Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

29 september, 2020

Skrivet av

PERSPEKTIV Nej, det var knappast miljöaktivister eller den politiska långbänken som fick Preem att ändra sina planer för raffinaderiet i Lysekil. Hela oljebranschen gungar. Den letar efter en grön väg ut ur krisen.

Harald Gatu, reporter på Dagens Arbete.

För bara någon vecka sedan sa världens största oljebolag, brittiska BP, att företagets framtid inte låg i fossila bränslen. ”Vi blir starkare genom att producera mindre olja och gas” sa BP-chefen Bernhard Looney som utlovade satsningar på förnybar energi: Nollutsläpp av växthusgaser 2050. Nästintill halverad olje- och gasproduktion det närmaste årtiondet. Som ett första steg pytsade han in 9–10 miljarder kronor i norsk vindkraft till havs.

Coronakrisen har pressat oljeindustrin. Minskat resande och färre varutransporter pressade lönsamheten. Men problemen fanns där redan före coronan. Oljans kris är inte ny. Inte så att geologin stökat till det, det lär fortfarande finnas gott om olja att pumpa upp. Och efterfrågan finns, inte minst i utvecklingsländerna och inom den kemiska industrin som köper en betydande del av oljan. De globala fartygstransporterna har dessutom hämtat sig någorlunda efter stilleståndet direkt efter coronautbrottet.

Varken fyndigheter eller kunder saknas, alltså. Däremot tvekar investerarna. Sedan 2014 har investeringarna i världens olje- och gasindustri bara sjunkit och sjunkit. Nu är de nere på en nivå som är den lägsta på femton år.

Låga och instabila oljepriser och höga produktionskostnader har fått investerarna att tveka. Kring oljan kretsar dessutom oförutsägbara konflikter. Som i våras när Saudiarabien och Ryssland som led i en maktkamp grälade om hur lågt oljepriset kunde falla. Ungefär samtidigt sjönk det amerikanska oljepriset vid ett tillfälle så lågt att uppköparna slapp betala för oljan de ville ha. De fick till och med betalt om de förbarmade sig över den.

Vem vill nyinvestera i sådan bransch?

Preems jätteinvestering i Lysekil för att rena tjockoljan på svavel skulle bli en av Sveriges största industriinvesteringar någonsin. 15 miljarder kronor.

Nu blev det inget av. Beslutet fattades, enligt pressmeddelandet, ”mot bakgrund av de ekonomiska framtidsutsikterna”.

Som sagt, vem vill hiva in jättebelopp i oljebranschen? Energiinvesterarna letar gröna projekt i dag. Nyligen kom en rapport från den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs som sa: i år satsar USA för första gången mer på förnyelsebara energikällor än på olja och gas. Alltså i Trumps olje- och gasvänliga USA. Skiftet drivs av skillnader i kapitalkostnader; att investera i olja och gas är fyra, fem gånger dyrare än förnybart.

Och det är just där som Preem bedömer att framtiden finns, i en grönare och kanske mer lönsam morgondag.

Redan i dag går det gröna bättre. Medan raffinaderiet i Lysekil gått på knäna har systerfabriken i Göteborg klarat sig desto bättre. Men där är också det gröna inslaget betydligt större med förnybar diesel och förnybart flygbränsle.

Cristian Mattsson, IF Metallare i Preems bolagsstyrelse säger till Dagens Arbete:

– Lönsamheten har på senare tid inte varit den bästa hos oss i Lysekil. Nu får vi använda krafterna till att utveckla sånt som vi kan tjäna pengar på, förnybara drivmedel.

I stället för den nu skrotade planen vill Preem bygga om en befintlig anläggning i Lysekil. Målet är att tillsammans med anläggningen i Göteborg kunna producera fem miljoner kubikmeter förnybara drivmedel. En massiv utökning av kapaciteten med andra ord.  Nya jobb utöver de 750 som redan arbetar på raffinaderiet? Investeringskostnad?

Senare i höst får vi veta mer. Då kommer Preem in med en ny tillståndsansökan som med all sannolikhet känns attraktivare för den som vill satsa en slant i energisektorn. Dessutom kan det finnas ett och annat stöd att vänta från EU när Europa ska kicka igång den gröna ekonomin som en del i återstarten efter coronan.

Det brukar sägas att industrin är en nyckelspelare i klimatfrågan. Enligt Naturvårdsverket är industrins utsläpp i dag 19 procent lägre än för trettio år sedan. De svenska raffinaderierna släpper ut hälften så mycket växthusgaser som stålindustrin gör. Eller en femtedel av fordonstrafiken och knappt hälften av jordbruket. Men det är mot Preem i Lysekil blickarna har riktats. Cristian Mattsson vet inte hur många gånger han har fått frågan: klimatet eller jobben?

– Jag är så trött på den frågan. För mig är klimatet en förutsättning för att vi ska kunna ha jobben kvar. Där finns ingen motsättning.

Lugnet lägger sig nu över Lysekil. En bygd kan återgå till vardagen. Och i Stockholm kan en splittrad regering få aningen mera arbetsro. Preems tillbakadragna planer löser ett politiskt problem. Tjockoljan, den får renas någon annanstans.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna och IF Metall är rörande överens. Industrin är motorn i den gröna omställningen. Möjligheterna är enorma. Men det krävs en hållbar energipolitik.

Sprickan som skakade Industriavtalet

Sprickan som skakade Industriavtalet

Var det början till slutet som sågs när Livs i konflikt med tjänstemännen tog paus från Facken inom industrin och GS-facket funderade på detsamma? frågar sig DA:s Harald Gatu inför Industriavtalets 25-årsjubileum.

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Tillgång på kompetens gav Göteborg nya batterifabriken

Tillgång på kompetens gav Göteborg nya batterifabriken

Att Göteborg tog hem spelet om Volvo Cars och Northvolts batterifabrik var knappast någon högoddsare, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Många orsaker till det skenande elpriset

Många orsaker till det skenande elpriset

Ekonomin återhämtar sig och då behövs mer el. Men energisystemet hänger inte med. Vi följde elens väg fram till uttaget för att reda ut hur priset sätts.

”Facken måste bli bättre kravställare”

”Facken måste bli bättre kravställare”

En rättvis omställning – just transition – är avgörande för en lyckad klimatomställning enligt världens fackförbund. ”Nu måste vi jobba för att bli mer konkreta i våra krav”, tror IF Metalls Ellika Berglund Aas.

I-ordet inte längre tabu

I-ordet inte längre tabu

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling. Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären. I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet […]

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.