Industriarbetarnas tidning

Han ser varför döds­olyckorna sker

10 januari, 2020

Skrivet av

DA möter Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Michael ­Nilsson

Ålder: 62 år.
Bor: I Örebro.
Familj: Två barn i 20-­årsåldern.
Yrke: Inspektör på ­Arbetsmiljöverket.
Tidigare: Civilingenjör. Konstruerade energi­system och jobbade med destruktion av miljö­farligt avfall.
Fritid: Är konstnär i ­själen. Uppfylld av att måla akvarell.

Varför sker olyckorna?

– Arbetsgivaren har inte tillräckligt vassa eller precisa rutiner för SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete, utan lever kvar i det gamla arbetssättet att gå skyddsronder. Det stannar vid en checklista. Mönstret jag observerat gång på gång är att orsakerna bakom olyckor är en massa småbrister. Om alla brister uppträder vid en viss tidpunkt kan det gå riktigt illa.

Årligen inträffar 30 000 arbetsolyckor med sjukfrånvaro, 5 000 i industrin. Din förklaring är alltså?

– Ja, de många småbristerna som ligger och tickar. Plötsligt leder alla dessa småbrister till en allvarlig olycka. En ritning som inte är reviderad. Ett staket som varit trasigt länge. Genvägen som uppstod och som folk börjat ta. Ett ­manöverdon som varit ur funktion i två år och gör att man startar maskinen med en skruvmejsel. En kedja av kända risker, som var och en inte behöver utgöra livsfara, blir en del av ett händelseförlopp som leder till en stor olycka.

Ända sedan ungdomen har Michael Nilsson tecknat.”Nu är jag med i ett gäng som heter Ateljé 19. På vintern tecknar vi modell i vår gemensamma ateljé och på somrarna ger jag mig ut och målar landskap och byggnader i det fria.”
Foto: Lisa Arfwidson

Hur kan olyckorna förhindras?

– Att ha en systematik och verkligen vara ihärdig. Att inte famla runt i blindo på verkstadsgolvet. Det är ungefär som att städa hemma. Ganska tråkigt. Jag är själv dålig på det. Men när man väl ­kommer i gång och dammsuger tar det bara 20 minuter och man får bort en massa lort. Lyckas man göra de där småstädningarna återkommande blir det rent och snyggt. Då får man en överblick.

Vad är din drivkraft?

– Jag jobbade med destruktion av miljöfarligt avfall innan jag kom till verket. Mest satt jag vid ritbordet. När jag hamnade vid en stor roterande 1 500 grader varm ugn där man vräkte i en massa kemikalier blev kontrasten ganska stor. Känslan var att man ­exponerades för mycket luftföroreningar. Det blev väldigt påtagligt. Och jag började tänka på arbetsmiljöregler.

Har du själv jobbat i industrin?

– Ja, jag är uppvuxen i Smedjebacken, en bruksort i Dalarna. Under gymnasiet och tiden då jag studerade på KTH jobbade jag på stålverket bland rök, skrot, buller, farliga maskiner och flytande stål.

Vad får man inte missa som olycksutredare?

– Grundfrågorna: Vad har hänt? ­Varför hände det? Är det några regler som inte följts? Att med så öppet sinne som möjligt försöka förstå.

Är du systematisk i miljön hemma också?

– Nej, jag är inte bra på att städa. Det enda jag är väldigt noga med är att sopsortera. Och jag komposterar så klart. Fem kilo kompost räcker till förvånansvärt lång körsträcka. Jag har kört biogasbilar i fyra år och innan dess var det rapsolja. Det gick alldeles utmärkt.

SAM = systematiskt arbetsmiljöarbete

SAM-föreskrifterna från 2001 kräver att riskbedömningar görs. Om inte brister åtgärdas direkt ska en plan finnas för när det ska bli gjort.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

Under sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

”Ta inga onödiga risker”

”Ta inga onödiga risker”

Stein Begby var elevskyddsombud redan på gymnasiet. Och efter dödsolyckan i Billingsfors ser han än mer allvarligt på sin roll att arbeta för en trygg och säker arbetsmiljö.

Olyckan är en ständig väckarklocka

Olyckan är en ständig väckarklocka

Varje svensk dödsolycka väcker jobbiga minnen på Södra Cell i Mönsterås. DA besöker en arbetsplats med mängder av truckar och lastbilar i ständig rörelse – där man numera bötfäller säkerhetssyndarna.

Billingsfors byter beteende

Billingsfors byter beteende

Orderböckerna är fulla på bruket, samtidigt som skyddsombuden vill vässa säkerheten. Deras verktyg kallas beteendebaserat säkerhetsarbete. DA for till Dalsland för att fatta vad det betyder.

”Vi kan inte bara säga att vi haft otur”

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara ”världens säkraste stålföretag”.

Global manifestation mot död och stress på jobbet

Global manifestation mot död och stress på jobbet

I går kväll klämdes en arbetare på SSAB ihjäl av en travers. I dag, på Workers Memorial Day, hålls en tyst minut för honom och miljoner andra som årligen dör av arbetsrelaterade olyckor eller sjukdom. Men i dag är också världsdagen för förebyggande arbetsmiljöarbete. Årets tema: stress.

Farligt fusk med truckkort

Farligt fusk med truckkort

I ett skåp i Mellansverige finns en pärm. Den är fylld av falska truckkort. Men de flesta kort finns hos förare som kör utan att veta hur.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Utdragen väntan för de anhöriga

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Sjuka Samhall: Fackets roll

Samhallanställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”LO kan inte göra så jädra mycket”

”LO kan inte göra så jädra mycket”

Nu kommer krav på ett fack för Samhalls anställda, men LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att det snarare är politikerna som måste ta ett större ansvar.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Skapa ett Samhallfack

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.