De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

ARBETSTID Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

Egentligen skulle den här texten utspela sig på industriföretaget Eberspächer i Nyköping. Men där fick inte Dagens Arbete komma in för företagsledningen.

I stället får vi träffa klubbordföranden Kenneth Säfström på IF Metalls avdelning i Nyköping. Runt ett konferensbord tar han emot tillsammans med ombudsmännen Eva-Lena Danielsson och Erika Larsson och ordföranden Dan Söderqvist.

Kenneth Säfström lutar sig tillbaka och korsar armarna över bröstet. Inom teknikavtalet finns i dag begränsningar när det gäller arbetsgivarens möjlighet att ta ut övertid. Max 150 timmar kan beordras under ett kalenderår, ytterligare 50 timmar kan tas ut men då handlar det om frivillighet – den anställde kan säga nej. Nu kräver alltså företagen att de 50 frivilliga timmarna också ska kunna beordras.

– Det är delat hos oss. En del vill jobba hur mycket övertid som helst medan andra inte vill, säger Kenneth Säfström och fortsätter:

– En medlem som var uppe i 198 timmar ville ha dispens för 100 timmar till. Han blev förbannad när jag sa nej.

Kenneth Säfströms utgångspunkt är det som är bäst för kollektivet. Ett tak på 150 beordrade timmar är tillräckligt, menar han. Övertid sliter på kropp och psyke och inskränker på personalens fritid och familjeliv.

Övriga runt bordet är överens om att dagens avtal om övertid inte är problemet.

– Det är grundbemanningen som är för snål, därför utnyttjas övertiden till max, säger Eva-Lena Danielsson.

En del handlar om att det är svårt för arbetsgivarna att hitta kompetenta industriarbetare, bristen på till exempel CNC-operatörer, svetsare och lastbilsmekaniker är stor. Och när orderböckerna är fulla och produktionen går på högtryck prioriteras inte att ta in och utbilda oerfaren arbetskraft, det finns inte tid.

Man har bara en kropp. När jag ser arbetskamrater som har så ont att de knappt orkar in på jobbet, då behövs inte mer övertid utan mer personal.

Dan Söderqvist, avdelningsordförande, IF Metall i Sörmland.

Eva-Lena Danielsson lyfter fram att det också fuskas med övertidstimmar. Arbetstagare kan göra upp direkt med arbetsgivaren och runda den fackliga organisationen. Ett exempel är att dölja övertidsuttaget genom att betala utryckningsersättning i stället.

– Hos oss var det kaos förut, med mycket övertid. Men nu sätter vi oss med arbetsgivaren en gång i månaden och går igenom hur mycket alla har jobbat, då får vi en överblick. Cheferna kan också snabbt hindra någon som jobbar för mycket, säger Kenneth Säfström.

– Många medlemmar vet inte att taket är 150 timmar, att de kan säga nej till övertid när de slagit i taket, säger han.

IF Metalls utmaning är att nå ut med information om vilka rättigheter medlemmarna har. Det är särskilt svårt på arbetsplatser som saknar fackklubbar. Avdelningsordföranden Dan Söderqvist tycker att övertidsfrågan också handlar om medlemmarnas hälsa.

– Man har bara en kropp. När jag ser arbetskamrater som har så ont att de knappt orkar in på jobbet, då behövs inte mer övertid utan mer personal, säger han.

Tomas Undin, tillförordnad förhandlingschef på Teknikföretagen förklarar bakgrunden till deras krav.

– Företag som inte tecknat kollektivavtal har möjlighet att ta ut 200 timmar övertid och ytterligare 150 timmar extra övertid under ett kalenderår. Det ska inte vara en konkurrensfördel att inte teckna avtal, menar vi.

– Vårt krav om utökad övertid och arbetstidskorridor handlar också om företagens behov av flexibilitet. Produktionen blir allt mer kundorderstyrd med långa logistikkedjor och leverantörer.