Industriarbetarnas tidning

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

20 februari, 2020

Skrivet av

ARBETSTID Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

Egentligen skulle den här texten utspela sig på industriföretaget Eberspächer i Nyköping. Men där fick inte Dagens Arbete komma in för företagsledningen.

I stället får vi träffa klubbordföranden Kenneth Säfström på IF Metalls avdelning i Nyköping. Runt ett konferensbord tar han emot tillsammans med ombudsmännen Eva-Lena Danielsson och Erika Larsson och ordföranden Dan Söderqvist.

Kenneth Säfström lutar sig tillbaka och korsar armarna över bröstet. Inom teknikavtalet finns i dag begränsningar när det gäller arbetsgivarens möjlighet att ta ut övertid. Max 150 timmar kan beordras under ett kalenderår, ytterligare 50 timmar kan tas ut men då handlar det om frivillighet – den anställde kan säga nej. Nu kräver alltså företagen att de 50 frivilliga timmarna också ska kunna beordras.

– Det är delat hos oss. En del vill jobba hur mycket övertid som helst medan andra inte vill, säger Kenneth Säfström och fortsätter:

– En medlem som var uppe i 198 timmar ville ha dispens för 100 timmar till. Han blev förbannad när jag sa nej.

”Det är grundbemanningen som är för snål, därför utnyttjas över­tiden till max,” säger ombudsmannen Eva-Lena Danielsson. Foto: Åke Ericson

Kenneth Säfströms utgångspunkt är det som är bäst för kollektivet. Ett tak på 150 beordrade timmar är tillräckligt, menar han. Övertid sliter på kropp och psyke och inskränker på personalens fritid och familjeliv.

Övriga runt bordet är överens om att dagens avtal om övertid inte är problemet.

– Det är grundbemanningen som är för snål, därför utnyttjas övertiden till max, säger Eva-Lena Danielsson.

En del handlar om att det är svårt för arbetsgivarna att hitta kompetenta industriarbetare, bristen på till exempel CNC-operatörer, svetsare och lastbilsmekaniker är stor. Och när orderböckerna är fulla och produktionen går på högtryck prioriteras inte att ta in och utbilda oerfaren arbetskraft, det finns inte tid.

Man har bara en kropp. När jag ser arbetskamrater som har så ont att de knappt orkar in på jobbet, då behövs inte mer övertid utan mer personal.

Dan Söderqvist, avdelningsordförande, IF Metall i Sörmland.

Eva-Lena Danielsson lyfter fram att det också fuskas med övertidstimmar. Arbetstagare kan göra upp direkt med arbetsgivaren och runda den fackliga organisationen. Ett exempel är att dölja övertidsuttaget genom att betala utryckningsersättning i stället.

– Hos oss var det kaos förut, med mycket övertid. Men nu sätter vi oss med arbetsgivaren en gång i månaden och går igenom hur mycket alla har jobbat, då får vi en överblick. Cheferna kan också snabbt hindra någon som jobbar för mycket, säger Kenneth Säfström.

– Många medlemmar vet inte att taket är 150 timmar, att de kan säga nej till övertid när de slagit i taket, säger han.

IF Metalls utmaning är att nå ut med information om vilka rättigheter medlemmarna har. Det är särskilt svårt på arbetsplatser som saknar fackklubbar. Avdelningsordföranden Dan Söderqvist tycker att övertidsfrågan också handlar om medlemmarnas hälsa.

– Man har bara en kropp. När jag ser arbetskamrater som har så ont att de knappt orkar in på jobbet, då behövs inte mer övertid utan mer personal, säger han.

Tomas Undin, tillförordnad förhandlingschef på Teknikföretagen förklarar bakgrunden till deras krav.

– Företag som inte tecknat kollektivavtal har möjlighet att ta ut 200 timmar övertid och ytterligare 150 timmar extra övertid under ett kalenderår. Det ska inte vara en konkurrensfördel att inte teckna avtal, menar vi.

– Vårt krav om utökad övertid och arbetstidskorridor handlar också om företagens behov av flexibilitet. Produktionen blir allt mer kundorderstyrd med långa logistikkedjor och leverantörer.

En kommentar till “De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

  • Tycker inte arbetsgivaren ska ha rätt till att beordra någon övertid alls, det ska vara 100% frivilligt.

    Ta bort taket, höj övertidsersättning och gör det frivilligt.

    Med detta så kan alla som vill jobba över hur mycket dom vill. Och om det blir dyrare med övertid för arbetsgivaren och helt frivillig för arbetstagaren, då blir det starkare incitament för arbetsgivaren att klara av produktionen under den normalen arbetstiden.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

Det handlar om långsiktighet och strategi. Därför väljer facket att höja lönenivån före retroaktiva löner, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Industrins heta stridsfrågor

Industrins heta stridsfrågor

Det har blivit mars och Opo – de opartiska ordförandena – kliver in för att leda industrins förhandlingar. Parterna är oense om mycket. Några stridsfrågor är hetare än andra.

”Oerhört provocerande”

”Oerhört provocerande”

IF Metalls ordförande Anders Ferbe reagerar starkt på arbetsgivarnas hållning i avtalsrörelsen. Det gäller kraven på utökat helg- och övertidsarbete men också det som kallas ”kostnadsneutrala löneökningar”.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.