Industriarbetarnas tidning

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

26 november, 2020

Skrivet av Charlie Olofsson

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers.

Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd

Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, enligt Angelika Lang, ombudsman på IF Metall. Ofta är det svårt att bevisa att skadan kommer från jobbet.

Angelika Lang, ombudsman IF Metall. Foto: privat

– Det behövs mer forskning om hur belastningsskador uppstår och ett regelverk som gör det lättare att få dem godkända, säger Angelika Lang.

Tvätteriarbetare hör till de särskilt drabbade och det beror på att man upprepar samma rörelser. Här kan rotation vara en lösning, menar Angelika Lang. För bilmekaniker är de handhållna verktygen det största problemet. De är tunga och många har dåligt anpassade grepp, men det värsta är vibrationerna.

− Verktyg måste inte vibrera. Tekniken finns, men vi har inte kommit hela vägen, säger Angelika Lang.

I mitten av oktober genomförde Arbetsmiljöverket cirka 1 350 inspektioner för att minska riskerna för belastningsskador. Satsningen var en del i EU-kampanjen Friska arbetsplatser belastar rätt. På grund av coronapandemin gjordes inspektionerna på telefon genom samtal med en representant från arbetsgivaren och ett skyddsombud.

− Jag har givetvis förståelse för att det är corona och svårt att komma ut på arbetsplatserna, men jag tycker verkligen att de borde pratat med personer som jobbar med de olika momenten, säger Angelika Lang.

Lasse Wåhlstedt, Pappers: Se upp för långa pass i trucken

Vibrationer är boven bakom de flesta belastningsskadorna på pappersbruken. Det är viktigt att lyssna när kroppen varnar, uppmanar Lasse Wåhlstedt, arbetsmiljöansvarig på Pappers.

Lasse Wåhlstedt, arbetsmiljöansvarig på Pappers. Foto: David Lundmark

− Många går alldeles för länge med sina problem. Man tar värktabletter och hoppas att det ska gå över.

Han upplever att det har blivit vanligare att jobba långa arbetspass i trucken och vibrationerna sliter på ryggen. Han ser också att det finns risk för överbelastning, till exempel när hårt fastskruvade ventiler ska öppnas. Särskilt vaksam på belastningen tycker han att man ska vara i samband med reparationsstopp för då kan man behöva ta i. Även jobbet vid arkmaskinen och hylshantering i rullmaskin kan bli slitsamt i längden, menar han.

Han tror att problemen med belastningsskador kan minskas genom fler ergonomi-skyddsronder, gärna tillsammans med företagshälsovården, och mer varierade arbetsuppgifter.

I mitten av oktober genomförde Arbetsmiljöverket cirka 1 350 inspektioner för att minska riskerna för belastningsskador. Satsningen var en del i EU-kampanjen Friska arbetsplatser belastar rätt. På grund av coronapandemin gjordes inspektionerna på telefon.

− Det är möjligen bättre än inget alls, men det känns lite som ett slag i luften. Ska du kunna göra något åt riskerna måste du vara med och se hur arbetet ser ut, säger Lasse Wåhlstedt.

Patrik Karlsson, GS: Det måste finnas tid att använda hjälpmedel

Hjälpmedel som skulle kunna förebygga belastningsskador blir ofta liggande, enligt Patrik Karlsson, arbetsmiljöansvarig på GS.

Patrik Karlsson, arbetsmiljöansvarig på GS.

− Medlemmar är ofta så stressade att de skippar hjälpmedel för att hinna med sina arbetsuppgifter i en slimmad organisation, säger Patrik Karlsson.

Han ser att arbetsgivare ofta inte gör riskbedömningar för bristande ergonomi och därför vet ingen riktigt hur skadliga till exempel upprepade lyft egentligen är. Om det gjordes korrekta riskbedömningar hade arbetsgivaren tvingats avsätta den tid det tar att använda hjälpmedel i produktionen, tror han.

− Om det tar en halv minut längre att göra ett jobb med hjälpmedel än för hand måste det få ta den tiden.

I mitten av oktober genomförde Arbetsmiljöverket cirka 1 350 inspektioner för att minska riskerna för belastningsskador. Satsningen var en del i EU-kampanjen Friska arbetsplatser belastar rätt. På grund av coronapandemin gjordes inspektionerna på telefon.

Patrik Karlsson har förståelse för att man just nu inte hade möjlighet att besöka arbetsplatserna.

− Om det hade varit under normala omständigheter, som ett sätt att spara tid, hade jag skrikit rakt ut, men nu är det som det är. Vi på GS har själva ersatt vissa besök med telefonsamtal nu under corona, säger han.

En kommentar till “Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

  • I en perfekt värld hade detta redan funnits eller att den försäkring som tecknas hade tänder så att den bet när man skadas på jobbet! Försäkringen/försäkringarna runt arbetsskador skall försäkra den skadade så att den får en jurist/advokat i priset. Alltså en heltäckande försäkring.

    Var har ni varit dom senaste 20 åren när arbetsskadade skrikigt, ropat och gråtit efter adekvat hjälp, stöd och en arbetsskadeförsäkring som verkligen biter och inte lämnar arbetsskadade i sticket.
    150 000 av era medlemmar går mot fattigpension då arbetsskadeförsäkringen inte har varit god nog. Och ingen av dessa som fått godkänd arbetsskada erhåller heller ingen livränta.

    Så vad är en arbetsskadeförsäkring egentligen värd för den skadade?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Cyberattack stänger ner A-kassorna

På grund av en cyberattack har alla a-kassors system tillfälligt stängts. Det kan därför vara svårt att just nu nå sin a-kassa.

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Industrifacken byter inte fot om SD

Industrifacken byter inte fot om SD

Man kan inte vara förtroendevald i fackförbunden IF Metall, Pappers eller GS om man samtidigt är aktiv i Sverigedemokraterna (SD). Det är inte heller aktuellt för förbunden att ompröva sin hållning.

Här finns miljoner för bättre hälsa

Här finns miljoner för bättre hälsa

I en gammal stödfond ligger 200 miljoner kronor som kan användas till bättre arbetsmiljö, säkerhet och hälsa inom skogs- och pappersindustrin. Men få känner till att de kan söka pengar.

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Mer än hälften av industriarbetarna störs av dålig arbetsmiljö varje dag. Var tredje är rädd för att bli skadad eller sjuk. Det visar IF Metalls senaste arbetsmiljöundersökning.

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?