Vägen mot en förändrad las
Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.
Industriarbetarnas tidning
19 december, 2019
Skrivet av Anna Julius
Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar om anställningstrygghet.
”Parterna har hittills inte kommit överens om någonting i sak”, står det i avsiktsförklaringen mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv. Avsiktsförklaringen är en överenskommelse om vad man ska fortsätta diskutera, när förhandlingarna tas upp igen den 1 augusti 2020. Tills dess ska tre arbetsgrupper utreda de centrala frågorna som parterna diskuterar:
IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä hör till dem som länge försvarat förhandlingarna med arbetsgivarna mot dem som varit rädda att facket ska sälja ut anställningsskyddet. Han tycker att det är bra att avsiktsförklaringen finns på plats.
– Det är bra att den är offentlig, då kan folk läsa vad det handlar om. Sedan återstår det svåra och jobbiga förhandlingar.
Formuleringarna i avsiktsförklaringen har varit föremål för interna strider i LO, och lett till att fem förbund hoppat av förhandlingarna. Bestämmelserna om anställningsskyddet är mest känsliga. Det har funnits farhågor om att begreppet ”saklig grund” vid uppsägning skulle tas bort, men den formuleringen finns inte med i den slutliga avsiktsförklaringen. Det står att ett nytt regelverk inte ska innebära ”fri uppsägningsrätt” för arbetsgivarna.
Betyder det att saklig grund kommer att finnas kvar i framtiden?
– Saklig grund, det är personliga skäl och arbetsbrist. Det ser jag framför mig kommer att vara de grunder som ska finnas i framtiden. Man får naturligtvis titta på hur ska de reglerna vara utformade, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Han säger att fackets syfte är att öka tryggheten och tycker att det är bra att det står att tillsvidareanställningsformen ska stärkas och att det inte ska finnas någon fri uppsägningsrätt.
Formuleringar som arbetsgivaren har fått med handlar om att arbetsgivarens möjligheter att ha rätt bemanning ska öka och att förutsägbarheten ska öka för hur en anställning kan avslutas.
– De vill att vi går in och tittar på vad som menas med saklig grund. Att det blir tydligare när man får säga upp en person.
Det kan handla om frågor om vad som är personliga skäl, och om arbetsgivaren ska betala lön tills en tvist om uppsägning är löst.
– Vi får titta på det helt enkelt, säger han och betonar att det inte är något parterna är överens om.
Han är också nöjd med att omställningsstödet ska stärkas, både genom stöd till dem som blir arbetslösa och genom system för kompetensutveckling på arbetsplatsen.
En stor förändring – som skulle kräva omfattande lagändringar – handlar om a-kassan. Där ska en arbetsgrupp utreda om parterna kan ta över ansvaret från staten, något som facket vill.
– I dag är det så att facken administrerar a-kassan, men politikerna bestämmer reglerna. Vi vill bestämma själva hur det ska funka, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Han tycker att dagens a-kassa är för låg, och för beroende av vilka som har majoritet i riksdagen.
– Så här skulle a-kasseavgiften, som vilken avtalsfråga som helst, bli något man kan förhandla om i avtalsrörelsen.
Avsiktsförklaringen har föregåtts av en stor intern konflikt inom LO.
Det har funnits kritik som går ut på att några inom LO har rusat iväg på egen hand i förhandlingarna. Du har nämnts där. Vad svarar du på den kritiken?
– Jag delar inte bilden om alla inte har fått information om förhandlingarna och att det skulle skett i hemliga möten.
Förhandlingar om anställningsskyddet har pågått sedan 2017, på LO:s initiativ. Sedan dess har politikerna satt press på förhandlingarna med januariavtalets krav på tydligare undantag i Las.
De tre arbetsgrupperna ska arbeta fram till maj 2020 och komma med förslag. Förhandlingarna ska återupptas i augusti, och målet är att de ska vara klara i september.
Förhandlingarna kommer alltså att återupptas först efter LO-kongressen, då en ny ledning kommer att finnas på plats, vilket kan påverka utgångsläget.
Att utreda en anorlunda lösning på A-kassa är en god ide (en av få i denna soppa). Detta utifrån det nuvarande politiska landskap med en borgelig majoritet i rksdagen. Att ta bort staten ur ekvationen ger parterna större inflytande över ersättningsnivå och liknande. Det stora problemet som jag ser det är tron på att vi ska kunna få mer pengar till omställning i utbyte mot andra försämringar. Jag tror inte den viljan finns hos Svenskt Näringsliv av den enkla andelningen att de vill inte betala för att utbilda kollektivanställda så att de kan ta ett annat jobb. Om de mot förmodan är villiga så är det i en ytters begränsad form. Den slutsattsen drar jag utifrån ett antal år som förtroendevald företagen vill ju knappt utbilda de anställda de redan har än minder de som kommer att försvinna.
