Industriarbetarnas tidning
Vi publicerar ett urval av artiklar från Dagens Arbetsmiljö, ett magasin som riktar sig till skyddsombud och förtroendevalda inom LO, men även andra som jobbar med arbetsmiljö.
Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.
Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, började gälla år 2016 och innebär skärpta krav arbetsgivare att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Kort sagt: jobbskador på själen.
Föreskriften gjorde det också möjligt för skyddsombud runt om i landet att ställa nya krav på arbetsgivare. Det kunde handla om att förebygga stress, arbetsbelastning, arbetstid, problem med organisationen eller ledningen och kränkande särbehandling eller mobbning.
Men exakt hur föreskriften använts är det ingen som vet. Arbetsmiljöverket har sagt att det ska komma en utvärdering, men hittills har inget presenterats. Myndighetens sakkunniga i OSA-frågor, Ulrich Stoetzer, säger i en intervju med Dagens Arbetsmiljö att det delvis beror på resursbrist. Han upplever dock att föreskriften fungerar bra och används av skyddsombuden.
– Jag tycker att den fungerar mycket väl. Det är något som kommer i alla länder, att vi måste reglera de här områdena. När det handlar om att ingen ska behöva bli sjuk eller skadas av sitt arbete är föreskriften nästa steg framåt, säger han.
För att skapa sig en bild av hur föreskriften används samt omfattningen av de psykosociala arbetsmiljöproblemen i Sverige begärde Dagens Arbetsmiljö ut samtliga så kallade 6:6a-anmälningar som skickats in av skyddsombud till Arbetsmiljöverket sedan OSA-föreskriften infördes. En 6:6-anmälan är en skarp uppmaning från ett skyddsombud till arbetsgivaren om att vidta en viss åtgärd.
Hos Arbetsmiljöverket registreras anmälningarna med en ärendemening, men den ser olika ut för varje ärende. Det saknas systematik i diariet och noteringar om det är fysisk eller psykosocial arbetsmiljö det handlar om görs inte.
För att ändå ringa in de OSA-relaterade ärendena stämdes relevanta sökord av med Arbetsmiljöverkets statistiker, vilket resulterade i 14 sökord, så som stress, psykosocial, kränkning, krav och resurser och så vidare. Av totalt 1994 ärenden 2016-2019 visade sig att 768 – eller 38,5 procent – handla om psykosocial arbetsmiljö. Anmälningarna i dessa fall hade gjorts med stöd av den nya föreskriften. Andelen OSA-ärenden låg relativt stabilt under de fyra enskilda åren.
Våra arbetsplatser måste ”stress-saneras” för att nya jobb ska kunna skapas. Och arbetsmiljöverkets föreskrift kan bli ett viktigt hjälpmedel i detta arbete. Det skriver elva forskare i ett debattinlägg.
För första gången måste arbetsgivarna ha koll på hela arbetsmiljön. Nu har LO tagit fram en vägledning för hur skyddsombud ska jobba enligt föreskrifterna.
På SSAB i Borlänge klarar man sedan tidigare av buller och ryggont – nu ska man ta sig an stressen och mobbingen på allvar.
Regeringen slår fast en ny strategi med nollvision för dödsolyckor och fokus på psykosociala frågor. Man ger också pengar till en ökad tillsyn.
Du är skyddsombud men vad kan du göra när arbetsplatsen skadar en anställds själshälsa? Facket får helt enkelt börja testa sig fram, skriver DA:s Elinor Torp.
I motsats till Sverige har Norge tydliga gränser för vad man får stå ut med och inte på en arbetsplats.
Minnas egen historia handlar om sexuella trakasserier, hot och utfrysning. Nu vill hon omvandla såren till kraft. Läs Minnas och andras berättelser här.
Möt Dagens Arbetes Elinor Torp, vars nya bok om Lasse lanserades på bokmässan. Hans självmord satte nytt fokus på den psykosociala arbetsmiljön.
Sofia blev mobbad och utfryst, Clas blev utbränd, Christer sätter ned foten efter flera larm. Efter reportaget ”Förr eller senare brister det” samlar vi nu läsarnas berättelser om när den psykosociala arbetsmiljön fördärvar. Vill du också berätta? Hör av dig till oss.
Gå in i väggen, utbränd, utmattad. Kropp och själ hänger inte med. Kolla om du är i farozonen.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Skapa reglerna hur man vill ha sin arbetsplats.Skapa rum där man kan få gå undan.Gör zoner som markerar att man behöver lugn och ro.Gör zonerna visuella
Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter förringas av arbetsgivare. Det borde ställas högre krav på chefer att dels
1: Vara rätt för jobbet som chef
2: inneha de adekvata kunskaper som erfordras för att få vara chef med arbetsmiljöansvar