett nytt som bland annat IF Metalls Värmlandsavdelning och Arbetsförmedlingen just kört i gång: rekryteringsutbildning. IF Metall-avdelningens Blåvitt Elofsson och Arbetsförmedlingens utbildningskoordinator Jan Asp åker runt till ett tiotal företag som valts ut.

– Vi vill kunna erbjuda en form där företagen på ett tidigt stadium kommer i kontakt med de arbetslösa, säger Blåvitt Elofsson.

– Arbetsgivarna ska kunna träffa arbetslösa som sedan erbjuds en skräddarsydd
utbildning som passar företagen.

Ute i verkstan står William Sjöström och sköter balkmaskinen. Volvos lastvagnar ska få sina balkar till bakaxlarna. Tunga grejer. En pall med tio balkar väger upp mot ett ton. Längtar han trots allt inte till djuren?

–Ibland gör jag det, men det här är ett riktigt bra jobb. Jag gillar det. Här blir jag nog kvar tills kroppen spricker.

Hur ska företagen locka fler yngre?

 

Anders Helgesson, ­produktionschef,
RZ Zampart, Karlstad. Foto: ØYvind Lund
Engagemanget är viktigast

Var inte rädd att ta in den som inte kan yrket. Titta i stället på de personliga egenskaperna, som motivation och engagemang.

Alla måste inte kunna allting

Dela upp arbetsuppgifterna. Alla måste inte kunna allt. Till exempel: Om man har tre CNC-maskiner så kanske man inte behöver en operatör till varje maskin. Det kan räcka med två operatörer och en som kan serva maskinerna.

Samarbeta med utbildningarna

Gå ut i samhället och marknadsför företaget lokalt. Samarbeta med utbildningsväsendet och fortbildningen. För oss har det varit helt avgörande.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Det var inte svårt att få jobb”

”Det var inte svårt att få jobb”

Många arbetsplatser skriker efter kvalificerade arbetare. Samtidigt har många nya människor kommit till Sverige de senaste åren, och letar nu jobb. Bilia i Stockholm har försökt lösa den ekvationen.

Hård prispress i industri­utbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

Det stora slöseriet

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

Robertsfors återigen på rätt spår

Sommaren 2014 var Robertsfors i chock efter att största arbetsgivaren Element Six lade ner all verksamhet. I dag har orten återhämtat sig tack vare en massiv insats från kommun, näringsliv och fack. Arbetslösheten är åter låg.

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten. DA reder ut vad förändringarna skulle innebära för dig.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

Kan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete, skriver ventilationsmontören och konstnären Jörgen Karlsson.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.