Nu behövs solidarisk innovation

Det är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

Andreas Lindgren, med 30 års erfarenhet som skogsmaskinförare, är anställd i ett av SCA:s nystartade maskinlag. Foto: Mats Andersson

Tryggare med jobb hos bolagen

TRENDBROTT.Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag.

Skördaren kryper nedför branten i de redan uppkörda spåren, snön knastrar under de jättelika snökedjorna. Andreas Lindgren öppnar dörren till hytten och konstaterar att terrängen här är eländig. Skogsspåret som löper uppåt kraftledningen är bitvis fyllt med stenar.
– Jag har kört i trettio år och aldrig varit någonstans som är så här stenigt, säger han.
Efter att ha arbetat i skogen nästan hela livet är  han numera anställd i ett av SCA:s nystartade maskinlag. Som många skogsmaskinförare arbetade han tidigare för en entreprenör, berättar han stående på ett av skördarens hjul.

Det är roligt att få vara med från början. Då får man sätta sina egna rutiner.

Andreas Lindgren, skogsmaskinförare.

Nedanför maskinen står GS-ombudsmannen Roger Johansson. Tidigt på morgonen körde han hit från Sundsvall, en dryg timme med bil.
– Är alla ni fyra som arbetar i laget från olika entreprenörer eller körde någon av er åt SCA innan? frågar han.
– Nej, jag körde åt en SCA-entreprenör. Elias körde åt en entreprenör för Skogssällskapet. Och sen har vi en kille som jobbade på ett sågverk ett par år innan han flyttade ner från Övik. Sista killen vi fick in körde också åt en entreprenör, säger Andreas Lindgren.

 Som anställd på SCA tycker ­Andreas Lindgren att han har mer eget ansvar som maskinförare. ”Vi har ett mer övergripande ansvar att hålla driften i gång.” Foto: Mats Andersson

Som anställd på SCA tycker ­Andreas Lindgren att han har mer eget ansvar som maskinförare. ”Vi har ett mer övergripande ansvar att hålla driften i gång.” Foto: Mats Andersson

Emil Flordal står i ett grönt SCA-arbetsställ bredvid Roger Johansson. Han arbetar i ett annat av bolagets maskinlag och är huvudförhandlingsombud.
– Här får man bli som sin egen entreprenör, säger han.
– Och det är roligt att få vara med från början. Då får man sätta sina egna rutiner, säger Andreas Lindgren.

Att vara anställd hos en entreprenör som kör på uppdrag för ett av de stora skogsbolagen har varit regel i skogsbranschen sedan trettio år tillbaka. Siffror från Skogsstyrelsen visar att antalet sysselsatta skogsentreprenörer och dess anställda har ökat från ett par tusen i början av nittiotalet till nästan femtontusen för ett par år sedan.
– Någon gång i skiftet mellan åttio- och nittiotalet började en ganska tuff mekanisering och med den också entreprenadiseringen, säger Roger Johansson.

Men det har inneburit risker såväl för ägare som för anställda. Skogsmaskiner är dyra och många entreprenörer har varit hårt knutna till enskilda skogsbolag. Något som gjort dem särskilt utsatta. Roger Johansson beskriver det som att de nästan har ”varit anställda med egna maskiner”.
– Det har varit på bolagens villkor, samtidigt som många har suttit med lån på ett antal maskiner och med ett par anställda.

Här får man bli som sin egen entreprenör.

Emil Flordal, skogsmaskinförare och huvudförhandlingsombud

Även om skogsbolagen fortfarande är helt beroende av entreprenörer, finns det tecken på att något håller på att förändras i skogen. I Medelpads skogsförvaltning har SCA gått från tre till sju egna maskinlag under det senaste året.
– Det har funnits en brist på resurser och på maskinförare. Vi vill dessutom vara en del i utvecklingen och driva fler egna arbetslag, säger Andreas Mattsson, produktionschef på SCA Skog Medelpads skogsförvaltning.

I hela landet har bolaget startat sju nya maskinlag de senaste två åren. I dag har de 19 egna lag och anlitar omkring 145 maskinlag som sköts av entreprenörer.
–På platser där vi har haft svårigheter att hitta entreprenörer har vi valt att starta egna lag, säger Jonas Mårtensson, affärsområdeschef på SCA Skog.Han säger att de tittar på att starta ytterligare något eller några lag inom de kommande två åren.

– Just nu är det inte så specifikt. Det beror på var vi ser störst gap mellan tillgängliga resurser och behovet inom vårt område.

Roger Johansson, GS-ombudsman och Emil Flordal, skogsmaskinförare och huvudförhandlingsombud. Foto: Mats Andersson

Roger Johansson, GS-ombudsman och Emil Flordal, skogsmaskinförare och huvudförhandlingsombud. Foto: Mats Andersson

 

Holmen Skog planerar att starta fler egna maskinlag under året, enligt deras skogstekniska chef Jonas Eriksson. Anledningen är densamma: det har blivit svårare att få tag på entreprenörer och maskinförare.

I dag har de 13 egna lag och anlitar omkring 130 maskinlag som sköts av entreprenörer.Hos de två andra stora skogsbolagen, Sveaskog och Stora Enso Skog, har antalet maskinlag inte förändrats nämnvärt under de senaste åren. De har däremot haft fler egna lag sedan tidigare.

Sveaskog har ett 30-tal egna maskinlag i dag, medan Stora Enso har 44 egna lag.
– På 2000-talet var det många som gjorde sig av med egna lag, det gjorde inte vi, säger Mats Ericsson, Chef Intraprenad på Stora Enso Skog och förklarar:
– Vår personal och vår kunskap är en del av värdet i företaget. Om man inte har egen personal minskar värdet.

