Industriarbetarnas tidning

Franska gruv­arbetare får 100 000 i skadestånd

12 februari, 2021 - 08:46

Skrivet av Anna Trenning-Himmelsbach

En unik dom kan sätta skräck i franska företagsledare. 726 gruvarbetare ska få 100 000 kronor i ersättning vardera.
De hanterade farliga ämnen, och arbetsgivaren måste nu betala för att de är oroliga för att bli sjuka.

– 10 000 euro är en ansenlig summa pengar. Men vi är framförallt glada för att domstolen säger att vi borde ha fått ett bättre skydd, säger François Dosso i facket CFDT.

Han fyller snart 69 år och är frisk. Många av hans före detta arbetskamrater i kolgruvan är däremot sjuka. En del har avlidit.

– Omkring 300 av oss har insjuknat sedan 2013, när vi började kämpa för att få ersättning.

I Frankrike kan arbetare som har hanterat farliga ämnen få skadestånd för att de tvingas leva med vetskapen om att de riskerar att bli sjuka. Oron kan skapa ett psykiskt lidande som är ett verkligt handikapp. Det har Högsta domstolen tidigare slagit fast.

Men arbetarna måste bevisa att arbetsgivaren inte skyddade dem tillräckligt.

Det är vad François Dosso och 725 av hans arbetskamrater nu har lyckats göra. Häromdagen sa en appellationsdomstol att deras före detta arbetsgivare, den franska staten, ska betala dem 100 000 kronor vardera.

De arbetade alla antingen nere i gruvan eller i koksanläggningarna ovan jord, och hanterade en rad giftiga cancerogena ämnen, och även asbest och kiseldioxid. Idag är gruvan stängd, men François Dosso tror att domen gör att dagens arbetsgivare blir bättre på att förebygga yrkessjukdomar.

En av arbetarnas advokater, Cédric de Romanet, säger att han vet att andra arbetsgivare är oroliga idag.

– Inom en rad andra branscher förbereds liknande rättsfall. Det finns arbetare till exempel på batterifabriker, inom bilindustrin eller stålindustrin som inte har fått tillräckligt skydd.

Han säger att ett av problemen i Frankrike är att det preventiva arbetet är för dåligt.

– Istället reparerar man skadorna i efterhand.

Advokaten är tveksam till om franska staten kommer att överklaga domen ”på grund av politiska skäl”. Själv tycker han att vi alla har mycket att lära av gruvarbetarna.

– De har gjort ett fantastiskt jobb med att förbereda processen. Det finns en solidaritet inom kåren, som saknas i andra delar av samhället idag, säger Cédric de Romanet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Jonny Kumpula var en av dem.

Franska gruv­arbetare kan få skadestånd

Franska gruv­arbetare kan få skadestånd

I Frankrike kan de som har jobbat med farliga ämnen få skadestånd för att de är oroliga för att bli sjuka. 731 franska gruvarbetare har fått stöd för sina krav i Högsta Domstolen.

Arbetsmiljöverket backar – gravida får jobba under jord

Arbetsmiljöverket backar – gravida får jobba under jord

Arbetsmiljöverket backar från sitt tidigare förslag att totalförbjuda gruvarbete under jord för gravida och ammande.

EU-regler stoppar gruvjobb för gravida

EU-regler stoppar gruvjobb för gravida

Mullret stiger i LKAB:s Kirunagruva. År 2023 totalförbjuds gruvarbete under jord för gravida och ammande på grund av ett EU-direktiv. Det upprör många kvinnliga gruvarbetare.

USA:s gruv­arbetare kräver ”en rättvis omställning”

USA:s gruv­arbetare kräver ”en rättvis omställning”

Förnekandet av klimatkrisen gav Donald Trump en stor del av de amerikanska gruvarbetarnas röster i presidentvalet. Men nu välkomnas president Joe Bidens klimatpolitik av gruvarbetarförbundet som kräver ”en rättvis omställning”.

”Det är slut med kolbrytning”

”Det är slut med kolbrytning”

För två år sedan reste DA till Asturien i Spanien, där kolbrytningen höll på att fasas ut. Vi stämmer av med kolbrytaren Rafael, som fick jobb på ett värmeverk i en omvandlad kolgruva, om hur det går.

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Bajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.

Lönsamt program mot olyckor 

Lönsamt program mot olyckor 

När olyckstalen slog i taket bestämde sig SCA för att göra något åt problemen. Numera pekar siffrorna stadigt neråt och Zero-programmet är permanent. 

Klimatombud ska rädda jobb och miljö i Storbritannien

Klimatombud ska rädda jobb och miljö i Storbritannien

Omställningskrav på mer hållbara produkter betyder att jobben förändras. I Storbritannien har många fackklubbar därför både klimatombud och kompetensombud. 

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.