Industriarbetarnas tidning

Det här innebär förslagen för dig

1 juni, 2020

Skrivet av

DA reder ut Visstidare, fastanställd, eller någon som chefen vill bli av med – vi reder ut vad förslagen om en ny arbetsrätt skulle innebära för dig.

Fler undantag i turordningen, lättare att säga upp av personliga skäl och krav på kompetensutveckling är några av punkterna när en statlig utredning i dag den 1 juni, presenterar sina förslag till en ny arbetsrätt.

Samtidigt ska facken och arbetsgivarna fortsätta förhandla om nya regler. Kommer de överens är det de reglerna som ska gälla, och inte utredningens förslag.

Vi reder ut vad de olika förslagen kan innebära för dig som anställd.

 

Den tillsvidareanställda

I dag: Om arbetsgivaren ska göra sig av med folk på grund av arbetsbrist gäller grundregeln sist in, först ut – de med längst arbetstid är mer skyddade. Men det finns flera tillfällen då dessa turordningsregler inte gäller.

  • Den anställda behöver ha ”tillräckliga kvalifikationer”. Om någon till exempel jobbat vid en maskin eller avdelning som lägger ner och personen inte kan omplaceras, kan hen bli av med jobbet trots lång anställningstid.
  • Det är vanligt att arbetsgivaren förhandlar med facket om en avtalsturlista, där de tillsammans bestämme­r vem som får gå och vem som får vara kvar.
  • Företag med högst tio anställda får välja att behålla två nyckelpersoner med kortare anställning.
  • En dom i Arbetsdomstolen gör det också tillåtet att ”hyvla” arbetstiden – minska antalet timmar på kontraktet – utan att ta hänsyn till turordningen.

I framtiden:

Den statliga utredningens förslag: Om arbetsgivaren säger upp på grund av arbetsbrist ska det vara möjligt att behålla upp till fem nyckelpersoner, mot dagens två. Det gäller alla företag oavsett storlek.

Om två personer har samma anställningstid ska arbetsgivaren få välja vem som får behålla jobbet. Enligt dagens regler är det den äldre som är skyddad.

Om ett företag har flera driftsenheter på samma ort kan facket i dag begära att de slås samman när man upprättar en turordningslista vid arbetsbrist. Utredningen föreslår att den möjligheten tas bort.

Kravet på vad som är tillräckliga kvalifikationer för att behålla jobbet skärps. En person med längre anställningstid som behöver omplaceras på grund av till exempel en organisationsförändring ska redan vid omplaceringstillfället  ha tillräckliga kvalifikationer för att få behålla jobbet.

Ett sätt att väga upp att det blir lättare att säga upp är att personer som varit anställda mer än sammanlagt sex månader ska erbjudas kompetensutveckling i ”skälig utsträckning”. Om arbetsgivaren inte uppfyller de kraven kan den anställde begära skadestånd – men det gäller bara efter att anställningen avslutas. Om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist ska du alltså kunna hävda att arbetsgivaren inte gett dig tillräcklig kompetensutveckling. Skadeståndet är på två eller tre månadslöner. Kompetensutvecklingen ska ske fortlöpande.

Arbetsgivare och fack: Arbetsmarknadens parter ska fortsätta förhandla om turordning och annat som rör anställningsskyddet.

Arbetsgivarna vill i förhandlingarna att kompetens ska vara tyngre vägande när det avgörs vilka som får vara kvar. Fler undantag i turordningsreglerna skulle göra det lättare att säga upp arbetskraft med lång anställningstid, och skulle samtidigt minska fackets inflytande, därför håller facket emot.

Facken vill att det ska finnas större krav på att arbetsgivaren ger kompetensutveckling till sina anställda, så att de får den kompetens som krävs för jobbet.

Facken vill sätta stopp för hyvling.

Timanställning, hyvling, ofrivillig deltid, sms-jobb…

är exempel på saker som gör anställningar osäkrare. De är inte anställningsformer i sig, utan olika varianter av till exempel visstid och tillsvidare­anställning.

