Industriarbetarnas tidning

Pennskaftspriset till Elinor Torp

13 november, 2020 - 15:55

Skrivet av

Dagens Arbetes reporter Elinor Torp har tilldelats Pennskaftspriset för föredömligt journalistiskt arbete.

Elinor Torp.

Juryns motivering

Elinor Torp får föreningen Pennskaftets pris för sina idoga skildringar av arbetsvillkor i allmänhet och de för samhällets mest utsatta i synnerhet. De vill säga de människor som kommit att kallas skuggorna i den nya gigekonomin. Alla skickligt och respektfullt gestaltade av Elinor Torp som granskat arbetsmarknadens laglösa utnyttjande av människor och ger röst åt några av samhällets mest utsatta.

Vad betyder det att få just det här priset?

– Det är extra kul att de lyfter fram de här människorna som inte skildras i allmän press så mycket. Många skriver om oss tjänstemän i storstan, men inkluderar inte hela Sverige. Det finns en hel del människor som inte får särskilt mycket i lön, och som dessutom förnedras i arbetslivet. Det ligger heller inte i deras arbetsgivares intresse att de ska intervjuas i media.

Elinor Torps journalistik syftar till att synliggöra dessa personer. Hon lyfter fram migrantarbetaren Aura, som hon skrivit om i sin senaste bok Vi, skuggorna.

– Hon förlorade sina rättigheter i sitt hemland och kom hit för att hon trodde att det skulle vara bättre här, men hon blev ganska förfärad. Aura trodde mer om Sverige som hon kallade för ”första världen”.

– Människovärdet har gått förlorat i arbetslivet i dag, där allting bara handlar om pengar.

Elinor Torp berättar att hennes bevakning av arbetsmiljö och arbetsvillkor tog sin början i egna erfarenheter inom mediebranschen.

– Jag visste inte ens vad skyddsombud var de första 10–15 åren. Jag tyckte det var väldigt kul att jobba i dagspress, men jag blev ganska utnyttjad som vikarie på de stora tidningarna. Jag var mer eller mindre utbränd när jag var 22–23, för att jag inte satte gränser kring mig själv. Det är många av mina vänner som har mått väldigt dåligt psykiskt på grund av arbetsmiljön inom mediebranschen.

När hon vittnade om de usla arbetsvillkoren i en antologi som Journalistförbundet tog fram väckte det stor uppmärksamhet, och ledde till ett jobberbjudande som blev avgörande för Elinor Torps journalistiska inriktning.

– Efter den publiceringen blev jag faktiskt rekryterad till en tidning som heter Arbetarskydd. Så det var att jag vittnade om arbetsmiljön i min bransch, som gjorde att jag började granska arbetsmiljö. Sen har jag fortsatt att göra det.

Pennskaftspriset går till kvinnliga journalister. Är det viktigt med utmärkelser för just kvinnor?

Elin Wägner. Foto: TT Nyhetsbyrån

– Det var Elin Wägner som skrev en bok hette Pennskaftet. Den handlar om en journalist som stred för kvinnlig rösträtt i början på 1900-talet. Vi har haft kvinnlig rösträtt i 100 år. Dessutom fanns det nästan inga kvinnliga journalister på den tiden, så det har hänt väldigt mycket fram till i dag.

– Men när jag började som journalist var det fortfarande självklart att om det hände något stort ute i världen var det en kille som fick åka. Kvinnor grävde och granskade inte heller, utan det fanns tydliga strukturer där det främst var män som höll på med det.

Elinor Torp tycker sig se att det skett en positiv förändring de senaste 10–20 åren.

– Nu får kvinnor komma fram på ett annat sätt även på de stora redaktionerna. Men inget av det har varit självklart.

Du arbetar ju väldigt nära ganska utsatta personer, inte minst i bevakningen av skuggsamhället. Kan du släppa jobbet när du är ledig, eller påverkar det dig privat också?

