Industriarbetarnas tidning

Månadsklocka ska ge färre olyckor

24 april, 2019

Skrivet av

Klicka för större bild.

Arbetsmiljö Ett tema per månad. Så arbetar Kvarn­sveden för att öka säkerhetstänket på bruket.
– Det blir lättare när man har en sak i taget att ­fokusera på, säger huvudskyddsombudet Jan Grundelius.

Ett tema i månaden – så funkar det

Systemet är ett komplement till det ordinarie arbets­miljöarbetet. Man arbetar i en 36-­månaderscykel där man fokuserar ­särskilt mycket på ett tema i månaden.

Idén uppstod efter ett ­tillsynsbesök från Arbetsmiljö­verket förra våren, där ett krav var att man skulle redovisa hur man hanterar alla risker i verksam­heten.

I manöverrummet på PM 10, Kvarnsveden, strax utanför Borlänge. En klocka visar 10:25 och vid personalens fikabord har torrändesoperatören Jonas Ebberstein just satt sig ned för att äta sin onsdagslunch i lugn och ro.

Trodde han. Men inte ens en halv älgfärsbiff hinner han tugga i sig förrän han upptäcker något i ögonvrån.

Genast lägger han ifrån sig besticken, sätter hörselskydden på huvudet och rusar ut i oväsendet. Väl medveten om att han ska ta det försiktigt där ute.

Patrick Hellman. Foto: Foto: Fredrik Swartling.

Säkerheten blir han ständigt påmind om. Dagligen. Både muntligt och skriftligt. Ja, sedan årsskiftet omfattas han och alla andra här på bruket nämligen av ett nytt projekt som går under namnet ”Årsklockan för säkerhet och riskanalyser”. Det är ett system som innebär att man fokuserar särskilt mycket på ett tema under en månad. Till exempel ”Säkra lyft”, ”Trafikrisker” och ”Risker i lokalen”.

– Systemet tar upp allt möjligt som man kanske inte alltid tänker på. Dessutom får man ofta bra tips av arbetskamraterna. Jo, man tänker mer på säkerheten nu, säger Jonas Ebberstein.

Han får medhåll från sina kollegor, bland andra Patrick Hellman på PM12.
– Jo, det blir lite mer fokus på saker och ting, säger han. Det gäller ju att tänka efter hur man gör och hur man står om man till exempel ska justera en hylsa som krånglar i maskin.

Idén är bra. Nu återstår det ju att se hur det blir i praktiken.

Marcus Karlsson.

Marcus Karlsson. Foto: Fredrik Swartling

Även automationstekniker Marcus Karlsson, tillika fackligt ungdomsansvarig på Kvarnsveden, nickar instämmande.

– Idén är bra, säger han. Men det är samtidigt väldigt nytt, och nu återstår det ju att se hur det blir i praktiken. Särskilt under semesterperioderna när det är så mycket vikarier här.

Jan Grundelius är huvudskyddsombud sedan flera år tillbaka och för honom har det förebyggande arbetsmiljöarbetet alltid varit en ledstjärna. Han är dessutom en av hjärnorna bakom systemet. Idén uppstod när han och Dala-brukets säkerhetschef satt och spånade och skrev ner alla riskabla inslag och arbetsmoment som de över huvud taget kunde komma på. Punkt för punkt. Vilket alltså till slut resulterade i ”årsklockan”.

– Tanken är att det här ska vara som en krydda till det ordinarie systematiska arbetsmiljöarbetet. Framför allt gör det oss mer medvetna om alla risker som finns, säger han.

Riskmedvetenheten var det dock lite si och så med när han började jobba här, för 40 år sedan. På den tiden som bruket hade 60 arbetsplatsolyckor per år med efterföljande sjukskriving – tio gånger fler än vad man hade i fjol.

– Då hörde det liksom till att man skulle sakna några fingrar om man jobbade inom industrin. Och bland de äldre var hörselnedsättning närapå en naturlig del av arbetet. Men sedan dess har det skett en jätte­stor attitydförändring.

Jan Grundelius, huvudskyddsombud. Foto: Fredrik Swartling

”Alla blir ­engagerade”

Huvudskyddsombudet Jan Grundelius ser framför allt tre fördelar med systemet som har införts på Kvarn­sveden.

Ökat fokus

När vi endast fokuserar på en säkerhetspunkt blir arbetsmiljöarbetet mer strukturerat och lättare att genomdriva än om man har flera punkter samtidigt.

Ökat engagemang

Samtliga anställda omfattas av det här systemet, även de som jobbar i kontorsmiljö. På så sätt blir alla engagerade och delaktiga. Alla informeras också på alla möjliga sätt.

Färre olyckor

Förhoppningsvis. Men eftersom detta är så nystartat har vi inte kunnat mäta något ännu. Men det stora engagemang som jag och alla andra skyddsombud möter tyder på det.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Hela företaget kämpar mot   smittspridningen

Hela företaget kämpar mot smittspridningen

Hemjobb och digitala möten – Outokumpus åtgärder mot coronan var snabba, men mest riktade mot tjänstemännen. Nu har driften börjat komma ikapp.

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Virtuell värld skyddar montörer

Virtuell värld skyddar montörer

VR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Olyckan är en ständig väckarklocka

Olyckan är en ständig väckarklocka

Varje svensk dödsolycka väcker jobbiga minnen på Södra Cell i Mönsterås. DA besöker en arbetsplats med mängder av truckar och lastbilar i ständig rörelse – där man numera bötfäller säkerhetssyndarna.

På Stora Enso i Hylte är det tufft att vara säker

På Stora Enso i Hylte är det tufft att vara säker

Borta är tiderna när det var macho att utan sele klättra på såphala valsar. På Stora Enso i Hylte, firade underhållsavdelningen förra månaden 1 000 dagar utan olyckor.

Var femte skyddsrond digital under pandemin

Var femte skyddsrond digital under pandemin

När många arbetsplatser inom industrin stängde för fysiska besök fick IF Metalls regionala skyddsombud ta till digitala verktyg. Var femte skyddsrond genomfördes digitalt förra året.

Pappers- och massaproduktionen läggs ner i Kvarnsveden

Pappers- och massaproduktionen läggs ner i Kvarnsveden

”En kalldusch för oss alla!” säger samordnande huvudskyddsombudet Jan Grundelius. 440 anställda på Kvarnsveden berörs.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.