Den inhyrda

I dag: Det händer att inhyrda blir av med uppdraget hos företaget där de jobbar från en dag till en annan. Då har de kvar anställningen i bemanningsföretage­t, där de får garantilön. Vanliga uppsägningsregler gäller. Under corona­krisen har tusentals blivit varslade från bemanningsföretag, medan de som är fast anställda på arbets­platsen blir permitterade.

I framtiden:

Den statliga utredningen: Inga direkta förslag om begränsning av inhyrning, men förslagen för tillsvidareanställda och visstidare gäller även dem.

Fack och arbetsgivare: LO vill minska de otrygga jobben, bland annat genom att inhyrning inte ska få användas om behovet av arbetskraft är permanent. Samtidigt vill arbetsgivarna ha möjlighet till flexibilitet.

Inför sina förhandlingar har parterna kommit överens om formuleringar som handlar om att arbetsgivarens möjlighet till rätt bemanning ska öka, och att tillsvidareanställning som anställningsform ska stärkas. Vad det kommer innebära i det slutliga förhandlingsresultatet återstår att se.

Visstidaren

I dag: Har kontrakt för en bestämd tid. Enligt lagen kan man förenklat vara allmänt visstidsanställd eller vikarie i vardera två år under en femårsperiod – sedan ska man bli tillsvidareanställd. Fast om man blandar olika former av visstidsanställningar kan de pågå längre.

I många avtal finns särskilda regler. På IF Metalls teknikavtal, till exempel, kan man vara visstidsanställd i högst 12 månader, men tiden kan förlängas om facket går med på det.

Visstidare kan också ha företrädesrätt om det uppstår lediga tjänster på företaget, som grundregel när de varit anställda tolv månader.

Grundregeln är att visstiden inte kan sägas upp, om det inte står något annat i kontraktet.

I framtiden:

Den statliga utredningen: Efter nio månader ska en person med allmän visstid få företrädesrätt vid återanställning, mot dagens tolv månader. Det gäller även under pågående visstidsanställning om det uppstår lediga provanställningar eller tillsvidareanställningar på företaget.

Även visstidsanställda ska ha rätt till kompetensutveckling om de varit anställda mer än sammanlagt sex månader. Om visstiden inte förlängs ska man kunna få skadestånd om man inte fått den kompetensutveckling man har rätt till.

Arbetsgivare och fack: En hjärtefråga för facken när de ska förhandla med arbetsgivarna. Var fjärde kvinna inom LO har en tidsbegränsad anställning. Fack och arbetsgivare har kommit överens om att ”allmän visstid ska ersättas” och att anställningsformen tillsvidareanställning ska stärkas. Nu ska de förhandla om vad det ska betyda i praktiken.

Allmän visstid

2007 infördes en ny tidsbegränsad anställningsform – allmän visstid. Det innebär att en arbetsgivare kan viss­tidsanställa utan att uppge något särskilt skäl, som att
det är ett vikariat för någon, provanställning eller
säsongsarbete.

Den som arbetsgivaren vill bli av med

I dag: Det är inte bara vid arbetsbrist en person kan bli uppsagd, man kan också bli av med jobbet av personliga skäl. Arbetsgivaren kan hävda att någon misskött sig eller på annat sätt uppträtt olämpligt. Den anställda ska först ha fått chans att bättra sig. Den vanliga uppsägningstiden gäller. Tycker den anställda att arbetsgivaren har fel kan hen, till exempel genom facket, ogiltigförklara uppsägningen och hävda att den är felaktig. Då fortsätter anställningen tills tvisten är löst.

Vid allvarliga former av misskötsel kan en anställd avskedas. Då har personen ingen uppsägningstid utan slutar direkt.

I framtiden: Uppsägning av personliga skäl är något som många arbetsgivare tycker är krångligt och dyrt. De vill att det ska var mer förutsägbart när de har rätt att säga upp, och minska kostnaderna som kan uppstå om uppsägningen ogiltigförklaras och de behöver betala lön under hela tvisten.

Utredningens förslag: Det kanske mest kontroversiella förslaget i utredningen är att möjligheten att ogiltigförklara uppsägningar ska tas bort i företag med upp till 15 anställda. Om det sedan visar sig att uppsägningen inte är sakligt grundad ska den uppsagda få skadestånd med minst åtta månadslöner.

