Här finns miljoner för bättre hälsa
I en gammal stödfond ligger 200 miljoner kronor som kan användas till bättre arbetsmiljö, säkerhet och hälsa inom skogs- och pappersindustrin. Men få känner till att de kan söka pengar.
Industriarbetarnas tidning
Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers.
Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, enligt Angelika Lang, ombudsman på IF Metall. Ofta är det svårt att bevisa att skadan kommer från jobbet.
– Det behövs mer forskning om hur belastningsskador uppstår och ett regelverk som gör det lättare att få dem godkända, säger Angelika Lang.
Tvätteriarbetare hör till de särskilt drabbade och det beror på att man upprepar samma rörelser. Här kan rotation vara en lösning, menar Angelika Lang. För bilmekaniker är de handhållna verktygen det största problemet. De är tunga och många har dåligt anpassade grepp, men det värsta är vibrationerna.
− Verktyg måste inte vibrera. Tekniken finns, men vi har inte kommit hela vägen, säger Angelika Lang.
I mitten av oktober genomförde Arbetsmiljöverket cirka 1 350 inspektioner för att minska riskerna för belastningsskador. Satsningen var en del i EU-kampanjen Friska arbetsplatser belastar rätt. På grund av coronapandemin gjordes inspektionerna på telefon genom samtal med en representant från arbetsgivaren och ett skyddsombud.
− Jag har givetvis förståelse för att det är corona och svårt att komma ut på arbetsplatserna, men jag tycker verkligen att de borde pratat med personer som jobbar med de olika momenten, säger Angelika Lang.
Vibrationer är boven bakom de flesta belastningsskadorna på pappersbruken. Det är viktigt att lyssna när kroppen varnar, uppmanar Lasse Wåhlstedt, arbetsmiljöansvarig på Pappers.
− Många går alldeles för länge med sina problem. Man tar värktabletter och hoppas att det ska gå över.
Han upplever att det har blivit vanligare att jobba långa arbetspass i trucken och vibrationerna sliter på ryggen. Han ser också att det finns risk för överbelastning, till exempel när hårt fastskruvade ventiler ska öppnas. Särskilt vaksam på belastningen tycker han att man ska vara i samband med reparationsstopp för då kan man behöva ta i. Även jobbet vid arkmaskinen och hylshantering i rullmaskin kan bli slitsamt i längden, menar han.
Han tror att problemen med belastningsskador kan minskas genom fler ergonomi-skyddsronder, gärna tillsammans med företagshälsovården, och mer varierade arbetsuppgifter.
I mitten av oktober genomförde Arbetsmiljöverket cirka 1 350 inspektioner för att minska riskerna för belastningsskador. Satsningen var en del i EU-kampanjen Friska arbetsplatser belastar rätt. På grund av coronapandemin gjordes inspektionerna på telefon.
− Det är möjligen bättre än inget alls, men det känns lite som ett slag i luften. Ska du kunna göra något åt riskerna måste du vara med och se hur arbetet ser ut, säger Lasse Wåhlstedt.
Hjälpmedel som skulle kunna förebygga belastningsskador blir ofta liggande, enligt Patrik Karlsson, arbetsmiljöansvarig på GS.
− Medlemmar är ofta så stressade att de skippar hjälpmedel för att hinna med sina arbetsuppgifter i en slimmad organisation, säger Patrik Karlsson.
Han ser att arbetsgivare ofta inte gör riskbedömningar för bristande ergonomi och därför vet ingen riktigt hur skadliga till exempel upprepade lyft egentligen är. Om det gjordes korrekta riskbedömningar hade arbetsgivaren tvingats avsätta den tid det tar att använda hjälpmedel i produktionen, tror han.
− Om det tar en halv minut längre att göra ett jobb med hjälpmedel än för hand måste det få ta den tiden.
I mitten av oktober genomförde Arbetsmiljöverket cirka 1 350 inspektioner för att minska riskerna för belastningsskador. Satsningen var en del i EU-kampanjen Friska arbetsplatser belastar rätt. På grund av coronapandemin gjordes inspektionerna på telefon.
Patrik Karlsson har förståelse för att man just nu inte hade möjlighet att besöka arbetsplatserna.
− Om det hade varit under normala omständigheter, som ett sätt att spara tid, hade jag skrikit rakt ut, men nu är det som det är. Vi på GS har själva ersatt vissa besök med telefonsamtal nu under corona, säger han.
I en perfekt värld hade detta redan funnits eller att den försäkring som tecknas hade tänder så att den bet när man skadas på jobbet! Försäkringen/försäkringarna runt arbetsskador skall försäkra den skadade så att den får en jurist/advokat i priset. Alltså en heltäckande försäkring.
Var har ni varit dom senaste 20 åren när arbetsskadade skrikigt, ropat och gråtit efter adekvat hjälp, stöd och en arbetsskadeförsäkring som verkligen biter och inte lämnar arbetsskadade i sticket.
150 000 av era medlemmar går mot fattigpension då arbetsskadeförsäkringen inte har varit god nog. Och ingen av dessa som fått godkänd arbetsskada erhåller heller ingen livränta.
Så vad är en arbetsskadeförsäkring egentligen värd för den skadade?