Industriarbetarnas tidning

Det nya ljudet från Bakersfield

17 april, 2020

Skrivet av

DA GILLAR | Country Miljoner fattigbönder tvingades fly
sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa
utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Merle Haggard.

En novembermorgon 1960 muckade en 23-åring från det okända San Quentin-fängelset i Kalifornien, en småtjuv som fått sitt trettonåriga fängelsestraff kortat. När han passerat fängelsegrindarna trodde han att hans fru skulle vänta på honom. Ingen var där. Uppgiven tog han bussen direkt hem, hem till staden Bakersfield där han lovade sig själv att börja ett nytt, laglydigt liv – som countrysångare.

Han hade bott i detta Bakersfield alltsedan han föddes och vuxit upp bland kriminalitet och fattigdom. Hit kom föräldrarna från mellanvästerns Oklahoma under depressionen på 1930-talet. Pappan och mamman var utblottade arrendebönder och tillhörde de som tvingades lämna sina gårdar. Torkan och vinderosionen förvandlade mellanvästern till ett obrukbart månlandskap. Inga krediter fanns att tillgå; efter finanskraschen ströp bankerna sin utlåning.

Vinden strök över jorden, rev loss dammet, och himlen förmörkades. Den hårda skorpan revs upp och dammet lyftes och drev iväg och stod som rökar över fälten, heter det i John Steinbecks roman Vredens druvor som just berättar om några av de två och en halv miljoner arrendebönder som drevs på flykt.

Från bivägar och knaggliga bystigar letade de sig ut mot väg 66, Route sixty-six, det långa cementbandet från Mississippi till Bakersfield i Kalifornien. Där, i den kaliforniska myllan, bredde ändlösa fruktodlingar ut sig som ett frodigt löfte. Apelsinlundarna efterfrågade arbetsvilliga daglönare. Men välkomnandet var knappast hjärtligt. Konkurrensen om jobben utnyttjades av skrupelfria odlarbaroner. Betalningen var urusel, arbetstiderna oreglerade, disciplineringen brutal. Ansatser till facklig organisering slogs ner med våld, något som skildras i Vredens druvor.

I flyktbagaget hade migranterna inte bara resårbottnar, grytor och släktfotografier. De tog även med sig sina respektive regionala musikvarianter: hillbilly, swing, honky-tonk och allt vad de olika stilarna kunde heta. I lägren kring Bakersfield, detta utanförskapsområde, formades en ny musik, mixad av alla som tvingats dit.

23-åringen som hade muckat från fängelset den där novembermorgonen 1960 var en av dem som hade vuxit upp med den här Bakersfieldblandningen. Han hade skrivit egna låtar om hunger, om mamman som försökte hålla honom borta från kriminaliteten, om skammen och hur han ångrade tjuverierna, om hur han såg migranternas läger, ”labor camps”, rivas när nöden lindrades och migranterna erbjöds tak över huvudet. Ynglingen hette Merle Haggard och blev med tiden en av country and western-musikens största och sedd som uttolkare av den vita amerikanska arbetarklassens tankar och våndor.

Den variant av country and western som växte fram i Bakersfield lät inte som den som hade etablerats i östra USA, i Appalachernas avlägsna bergsbyar. Där, i öst, avnjöts musiken i första hand inne i små kapell eller på teaterscener inför en sittande, stillsam publik. Bakersfield var något annat med sina hangarer till danspalats och larmet från stökiga, spritindränkta syltor. Här gällde det att fånga uppmärksamheten och få upp folk på dansgolvet. Här blev countrymusiken vassare, mer högljudd med sina elförstärkta Telecaster-gitarrer, fräckare i sitt tilltal och med utmanande texter. Bakersfieldcountry var försteget till rock’n’ roll och rockabilly.

Nu finns utvecklingen av Bakersfieldcountryn dokumenterad i en ytterst välmatad box, The Bakersfield Sound, med tio cd och en medföljande 224-sidig bok, utgiven av det tyska skivbolaget Bear Family som specialiserat sig på att gräva grundligt i musikhistorien.

Buck Owens.

Denna musikarkeologiska utgrävning tar avstamp i fältinspelningar som gjordes i 1940-talets migrantläger och letar sig fram till mitten av 1970-talet då de bägge Bakersfieldsångarna med störst lyskraft – Merle Haggard och Buck Owens – av en eller annan anledning kapade banden med staden.

Bakersfield påminner oss om vilket kulturellt fyrverkeri som kan utlösas när människor av olika bakgrund möts.

Läs  …

…  boken Vredens druvor av John Steinbeck, en av de stora amerikanska romanerna som gav författaren Nobelpriset. Berättelsen om Tom Joad och hans familj som tvingas bort från gården och som hamnar i Kaliforniens läger. Boken blev också film, regisserad av John Ford och med Henry Fonda i huvudrollen. Steven Spielberg vill göra en ny version av filmen men författarens efterlevande träter om rättigheterna.

Lyssna  …

…  på Woody Guthries album Dust Bowl Ballads. Guthrie, Bob Dylans stora förebild, var själv från Oklahoma och många av hans släktingar och vänner tvingades fly västerut. 1940 spelade han in sina sånger om vad stoftmolnet (dust bowl) gjorde med människorna. Här finns låten om Tom Joad, huvudfiguren i Vredens druvor, som försöker organisera migranterna i en fackförening mot fruktodlingarnas ägare.

Se …

…  fotografen Dorothea Langes bilder från 1930-talets USA. Hon anställdes av Farm Security Administration, den myndighet som president Roosevelt inrättade 1937 för att hjälpa de amerikanska fattigbönderna. Lange fick i uppdrag att fotografera migranternas liv. Ett urval av de klassiska bilderna kan ses på Museum of Modern Arts hemsida, moma.org.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

DA träffade Simon Stålenhag hösten 2015, när han nått framgångar med boken Ur varselklotet. Nu har tv-serien som baseras på hans böcker premiär på Amazon Prime.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

Tre julskivor som inte frestar på

Tre julskivor som inte frestar på

Nu är det julmusik i var butik, ofta samma bjällerklang överallt. DA:s Marie Edholm väljer tre julskivor som inte frestar på.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Sväng dina lurviga – dansplågorna går igen!

Sväng dina lurviga – dansplågorna går igen!

Vi som har fyllt 40 hade fågeldansen och Lambada. Dagens ungdom hittar inspiration på helt andra håll. Eller? Hur nytt är det egentligen att flossa, dansa flapper och take the L?

Ny snurr på vinylskivan

Ny snurr på vinylskivan

Den var dödförklarad för bara lite drygt 10 år sedan, men sedan har försäljningen av vinylskivor exploderat. DA:s Ricardo Burrows har skrivit och läst in ett reportage om diskjockeys, kultförklarade skivbutiker och vinylpressfabrikanter.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.