Industriarbetarnas tidning

Pennskaftspriset till Elinor Torp

13 november, 2020

Skrivet av

Dagens Arbetes reporter Elinor Torp har tilldelats Pennskaftspriset för föredömligt journalistiskt arbete.

Elinor Torp.

Juryns motivering

Elinor Torp får föreningen Pennskaftets pris för sina idoga skildringar av arbetsvillkor i allmänhet och de för samhällets mest utsatta i synnerhet. De vill säga de människor som kommit att kallas skuggorna i den nya gigekonomin. Alla skickligt och respektfullt gestaltade av Elinor Torp som granskat arbetsmarknadens laglösa utnyttjande av människor och ger röst åt några av samhällets mest utsatta.

Vad betyder det att få just det här priset?

– Det är extra kul att de lyfter fram de här människorna som inte skildras i allmän press så mycket. Många skriver om oss tjänstemän i storstan, men inkluderar inte hela Sverige. Det finns en hel del människor som inte får särskilt mycket i lön, och som dessutom förnedras i arbetslivet. Det ligger heller inte i deras arbetsgivares intresse att de ska intervjuas i media.

Elinor Torps journalistik syftar till att synliggöra dessa personer. Hon lyfter fram migrantarbetaren Aura, som hon skrivit om i sin senaste bok Vi, skuggorna.

– Hon förlorade sina rättigheter i sitt hemland och kom hit för att hon trodde att det skulle vara bättre här, men hon blev ganska förfärad. Aura trodde mer om Sverige som hon kallade för ”första världen”.

– Människovärdet har gått förlorat i arbetslivet i dag, där allting bara handlar om pengar.

Elinor Torp berättar att hennes bevakning av arbetsmiljö och arbetsvillkor tog sin början i egna erfarenheter inom mediebranschen.

– Jag visste inte ens vad skyddsombud var de första 10–15 åren. Jag tyckte det var väldigt kul att jobba i dagspress, men jag blev ganska utnyttjad som vikarie på de stora tidningarna. Jag var mer eller mindre utbränd när jag var 22–23, för att jag inte satte gränser kring mig själv. Det är många av mina vänner som har mått väldigt dåligt psykiskt på grund av arbetsmiljön inom mediebranschen.

När hon vittnade om de usla arbetsvillkoren i en antologi som Journalistförbundet tog fram väckte det stor uppmärksamhet, och ledde till ett jobberbjudande som blev avgörande för Elinor Torps journalistiska inriktning.

– Efter den publiceringen blev jag faktiskt rekryterad till en tidning som heter Arbetarskydd. Så det var att jag vittnade om arbetsmiljön i min bransch, som gjorde att jag började granska arbetsmiljö. Sen har jag fortsatt att göra det.

Pennskaftspriset går till kvinnliga journalister. Är det viktigt med utmärkelser för just kvinnor?

Elin Wägner. Foto: TT Nyhetsbyrån

– Det var Elin Wägner som skrev en bok hette Pennskaftet. Den handlar om en journalist som stred för kvinnlig rösträtt i början på 1900-talet. Vi har haft kvinnlig rösträtt i 100 år. Dessutom fanns det nästan inga kvinnliga journalister på den tiden, så det har hänt väldigt mycket fram till i dag.

– Men när jag började som journalist var det fortfarande självklart att om det hände något stort ute i världen var det en kille som fick åka. Kvinnor grävde och granskade inte heller, utan det fanns tydliga strukturer där det främst var män som höll på med det.

Elinor Torp tycker sig se att det skett en positiv förändring de senaste 10–20 åren.

– Nu får kvinnor komma fram på ett annat sätt även på de stora redaktionerna. Men inget av det har varit självklart.

Du arbetar ju väldigt nära ganska utsatta personer, inte minst i bevakningen av skuggsamhället. Kan du släppa jobbet när du är ledig, eller påverkar det dig privat också?

