Efter Kirunas gruv-nej: ”Ingen vinstlott att få en ny gruva i kommunen”

Kiruna kräver statlig ersättning för att gå vidare med planerna på ny gruva. Sveriges låga skatter och avgifter för gruvföretagen sticker ut internationellt. Det menar författaren och journalisten Arne Müller.

Kiruna kommun har satt ner foten. Den politiska majoriteten beslutade i förra veckan att man avslutar arbetet med detaljplanen för Talgas planerade grafitgruva i Vittangi. För att gå med på planerna kräver politikerna en kommunal utvinningsskatt.

– Som det är idag ger vi bara. Vi får ingenting tillbaka, sa Jonas Stålnacke, Socialdemokraternas gruppledare i Kiruna kommun, till Dagens Arbete.

Frågan om en utvinningsskatt är kanske mer angelägen än på länge, säger frilansjournalisten och författaren Arne Müller. Han har granskat gruvnäringen i många år och skrivit en rad böcker på ämnet.

– Den här frågan är på sätt och vis brännhet. Den har laddat upp under lång tid. Man har insett att det inte är en självklar vinstlott att få en ny gruva till kommunen. Det kan till och med föra med sig extra utgifter, som inte enbart möts av skatteintäkter, säger han och fortsätter:

– I Kiruna finns det speciella faktorn att man redan har en omfattande gruvverksamhet. Det blir förstås en avvägning för kommunen. Hur mycket finns det plats för?

Ny finsk gruvskatt

I Sverige finns ingen gruvskatt. Istället betalar gruvbolagen en mineralersättning på två promille av den brutna malmens värde. En fjärdedel av pengarna betalas till staten, resten till markägarna inom gruvområdet.

Men det handlar om småpengar – åtminstone i jämförelse med Sveriges grannländer. I Norge och Finland finns olika system för hur intäkterna från ländernas naturresurser beskattas och fördelas.

Norska olje- och gasbolag betalar nästan 80 procent av vinsten i skatt. Och de norska kommunerna får behålla en stor del av intäkterna från till exempel vindkraften och skogsbruket. Det kan handla om tiotals miljoner för en enskild kommun.

I Finland finns sedan i januari en helt ny gruvskatt med ett inbyggt fördelningssystem. Den nya finska skatten väntas ge intäkter på nästan 300 miljoner svenska kronor, varav 60 procent ska gå direkt till de kommuner där gruvorna är belägna.

Den svenska mineralersättningen drog år 2022 endast in 6 miljoner kronor till den svenska staten och 18,2 miljoner till markägarna.

– Jag tror att entusiasmen är begränsad för nya gruvor om man inte ser att det ger en rejäl ekonomisk utdelning för kommun och lokalsamhälle. På något sätt måste naturresursuttagen ge pengar tillbaka. Det framstår för mig mer och mer som att Sverige sticker ut i den här frågan, säger Arne Müller.

Fler gruvkonflikter

Samtidigt befinner sig Sverige och Europa i en industriell grön omställning. EU:s efterfrågan på metaller och mineraler kommer öka med 500 procent till 2030, enligt unionens egna siffror. Behovet av nya gruvor är stort och Sveriges mineralfyndigheter pekas ut som särskilt viktiga.

– I och med den gröna omställningen blir hela processen turboladdad. Det ska byggas vindkraftparker och gruvor i ett rasande tempo. Det gör att frågan blir än mer tillspetsad och jag tror att vi går mot en utveckling med ännu skarpare konflikter kring gruvprojekt. Många av de gruvor som är på gång i Sverige är så storskaliga att de oundvikligen kommer orsaka konflikter, säger Arne Müller.

Ett exempel på ett sådant projekt är det australiensiska gruvbolaget Aura Energys planer på att bryta alunskiffer i jämtländska Oviken. Där finns redan idag ett starkt motstånd mot planerna, säger Arne Müller.

– Är det dessutom så att den här typen av gruvprojekt inte ger någon lokal ekonomisk utdelning, då blir det än mer problematiskt, säger han.

Med tanke på omställningen – går det att behålla nuvarande system med en mineralersättning på två promille?

– Jag tror att frågan om en utvinningsskatt kommer vara levande i allra högsta grad framåt. Det verkar finnas någon slags gryende politisk insikt i att det kommer vara svårt att få fram både ny elproduktion och mer metaller ur gruvor, om man inte på något sätt ser till att en del av vinsterna stannar lokalt, säger Arne Müller.

Adam Daver