Industriarbetarnas tidning

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

26 november, 2020

Skrivet av Charlie Olofsson

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers.

Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd

Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, enligt Angelika Lang, ombudsman på IF Metall. Ofta är det svårt att bevisa att skadan kommer från jobbet.

Angelika Lang, ombudsman IF Metall. Foto: privat

– Det behövs mer forskning om hur belastningsskador uppstår och ett regelverk som gör det lättare att få dem godkända, säger Angelika Lang.

Tvätteriarbetare hör till de särskilt drabbade och det beror på att man upprepar samma rörelser. Här kan rotation vara en lösning, menar Angelika Lang. För bilmekaniker är de handhållna verktygen det största problemet. De är tunga och många har dåligt anpassade grepp, men det värsta är vibrationerna.

− Verktyg måste inte vibrera. Tekniken finns, men vi har inte kommit hela vägen, säger Angelika Lang.

I mitten av oktober genomförde Arbetsmiljöverket cirka 1 350 inspektioner för att minska riskerna för belastningsskador. Satsningen var en del i EU-kampanjen Friska arbetsplatser belastar rätt. På grund av coronapandemin gjordes inspektionerna på telefon genom samtal med en representant från arbetsgivaren och ett skyddsombud.

− Jag har givetvis förståelse för att det är corona och svårt att komma ut på arbetsplatserna, men jag tycker verkligen att de borde pratat med personer som jobbar med de olika momenten, säger Angelika Lang.

Lasse Wåhlstedt, Pappers: Se upp för långa pass i trucken

Vibrationer är boven bakom de flesta belastningsskadorna på pappersbruken. Det är viktigt att lyssna när kroppen varnar, uppmanar Lasse Wåhlstedt, arbetsmiljöansvarig på Pappers.

Lasse Wåhlstedt, arbetsmiljöansvarig på Pappers. Foto: David Lundmark

− Många går alldeles för länge med sina problem. Man tar värktabletter och hoppas att det ska gå över.

Han upplever att det har blivit vanligare att jobba långa arbetspass i trucken och vibrationerna sliter på ryggen. Han ser också att det finns risk för överbelastning, till exempel när hårt fastskruvade ventiler ska öppnas. Särskilt vaksam på belastningen tycker han att man ska vara i samband med reparationsstopp för då kan man behöva ta i. Även jobbet vid arkmaskinen och hylshantering i rullmaskin kan bli slitsamt i längden, menar han.

Han tror att problemen med belastningsskador kan minskas genom fler ergonomi-skyddsronder, gärna tillsammans med företagshälsovården, och mer varierade arbetsuppgifter.

I mitten av oktober genomförde Arbetsmiljöverket cirka 1 350 inspektioner för att minska riskerna för belastningsskador. Satsningen var en del i EU-kampanjen Friska arbetsplatser belastar rätt. På grund av coronapandemin gjordes inspektionerna på telefon.

− Det är möjligen bättre än inget alls, men det känns lite som ett slag i luften. Ska du kunna göra något åt riskerna måste du vara med och se hur arbetet ser ut, säger Lasse Wåhlstedt.

Patrik Karlsson, GS: Det måste finnas tid att använda hjälpmedel

Hjälpmedel som skulle kunna förebygga belastningsskador blir ofta liggande, enligt Patrik Karlsson, arbetsmiljöansvarig på GS.

Patrik Karlsson, arbetsmiljöansvarig på GS.

− Medlemmar är ofta så stressade att de skippar hjälpmedel för att hinna med sina arbetsuppgifter i en slimmad organisation, säger Patrik Karlsson.

Han ser att arbetsgivare ofta inte gör riskbedömningar för bristande ergonomi och därför vet ingen riktigt hur skadliga till exempel upprepade lyft egentligen är. Om det gjordes korrekta riskbedömningar hade arbetsgivaren tvingats avsätta den tid det tar att använda hjälpmedel i produktionen, tror han.

− Om det tar en halv minut längre att göra ett jobb med hjälpmedel än för hand måste det få ta den tiden.

I mitten av oktober genomförde Arbetsmiljöverket cirka 1 350 inspektioner för att minska riskerna för belastningsskador. Satsningen var en del i EU-kampanjen Friska arbetsplatser belastar rätt. På grund av coronapandemin gjordes inspektionerna på telefon.

Patrik Karlsson har förståelse för att man just nu inte hade möjlighet att besöka arbetsplatserna.

− Om det hade varit under normala omständigheter, som ett sätt att spara tid, hade jag skrikit rakt ut, men nu är det som det är. Vi på GS har själva ersatt vissa besök med telefonsamtal nu under corona, säger han.

En kommentar till “Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

  • I en perfekt värld hade detta redan funnits eller att den försäkring som tecknas hade tänder så att den bet när man skadas på jobbet! Försäkringen/försäkringarna runt arbetsskador skall försäkra den skadade så att den får en jurist/advokat i priset. Alltså en heltäckande försäkring.

    Var har ni varit dom senaste 20 åren när arbetsskadade skrikigt, ropat och gråtit efter adekvat hjälp, stöd och en arbetsskadeförsäkring som verkligen biter och inte lämnar arbetsskadade i sticket.
    150 000 av era medlemmar går mot fattigpension då arbetsskadeförsäkringen inte har varit god nog. Och ingen av dessa som fått godkänd arbetsskada erhåller heller ingen livränta.

    Så vad är en arbetsskadeförsäkring egentligen värd för den skadade?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

Unga industriarbetare har svårare än äldre att säga i från, visar IF Metalls arbetsmiljöundersökning. De tycker att arbetet är tyngre, mer enformigt och känner mer olust inför jobbet än sina äldre jobbarkompisar.

Varannan IF Metallare lider av stress

Varannan IF Metallare lider av stress

Över hälften av IF Metalls medlemmar känner sig stressade på jobbet minst en gång i veckan, en lika stor andel får inte påverka sitt eget arbete. Förbundets nya arbetsmiljöundersökning ger en bild av stress, sömnproblem och olust.

Sjuk av skärvätskor

Sjuk av skärvätskor

I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor.
Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.

LO svänger om las

LO svänger om las

”Vi tycker inte att las-uppgörelsen är bra, men för att kunna påverka framåt vill vi att LO är en part”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

Var femte skyddsrond digital under pandemin

Var femte skyddsrond digital under pandemin

När många arbetsplatser inom industrin stängde för fysiska besök fick IF Metalls regionala skyddsombud ta till digitala verktyg. Var femte skyddsrond genomfördes digitalt förra året.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.

Hur kan jag sluta tidigare utan att bli varnad?

Jag jobbar kvällsskift och veckopendlar. Har under fem års tid tagit kompledigt på torsdagarna för att kunna köra hem tidigare. En tisdag sa en ny produktionsledare åt mig att jag skulle jobba klockan 14.00–24.00 den kommande torsdagen. Jag tyckte att beskedet kom med för kort varsel och avvek klockan 17 den torsdagen. Fick då en muntlig varning. Vad kan jag göra för att få kompa ut och klara veckopendlingen?