Det ska fortfarande vara möjligt att ogiltigförklara uppsägningar med hänvisning till till exempel diskrimineringslagen, lagen om fackliga förtroendemän och föräldraledighetslagen.

I företag med fler än 15 anställda föreslår utredningen att det fortfarande ska vara möjligt att ogiltigförklara uppsägningen. Men det krävs ändå ett domstolsbeslut om anställningen ska fortsätta.

Syftet med förändringarna sägs vara att kostnaderna för att säga upp någon ska vara mer kopplad till om uppsägningen är riktig, ”sakligt grundad” eller inte. Kritikerna befarar däremot att det kan leda till godtyckliga uppsägningar.

Arbetsgivare och fack: Parternas gemensamma arbetsgrupp tittar också på den här frågan, eftersom arbetsgivare tycker att det är dyrt att säga upp av personliga skäl. Från fackligt håll finns rädslan att arbetsgivaren i större utsträckning ska få säga upp vem de vill. Parterna har dock skrivit i sin avsiktsförklaring att arbets­givarna inte ska få fri uppsägningsrätt.

Den som riskerar att bli arbetslös

I dag: Tillsvidareanställda som blir uppsagda från en arbetsplats med kollektivavtal har rätt till omställningsstöd för att få utbildning eller hjälp att hitta ett nytt jobb. Blir man uppsagd har man också rätt till förtur att bli anställd igen om företaget rekryterar inom nio månader efter sista arbetsdagen.

I framtiden:

Den statliga utredningen: Utredningen har inga förslag om omställning, däremot om rätt till fortlöpande kompetensutveckling för både tillsvidareanställda och visstidare. Om du blir av med jobbet och inte fått rätt kompetensutveckling kan du kräva skadestånd.

Arbetsgivare och fack: Arbetsgivare och fack har kommit överens om att försöka utarbeta ett helt nytt omställningssystem, med stöd från staten. Önskemålet är att stödet ska bli mer omfattande. Det skulle kunna leda till att visstidsanställda och personer som har extra svårt att hitta jobb också får stöd. Parterna vill även göra om a-kassan.

Fotnot: Detta är en uppdaterad version av den här artikeln, som skrevs innan den statliga utredningen lagts fram.

 

Då får någon sägas upp

Det måste finnas skäl till att någon sägs upp – saklig grund. Det kan vara två saker:

Arbetsbrist

Behöver inte betyda brist på saker att göra, utan är oftast en förändring i organisationen. Arbetsgivaren avgör om det råder arbetsbrist, och turordningsreglerna sist in först ut är grundprincipen när folk sägs upp.

Personliga skäl

Kan vara att man upprepade gånger misskött jobbet, arbetsvägrat, uppträtt olämpligt eller har begått brott. Om misskötseln är extra allvarlig kan personen bli avskedad och får sluta utan uppsägningstid.


Det här vill …

Facket
  • Minska de osäkra anställningarna, som visstid och inhyrning.
  • Öka rätten till heltid. Stoppa hyvling. I dag kan arbetsgivaren ensidigt minska en anställds arbetstid.
  • Ha mer kompetensutveckling. Ha bättre omställning så det blir lättare att hitta nytt jobb.
Arbets­givarna
  • Kunna göra fler undantag från turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Kompetens ska vara mer av­görande för vem som får stanna.
  • Göra det mer förutsägbart och mindre kostsamt att säga upp någon av personliga skäl.
Politikerna
  • För C och L var fler undantag i turordningen centralt när de slöt januariavtalet med S och MP. V har sagt att de tänker rösta emot det.
  • M, KD och SD har öppnat för uppluckard turordning men M har sagt att de ändå kan gå emot regeringen och säga nej till ändringa­r i las.

Oviss framtid

Kan arbetsgivare och fack komma överens? Kan LO enas? Får politikerna igenom sina förslag? Det finns mycket som är osäkert – det som står här är bara möjliga utfall som bygger på vad fack, arbetsgivare och politiker har sagt.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.