Industriarbetarnas tidning

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

26 november, 2020

Skrivet av Charlie Olofsson

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers.

Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd

Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, enligt Angelika Lang, ombudsman på IF Metall. Ofta är det svårt att bevisa att skadan kommer från jobbet.

Angelika Lang, ombudsman IF Metall. Foto: privat

– Det behövs mer forskning om hur belastningsskador uppstår och ett regelverk som gör det lättare att få dem godkända, säger Angelika Lang.

Tvätteriarbetare hör till de särskilt drabbade och det beror på att man upprepar samma rörelser. Här kan rotation vara en lösning, menar Angelika Lang. För bilmekaniker är de handhållna verktygen det största problemet. De är tunga och många har dåligt anpassade grepp, men det värsta är vibrationerna.

− Verktyg måste inte vibrera. Tekniken finns, men vi har inte kommit hela vägen, säger Angelika Lang.

I mitten av oktober genomförde Arbetsmiljöverket cirka 1 350 inspektioner för att minska riskerna för belastningsskador. Satsningen var en del i EU-kampanjen Friska arbetsplatser belastar rätt. På grund av coronapandemin gjordes inspektionerna på telefon genom samtal med en representant från arbetsgivaren och ett skyddsombud.

− Jag har givetvis förståelse för att det är corona och svårt att komma ut på arbetsplatserna, men jag tycker verkligen att de borde pratat med personer som jobbar med de olika momenten, säger Angelika Lang.

Lasse Wåhlstedt, Pappers: Se upp för långa pass i trucken

Vibrationer är boven bakom de flesta belastningsskadorna på pappersbruken. Det är viktigt att lyssna när kroppen varnar, uppmanar Lasse Wåhlstedt, arbetsmiljöansvarig på Pappers.

Lasse Wåhlstedt, arbetsmiljöansvarig på Pappers. Foto: David Lundmark

− Många går alldeles för länge med sina problem. Man tar värktabletter och hoppas att det ska gå över.

Han upplever att det har blivit vanligare att jobba långa arbetspass i trucken och vibrationerna sliter på ryggen. Han ser också att det finns risk för överbelastning, till exempel när hårt fastskruvade ventiler ska öppnas. Särskilt vaksam på belastningen tycker han att man ska vara i samband med reparationsstopp för då kan man behöva ta i. Även jobbet vid arkmaskinen och hylshantering i rullmaskin kan bli slitsamt i längden, menar han.

Han tror att problemen med belastningsskador kan minskas genom fler ergonomi-skyddsronder, gärna tillsammans med företagshälsovården, och mer varierade arbetsuppgifter.

I mitten av oktober genomförde Arbetsmiljöverket cirka 1 350 inspektioner för att minska riskerna för belastningsskador. Satsningen var en del i EU-kampanjen Friska arbetsplatser belastar rätt. På grund av coronapandemin gjordes inspektionerna på telefon.

− Det är möjligen bättre än inget alls, men det känns lite som ett slag i luften. Ska du kunna göra något åt riskerna måste du vara med och se hur arbetet ser ut, säger Lasse Wåhlstedt.

Patrik Karlsson, GS: Det måste finnas tid att använda hjälpmedel

Hjälpmedel som skulle kunna förebygga belastningsskador blir ofta liggande, enligt Patrik Karlsson, arbetsmiljöansvarig på GS.

Patrik Karlsson, arbetsmiljöansvarig på GS.

− Medlemmar är ofta så stressade att de skippar hjälpmedel för att hinna med sina arbetsuppgifter i en slimmad organisation, säger Patrik Karlsson.

Han ser att arbetsgivare ofta inte gör riskbedömningar för bristande ergonomi och därför vet ingen riktigt hur skadliga till exempel upprepade lyft egentligen är. Om det gjordes korrekta riskbedömningar hade arbetsgivaren tvingats avsätta den tid det tar att använda hjälpmedel i produktionen, tror han.

− Om det tar en halv minut längre att göra ett jobb med hjälpmedel än för hand måste det få ta den tiden.

I mitten av oktober genomförde Arbetsmiljöverket cirka 1 350 inspektioner för att minska riskerna för belastningsskador. Satsningen var en del i EU-kampanjen Friska arbetsplatser belastar rätt. På grund av coronapandemin gjordes inspektionerna på telefon.

Patrik Karlsson har förståelse för att man just nu inte hade möjlighet att besöka arbetsplatserna.

− Om det hade varit under normala omständigheter, som ett sätt att spara tid, hade jag skrikit rakt ut, men nu är det som det är. Vi på GS har själva ersatt vissa besök med telefonsamtal nu under corona, säger han.

En kommentar till “Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

  • I en perfekt värld hade detta redan funnits eller att den försäkring som tecknas hade tänder så att den bet när man skadas på jobbet! Försäkringen/försäkringarna runt arbetsskador skall försäkra den skadade så att den får en jurist/advokat i priset. Alltså en heltäckande försäkring.

    Var har ni varit dom senaste 20 åren när arbetsskadade skrikigt, ropat och gråtit efter adekvat hjälp, stöd och en arbetsskadeförsäkring som verkligen biter och inte lämnar arbetsskadade i sticket.
    150 000 av era medlemmar går mot fattigpension då arbetsskadeförsäkringen inte har varit god nog. Och ingen av dessa som fått godkänd arbetsskada erhåller heller ingen livränta.

    Så vad är en arbetsskadeförsäkring egentligen värd för den skadade?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

Unga industriarbetare har svårare än äldre att säga i från, visar IF Metalls arbetsmiljöundersökning. De tycker att arbetet är tyngre, mer enformigt och känner mer olust inför jobbet än sina äldre jobbarkompisar.

Varannan IF Metallare lider av stress

Varannan IF Metallare lider av stress

Över hälften av IF Metalls medlemmar känner sig stressade på jobbet minst en gång i veckan, en lika stor andel får inte påverka sitt eget arbete. Förbundets nya arbetsmiljöundersökning ger en bild av stress, sömnproblem och olust.

Sjuk av skärvätskor

Sjuk av skärvätskor

I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor.
Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

Mindre belastnings­skador med ett knapptryck

Mindre belastnings­skador med ett knapptryck

Den automatiska tvätten har sparat axlar på Atlas industrial print i Motala.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Arbetsmiljö på undantag i pandemin

Arbetsmiljö på undantag i pandemin

Färre medlemmar har haft kontakt med sitt skyddsombud eller samtalat med sin närmaste chef om arbetsmiljön under pandemin. Det är en trend som måste brytas.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.