Industriarbetarnas tidning

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

20 februari, 2020

Skrivet av

ARBETSTID Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

Egentligen skulle den här texten utspela sig på industriföretaget Eberspächer i Nyköping. Men där fick inte Dagens Arbete komma in för företagsledningen.

I stället får vi träffa klubbordföranden Kenneth Säfström på IF Metalls avdelning i Nyköping. Runt ett konferensbord tar han emot tillsammans med ombudsmännen Eva-Lena Danielsson och Erika Larsson och ordföranden Dan Söderqvist.

Kenneth Säfström lutar sig tillbaka och korsar armarna över bröstet. Inom teknikavtalet finns i dag begränsningar när det gäller arbetsgivarens möjlighet att ta ut övertid. Max 150 timmar kan beordras under ett kalenderår, ytterligare 50 timmar kan tas ut men då handlar det om frivillighet – den anställde kan säga nej. Nu kräver alltså företagen att de 50 frivilliga timmarna också ska kunna beordras.

– Det är delat hos oss. En del vill jobba hur mycket övertid som helst medan andra inte vill, säger Kenneth Säfström och fortsätter:

– En medlem som var uppe i 198 timmar ville ha dispens för 100 timmar till. Han blev förbannad när jag sa nej.

”Det är grundbemanningen som är för snål, därför utnyttjas över­tiden till max,” säger ombudsmannen Eva-Lena Danielsson. Foto: Åke Ericson

Kenneth Säfströms utgångspunkt är det som är bäst för kollektivet. Ett tak på 150 beordrade timmar är tillräckligt, menar han. Övertid sliter på kropp och psyke och inskränker på personalens fritid och familjeliv.

Övriga runt bordet är överens om att dagens avtal om övertid inte är problemet.

– Det är grundbemanningen som är för snål, därför utnyttjas övertiden till max, säger Eva-Lena Danielsson.

En del handlar om att det är svårt för arbetsgivarna att hitta kompetenta industriarbetare, bristen på till exempel CNC-operatörer, svetsare och lastbilsmekaniker är stor. Och när orderböckerna är fulla och produktionen går på högtryck prioriteras inte att ta in och utbilda oerfaren arbetskraft, det finns inte tid.

Man har bara en kropp. När jag ser arbetskamrater som har så ont att de knappt orkar in på jobbet, då behövs inte mer övertid utan mer personal.

Dan Söderqvist, avdelningsordförande, IF Metall i Sörmland.

Eva-Lena Danielsson lyfter fram att det också fuskas med övertidstimmar. Arbetstagare kan göra upp direkt med arbetsgivaren och runda den fackliga organisationen. Ett exempel är att dölja övertidsuttaget genom att betala utryckningsersättning i stället.

– Hos oss var det kaos förut, med mycket övertid. Men nu sätter vi oss med arbetsgivaren en gång i månaden och går igenom hur mycket alla har jobbat, då får vi en överblick. Cheferna kan också snabbt hindra någon som jobbar för mycket, säger Kenneth Säfström.

– Många medlemmar vet inte att taket är 150 timmar, att de kan säga nej till övertid när de slagit i taket, säger han.

IF Metalls utmaning är att nå ut med information om vilka rättigheter medlemmarna har. Det är särskilt svårt på arbetsplatser som saknar fackklubbar. Avdelningsordföranden Dan Söderqvist tycker att övertidsfrågan också handlar om medlemmarnas hälsa.

– Man har bara en kropp. När jag ser arbetskamrater som har så ont att de knappt orkar in på jobbet, då behövs inte mer övertid utan mer personal, säger han.

Tomas Undin, tillförordnad förhandlingschef på Teknikföretagen förklarar bakgrunden till deras krav.

– Företag som inte tecknat kollektivavtal har möjlighet att ta ut 200 timmar övertid och ytterligare 150 timmar extra övertid under ett kalenderår. Det ska inte vara en konkurrensfördel att inte teckna avtal, menar vi.

– Vårt krav om utökad övertid och arbetstidskorridor handlar också om företagens behov av flexibilitet. Produktionen blir allt mer kundorderstyrd med långa logistikkedjor och leverantörer.

En kommentar till “De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

  • Tycker inte arbetsgivaren ska ha rätt till att beordra någon övertid alls, det ska vara 100% frivilligt.

    Ta bort taket, höj övertidsersättning och gör det frivilligt.

    Med detta så kan alla som vill jobba över hur mycket dom vill. Och om det blir dyrare med övertid för arbetsgivaren och helt frivillig för arbetstagaren, då blir det starkare incitament för arbetsgivaren att klara av produktionen under den normalen arbetstiden.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

Det handlar om långsiktighet och strategi. Därför väljer facket att höja lönenivån före retroaktiva löner, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Industrins heta stridsfrågor

Industrins heta stridsfrågor

Det har blivit mars och Opo – de opartiska ordförandena – kliver in för att leda industrins förhandlingar. Parterna är oense om mycket. Några stridsfrågor är hetare än andra.

”Oerhört provocerande”

”Oerhört provocerande”

IF Metalls ordförande Anders Ferbe reagerar starkt på arbetsgivarnas hållning i avtalsrörelsen. Det gäller kraven på utökat helg- och övertidsarbete men också det som kallas ”kostnadsneutrala löneökningar”.

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

Arbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Sjuka Samhall: Fackets roll

Samhallanställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.