Det här är ett trendbrott, att man startar egna maskinlag med egna förare.

Roger Johansson, GS-ombudsman.

Tillbaka i skogen igen. Alla skogsbolag har alltså inte utökat antalet egna lag. Ändå tycker ombudsmannen Roger Johansson att han ser en förändring i den bransch han själv tidigare arbetade i.
– Det här är ett trendbrott, att man startar egna maskinlag med egna förare. Tidigare har den kurvan bara pekat nedåt, säger han.

– Jag tycker inte att det är så konstigt, avbryter Andreas Lindgren. Emil och jag har hållit på länge. När jag började nittiotvå hade jag en tanke på att jobba ett par år, få lite rutin och sen starta eget.
– Men med tiden förstod jag att det inte är någon idé. Du får ett jättestort ansvar och du får jobba som fan. Men du får ingen större lön än som anställd och dagen du går i pension har du inget att sälja.

– Du köper ett jobb, konstaterar Emil Flordal.
– Ja, det känns lite så, säger Andreas Lindgren.
Han tänker tillbaka på hur det var att vara anställd hos en entreprenör.
–Jag tycker att vi har i stort sett samma frihet som vi hade då. Vill vi vara ledig en måndag, kan vi jobba en lördag i stället, säger han.

I den här skogen väster om Sundsvall har maskinlaget varit i en månad. Andreas Lindgren gör en andra gallring åt en privat markägare. Det blir framför allt timmer och massa. Foto: Mats Andersson

I den här skogen väster om Sundsvall har maskinlaget varit i en månad. Andreas Lindgren gör en andra gallring åt en privat markägare. Det blir framför allt timmer och massa. Foto: Mats Andersson

Han ser också andra fördelar med att arbeta direkt för SCA.
– Nu ska jag inte dra alla entreprenörer över en kam, men säkerhetsarbete och arbetsmiljö fokuseras mer på här. För det är sånt som en entreprenör kanske väljer att lägga lite mindre pengar på.Han sträcker sig efter kaffetermosen i maskinhytten.
– Och jag har lite fler förmåner, men löne-mässigt går vi på samma avtal så det är ingen skillnad.

Skiljer sig arbetet på något sätt?
– Nej, själva arbetet är likadant. Vi får ta lite mer ansvar. Och det finns en stor plånbok i ryggen, så vi behöver inte vara rädda för att företaget ska gå i konkurs vid ett haveri, säger han och fortsätter:
– Det är tryggt att ha en stor arbetsgivare i ryggen, det är den största skillnaden.

Läs mer: Reportage


rl@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Coronakrisen

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

GS sluter avtal om korttidsarbete

På onsdagen slöt GS ett central avtal om korttidsarbete med motparterna inom industrin. ”Vi betraktar det här som en tillfällig åtgärd”, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Inför coronan är vi alla lika – men industriarbetare kan inte jobba hemifrån

PerspektivDA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

DA reder utEn rad nya regler ska minska smittspridningen och göra det enklare att stanna hemma vid misstänkt sjukdom. Här har vi samlat de viktigaste förändringarna.

Hur har du det? Ge oss en bild!

EfterlysningNu i coronatider får vi på DA hitta andra arbetssätt, och vi behöver DIN hjälp! Berätta hur ni har det på ditt jobb − och skicka gärna ett foto.

Inkomsten kan bli lägre – men inte lönen

DA reder utKris i företaget men du får ändå behålla anställningen. Så här fungerar den nya korttidspermitteringen.

Från permittering till korttidsarbete

TidslinjeDet här med statligt stöd, minskad arbetstid och skyddad inkomst vid kriser är inget nytt. Häng med på resan från permittering till korttidsarbete.

Ingen fara – toapapperet görs som vanligt

HAMSTRINGLåt dig inte stressas av pappersbristen i butikerna. Produktionen på bruken rullar på som vanligt.

Skulderna plågar företagen

PerspektivI corona-krisen är det inte bara vikande efterfrågan och brustna leverantörskedjor som plågar företagen. Deras egna skulder riskerar att förvärra läget, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Avtal 2020

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

”Låglönesatsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

”Räta på ryggen, alla välfärds­arbetare”

KRÖNIKADet gäller att arbetsgivarna förstår att utan ert kunnande skulle inte en enda produkt lämna utlastningen. Det ska synas i de nya kollektivavtalen, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Striden om arbetsrätten

”Vårt starkaste vapen kommer ha slut på ammunition”

DEBATTAtt gå in i förhandling om Las när vi har fredsplikt är fel väg att gå. LO skulle ha tagit med frågan i avtalsrörelsen i stället, skriver Jim Svensk Larm, förtroendevald i Pappers avd 15.

1

Skiftschemat delar Grycksbo

Avtal 2020Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

1

Elinor Torp kan vinna en Guldspade

NomineringDagens Arbetes reporter Elinor Torp har nominerats till en guldspade för boken ”Vi, skuggorna”.

Schystare säkerhet på sågen

ARBETSMILJÖIaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Skyddsombuden kan få kontrollera fler arbetsplatser

”Ännu ett steg i rätt riktning för att få stopp på döden på jobbet”, säger Linda Forså, regionalt skyddsombud på IF Metall Sörmland.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Brunnsvik har fått tillbaka sin bokstuga

När LO för sju år sedan stängde Brunnsviks folkhögskola slängdes bibliotekets unika boksamling i containrar. Men nu är en av arbetarrörelsens mest omskrivna kulturskatter tillbaka.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.