Industriarbetarnas tidning

Det nya ljudet från Bakersfield

17 april, 2020

Skrivet av

DA GILLAR | Country Miljoner fattigbönder tvingades fly
sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa
utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Merle Haggard.

En novembermorgon 1960 muckade en 23-åring från det okända San Quentin-fängelset i Kalifornien, en småtjuv som fått sitt trettonåriga fängelsestraff kortat. När han passerat fängelsegrindarna trodde han att hans fru skulle vänta på honom. Ingen var där. Uppgiven tog han bussen direkt hem, hem till staden Bakersfield där han lovade sig själv att börja ett nytt, laglydigt liv – som countrysångare.

Han hade bott i detta Bakersfield alltsedan han föddes och vuxit upp bland kriminalitet och fattigdom. Hit kom föräldrarna från mellanvästerns Oklahoma under depressionen på 1930-talet. Pappan och mamman var utblottade arrendebönder och tillhörde de som tvingades lämna sina gårdar. Torkan och vinderosionen förvandlade mellanvästern till ett obrukbart månlandskap. Inga krediter fanns att tillgå; efter finanskraschen ströp bankerna sin utlåning.

Vinden strök över jorden, rev loss dammet, och himlen förmörkades. Den hårda skorpan revs upp och dammet lyftes och drev iväg och stod som rökar över fälten, heter det i John Steinbecks roman Vredens druvor som just berättar om några av de två och en halv miljoner arrendebönder som drevs på flykt.

Från bivägar och knaggliga bystigar letade de sig ut mot väg 66, Route sixty-six, det långa cementbandet från Mississippi till Bakersfield i Kalifornien. Där, i den kaliforniska myllan, bredde ändlösa fruktodlingar ut sig som ett frodigt löfte. Apelsinlundarna efterfrågade arbetsvilliga daglönare. Men välkomnandet var knappast hjärtligt. Konkurrensen om jobben utnyttjades av skrupelfria odlarbaroner. Betalningen var urusel, arbetstiderna oreglerade, disciplineringen brutal. Ansatser till facklig organisering slogs ner med våld, något som skildras i Vredens druvor.

I flyktbagaget hade migranterna inte bara resårbottnar, grytor och släktfotografier. De tog även med sig sina respektive regionala musikvarianter: hillbilly, swing, honky-tonk och allt vad de olika stilarna kunde heta. I lägren kring Bakersfield, detta utanförskapsområde, formades en ny musik, mixad av alla som tvingats dit.

23-åringen som hade muckat från fängelset den där novembermorgonen 1960 var en av dem som hade vuxit upp med den här Bakersfieldblandningen. Han hade skrivit egna låtar om hunger, om mamman som försökte hålla honom borta från kriminaliteten, om skammen och hur han ångrade tjuverierna, om hur han såg migranternas läger, ”labor camps”, rivas när nöden lindrades och migranterna erbjöds tak över huvudet. Ynglingen hette Merle Haggard och blev med tiden en av country and western-musikens största och sedd som uttolkare av den vita amerikanska arbetarklassens tankar och våndor.

Den variant av country and western som växte fram i Bakersfield lät inte som den som hade etablerats i östra USA, i Appalachernas avlägsna bergsbyar. Där, i öst, avnjöts musiken i första hand inne i små kapell eller på teaterscener inför en sittande, stillsam publik. Bakersfield var något annat med sina hangarer till danspalats och larmet från stökiga, spritindränkta syltor. Här gällde det att fånga uppmärksamheten och få upp folk på dansgolvet. Här blev countrymusiken vassare, mer högljudd med sina elförstärkta Telecaster-gitarrer, fräckare i sitt tilltal och med utmanande texter. Bakersfieldcountry var försteget till rock’n’ roll och rockabilly.

Nu finns utvecklingen av Bakersfieldcountryn dokumenterad i en ytterst välmatad box, The Bakersfield Sound, med tio cd och en medföljande 224-sidig bok, utgiven av det tyska skivbolaget Bear Family som specialiserat sig på att gräva grundligt i musikhistorien.

Buck Owens.

Denna musikarkeologiska utgrävning tar avstamp i fältinspelningar som gjordes i 1940-talets migrantläger och letar sig fram till mitten av 1970-talet då de bägge Bakersfieldsångarna med störst lyskraft – Merle Haggard och Buck Owens – av en eller annan anledning kapade banden med staden.

Bakersfield påminner oss om vilket kulturellt fyrverkeri som kan utlösas när människor av olika bakgrund möts.

Läs  …

…  boken Vredens druvor av John Steinbeck, en av de stora amerikanska romanerna som gav författaren Nobelpriset. Berättelsen om Tom Joad och hans familj som tvingas bort från gården och som hamnar i Kaliforniens läger. Boken blev också film, regisserad av John Ford och med Henry Fonda i huvudrollen. Steven Spielberg vill göra en ny version av filmen men författarens efterlevande träter om rättigheterna.

Lyssna  …

…  på Woody Guthries album Dust Bowl Ballads. Guthrie, Bob Dylans stora förebild, var själv från Oklahoma och många av hans släktingar och vänner tvingades fly västerut. 1940 spelade han in sina sånger om vad stoftmolnet (dust bowl) gjorde med människorna. Här finns låten om Tom Joad, huvudfiguren i Vredens druvor, som försöker organisera migranterna i en fackförening mot fruktodlingarnas ägare.

Se …

…  fotografen Dorothea Langes bilder från 1930-talets USA. Hon anställdes av Farm Security Administration, den myndighet som president Roosevelt inrättade 1937 för att hjälpa de amerikanska fattigbönderna. Lange fick i uppdrag att fotografera migranternas liv. Ett urval av de klassiska bilderna kan ses på Museum of Modern Arts hemsida, moma.org.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

DA träffade Simon Stålenhag hösten 2015, när han nått framgångar med boken Ur varselklotet. Nu har tv-serien som baseras på hans böcker premiär på Amazon Prime.

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

Tre julskivor som inte frestar på

Nu är det julmusik i var butik, ofta samma bjällerklang överallt. DA:s Marie Edholm väljer tre julskivor som inte frestar på.

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Sväng dina lurviga – dansplågorna går igen!

Vi som har fyllt 40 hade fågeldansen och Lambada. Dagens ungdom hittar inspiration på helt andra håll. Eller? Hur nytt är det egentligen att flossa, dansa flapper och take the L?

I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. Foto: Adam Daver

Ny snurr på vinylskivan

Den var dödförklarad för bara lite drygt 10 år sedan, men sedan har försäljningen av vinylskivor exploderat. DA:s Ricardo Burrows har skrivit och läst in ett reportage om diskjockeys, kultförklarade skivbutiker och vinylpressfabrikanter.

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Anne-Marie Höglund på sin första fjällvandring norr om Hemavan hösten 2009.

Höjden av återhämtning

Tidspress och höga krav – ibland går det bara inte längre. Anne-Marie Höglund berättar om hur naturen hjälpte henne att läka, och tipsar om böcker och en film för sönderstressade själar.

Arbetsrätt Striden om las

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.