Vill bara lägga till en sak till mitt tidigare inlägg. Om jag inte har helt fel så är det kutym att LO-ordförnden sitter i SAP vu. Den som blir vald till ny orförande kanse ska omvärdera detta faktum. Och detta säger jag som mångårig medlem i SAP.
Man säljer ut sina medlemmar och LO går i spetsen för denna så kallade avtalsrörelse. Men ingenting gott kommer ur detta.
Torbjörn Johansson förhandlingschefen på LO har inte mitt förtroende i vart fall. Sedan får man säga vad man vill om det.
Om nu topparna sitter i VU för Socialdemokraterna har dom definitivt inte gjort mycket för den samlade fackföreningsrörelsen utan jönsat med näringslivet och politikerna.
Vår avdelning (Pappers avd. 68) har drabbats av stora neddragningar under perioden mellan 2008 och 2013. LAS som den ser ut idag gagnar arbetsgivaren minst lika mycket som det gagnar oss arbetstagare. I varje av de tre processer vi hade kunde de både hävda och genomföra ett stort antal undantag från turordningslistan. Med andra ord kompetensbehovet vägde tungt och de fick behålla de anställda de behövde.
Vad är syftet med stora förhandlings övningen kring anställningstryggheten? Att skapa förbättringar? För vilka? Svensknäringsliv gagnas redan idag! Varför skulle de hjälpa oss vanliga knegare att få bättre skydd? Nej, ingen av oss i Pappers tror på det! Det är helt enkelt ett perfekt läge för SN att flytta fram positionen. De känner idag att de kontrollerar det politiska läget och att vi inom LO-kollektivet är försvagade i samma fråga. Regeringen som har traditionellt försvarat våra färger är blockerad genom avtalet med Centern och Liberalerna. Allt för att inte släppa fram Sverigedemokrater som i sin tur sitter också i SN knät. Vi har inget stöd att hämta i politiken.
Men kan vi hjälpa oss själva? Ja, det kan vi! Fast är vi beredda att göra det? Nej! Idag när vi är i stort behov att konsolidera våra led är vi mest splittrade. Vi anklagar varandra och skämmer ut oss! Våra medlemmar kräver av oss att skapa, förbättra LAS samtidigt som en stor procent röstar på SD som gång på gång visar på vilken sidan de er. Senaste i raden var deras ställning om skyddsombudsarbetet.
SN utnyttjar det perfekta för de läget. Center, Liberaler, Kd, Moderater och senaste tillskottet Sd jobbar för dem. Vi splittrade jobbar för de! Och splittring mellan Socialdemokrater och Vänster jobbar för de!
Vår LO-familj behöver vakna! De starka familjemedlemmarna ska sluta spela för sig själva (stor makt borde generera en stor ödmjukhet)! Vi är vänner och en familj! Det är det vi predikar om på våra medlemsmöten. Vi skyddar ingen genom splittring utan bara genom enigheten. I splittringen finns inga vinnare finns bara förlorare. Våra medlemmar ser det! Hur ska vi imorgon mobilisera de?
Sluta bråka med varandra! Hjälp oss marksoldater att jämna oddset. Vi kräver detta! Och alla de som har stupat i kampen mot orättvisor för att vi ska ha bättre arbetsvillkor kräver det! Vi kan bara jämna ut oddset om vi eniga står på barrikaden!
Enade vi står söndrade vi falla!
Att arbetsgivare vill ändra på LAS har bara med en sak att göra, att göra sig av med obekväma och sjuka personer.
Bedrövligt att facket ens medverkar i dessa samtal.
Pamparna på IF Metalls förbundskontor kanske hoppas vara ett av de företagsvänliga förbund som företagen föredrar framför mer stridbara fack? Men genom sin uppslutning underminerar de allt motstånd, all facklig enighet och på sikt även det egna förbundets existens.
Medlemmarna i IF Metall borde inte låta sig toppstyras av en elit som lever gott på medlemmarnas pengar samtidigt som de sviker hela den fackliga grundtanken. Kasta ut femtekolonnarna från förbundskontoret.