Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.
Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, började gälla år 2016 och innebär skärpta krav arbetsgivare att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Kort sagt: jobbskador på själen.
Föreskriften gjorde det också möjligt för skyddsombud runt om i landet att ställa nya krav på arbetsgivare. Det kunde handla om att förebygga stress, arbetsbelastning, arbetstid, problem med organisationen eller ledningen och kränkande särbehandling eller mobbning.
Men exakt hur föreskriften använts är det ingen som vet. Arbetsmiljöverket har sagt att det ska komma en utvärdering, men hittills har inget presenterats. Myndighetens sakkunniga i OSA-frågor, Ulrich Stoetzer, säger i en intervju med Dagens Arbetsmiljö att det delvis beror på resursbrist. Han upplever dock att föreskriften fungerar bra och används av skyddsombuden.
– Jag tycker att den fungerar mycket väl. Det är något som kommer i alla länder, att vi måste reglera de här områdena. När det handlar om att ingen ska behöva bli sjuk eller skadas av sitt arbete är föreskriften nästa steg framåt, säger han.
För att skapa sig en bild av hur föreskriften används samt omfattningen av de psykosociala arbetsmiljöproblemen i Sverige begärde Dagens Arbetsmiljö ut samtliga så kallade 6:6a-anmälningar som skickats in av skyddsombud till Arbetsmiljöverket sedan OSA-föreskriften infördes. En 6:6-anmälan är en skarp uppmaning från ett skyddsombud till arbetsgivaren om att vidta en viss åtgärd.
Hos Arbetsmiljöverket registreras anmälningarna med en ärendemening, men den ser olika ut för varje ärende. Det saknas systematik i diariet och noteringar om det är fysisk eller psykosocial arbetsmiljö det handlar om görs inte.
För att ändå ringa in de OSA-relaterade ärendena stämdes relevanta sökord av med Arbetsmiljöverkets statistiker, vilket resulterade i 14 sökord, så som stress, psykosocial, kränkning, krav och resurser och så vidare. Av totalt 1994 ärenden 2016-2019 visade sig att 768 – eller 38,5 procent – handla om psykosocial arbetsmiljö. Anmälningarna i dessa fall hade gjorts med stöd av den nya föreskriften. Andelen OSA-ärenden låg relativt stabilt under de fyra enskilda åren.
Skapa reglerna hur man vill ha sin arbetsplats.Skapa rum där man kan få gå undan.Gör zoner som markerar att man behöver lugn och ro.Gör zonerna visuella
Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter förringas av arbetsgivare. Det borde ställas högre krav på chefer att dels
1: Vara rätt för jobbet som chef
2: inneha de adekvata kunskaper som erfordras för att få vara chef med arbetsmiljöansvar