– Jag har valt det perspektivet, och man måste komma personerna nära för att kunna gestalta deras liv. Men jag är tydlig mot dem att jag är journalist och inte kan hjälpa dem med uppehållstillstånd eller annat. Jag har kontakt med alla som mina böcker handlar om än idag, och lever lite mer med det än vad man kanske gör normalt som journalist.

Har dina reportage lett till någon förändring?

– Det som jag är mest stolt över är att den första boken jag skrev, Döden på jobbet, blev extremt uppmärksammad i media, och det gjorde att stora tidningar började med vinjetter som hette Döden på jobbet. De började skriva om arbetsplatsolyckor på ett helt annat sätt, och intressera sig människor som inte var tjänstemän. Framförallt den boken har gjort avtryck i det långa loppet. Det är jag glad för.

Hon säger också att hennes bevakning bidragit till att chefer fått upp ögonen mer för sitt ansvar för arbetsmiljön.

– Jag vill få upp frågorna på agendan och medvetandegöra, sen är det bara att hoppas att myndigheter, politiker och andra agerar på det och förändrar till det bättre.

Priset innebär också en pengasumma på 10 000 kronor. Har du några planer för vad du ska göra med pengarna?

– Jag ser dem som verktyg för att kunna jobba vidare med de här frågorna på sikt.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Utredning: Sekretess försvårar i myndigheters kamp mot kriminalitet i arbetslivet

Myndigheterna behöver betydligt större möjligheter att utbyta information för att sätta stopp för arbetslivskriminaliteten, konstaterar en utredning som nu överlämnats till regeringen.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Skyddslösa arbetare river asbest

När det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Splittrad insats mot kriminella företagare

Kriminella har infiltrerat arbetsmarknaden. Pengar tvättas, seriösa företagare slås ut och människor utnyttjas. Två olika satsningar ska bekämpa brottsligheten. Men de samarbetar inte och sekretessregler försvårar arbetet.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Elinor Torp nominerad till Pennskaftspriset

Dagens Arbetes reporter kan prisas för sin bevakning av skuggsamhället.

Elinor Torp är Årets journalist

Elinor Torp är Årets journalist

Dagens Arbetes reporter Elinor Torp vinner Tidskriftspriset inom kategorin Årets journalist för sin gedigna arbetsmiljöjournalistik.

Dagens Arbete nominerad till Tidskriftspriset 2021

Dagens Arbete nominerad till Tidskriftspriset 2021

Dagens Arbete nomineras till Tidskriftspriset 2021 i två klasser: Årets design och årets journalist.

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

Fängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

DA nomineras för sin förklarande journalistik

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

DA kan vinna Guldspaden

DA kan vinna Guldspaden

Dagens Arbete nomineras återigen till Sveriges finaste pris för grävande journalistik – Guldspaden – för reportaget om det svenska skuggsamhället.

Två priser till Dagens Arbete

Två priser till Dagens Arbete

PRISER Pontus Ohlin skrev Bästa berättande text och hela Dagens Arbetes redaktion fick pris för Bästa digitala satsning när Fackförbundspressen delade ut sina årliga journalistpriser. Prisutdelningen var helt digital, så redaktionen följde den i en livestreamad sändning. När det stod klart att båda de nominerade bidragen kammat hem segern blev det stort jubel. Chefredaktör Helle […]

DA:s fotograf prisas av Arbetets Museum

DA:s fotograf prisas av Arbetets Museum

David Lundmark har tagit emot Dokumentärfotopriset 2021. Han prisas för förmågan att skapa dialog och relation med betraktaren. Själv lyfter han fram mötet med människor som det mest givande i yrket.

Skrev om farfar – kan få pris

Skrev om farfar – kan få pris

Dagens Arbete uppmärksammas med två nomineringar till Fackförbundspressens journalistpriser: Bästa berättande text och Bästa digitala satsning.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Lön & makt Podden om industriarbetarnas historia

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.