– Jag har valt det perspektivet, och man måste komma personerna nära för att kunna gestalta deras liv. Men jag är tydlig mot dem att jag är journalist och inte kan hjälpa dem med uppehållstillstånd eller annat. Jag har kontakt med alla som mina böcker handlar om än idag, och lever lite mer med det än vad man kanske gör normalt som journalist.

Har dina reportage lett till någon förändring?

– Det som jag är mest stolt över är att den första boken jag skrev, Döden på jobbet, blev extremt uppmärksammad i media, och det gjorde att stora tidningar började med vinjetter som hette Döden på jobbet. De började skriva om arbetsplatsolyckor på ett helt annat sätt, och intressera sig människor som inte var tjänstemän. Framförallt den boken har gjort avtryck i det långa loppet. Det är jag glad för.

Hon säger också att hennes bevakning bidragit till att chefer fått upp ögonen mer för sitt ansvar för arbetsmiljön.

– Jag vill få upp frågorna på agendan och medvetandegöra, sen är det bara att hoppas att myndigheter, politiker och andra agerar på det och förändrar till det bättre.

Priset innebär också en pengasumma på 10 000 kronor. Har du några planer för vad du ska göra med pengarna?

– Jag ser dem som verktyg för att kunna jobba vidare med de här frågorna på sikt.

DA granskar skuggsamhället

Dagens Arbete belyser skuggsamhället och situationen för människor som kommit hit för att arbeta men utnyttjas av oseriösa bolag. Nu senast med fokus på städbranschen.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”

Rebecca terroriserades av chefen

Städarnas berättelser: Rebecca, Venezuela. ”’Jag sparkar skiten ur dig och skickar dig till helvetet’, sa min chef om vi protesterade.”

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo blev rikskänd för att ha städat svart hos statsminister Magdalena Andersson. Här är hennes ord från tiden i Migrationsverkets förvar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Elinor Torp nominerad till Pennskaftspriset

Dagens Arbetes reporter kan prisas för sin bevakning av skuggsamhället.

Pris till Elinor Torp och Dagens Arbetsmiljö

Pris till Elinor Torp och Dagens Arbetsmiljö

Elinor Torp vann pris för ”bästa berättande text” när fackförbundspressen samlades på torsdagen. Reportaget om skyddsombudet Maj-Len Holmquist på Samhall lämnar ingen oberörd, menade en enhällig jury.

Granskningen av Samhall kan få Guldspaden

Granskningen av Samhall kan få Guldspaden

Dagens Arbetes reporter Elinor Torp har nominerats till Guldspaden i magasinsklassen för granskningen Sjuka Samhall.

Elinor Torp är Årets journalist

Elinor Torp är Årets journalist

Dagens Arbetes reporter Elinor Torp vinner Tidskriftspriset inom kategorin Årets journalist för sin gedigna arbetsmiljöjournalistik.

Dagens Arbete nominerad till Tidskriftspriset 2021

Dagens Arbete nominerad till Tidskriftspriset 2021

Dagens Arbete nomineras till Tidskriftspriset 2021 i två klasser: Årets design och årets journalist.

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

Fängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

DA nomineras för sin förklarande journalistik

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

DA kan vinna Guldspaden

DA kan vinna Guldspaden

Dagens Arbete nomineras återigen till Sveriges finaste pris för grävande journalistik – Guldspaden – för reportaget om det svenska skuggsamhället.

Dagens Arbete kan vinna en guldspade

Dagens Arbete kan vinna en guldspade

Dagens Arbete har fått två nomineringar till Sveriges finaste pris för grävande journalistik. Granskningarna Mordet på facktopparna och Den stora modebluffen kan vinna Guldspaden.

DA:s podd fick pris på tidskriftsgala

DA:s podd fick pris på tidskriftsgala

Mordet på facktopparna är den bästa satsning på ljud och rörligt som gjorts av svenska tidskrifter det senaste året. På onsdagskvällen prisades Dagens Arbetes podd på Tidskriftsgalan.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.