Industriarbetarnas tidning

”Du får glömma allt, men inte mig”

14 april, 2021

Skrivet av

Skriver om pappa Boken om folkmusiklegenden Izzy Young och hans väg in i demensen är en rörande skildring av hur barn blir föräldrar.

Gripande debut

Titel: Glöm allt men inte mig.

Författare: Philomène Grandin, skådespelare och programledare. Boken är hennes författardebut.

Förlag: Albert Bonniers Förlag.

Sidor: 272.

Utgivningsdag: Finns ute nu.

Hon är sju och pappa ska bjuda på glass.

Sommarlovet har tömt Stockholm på kompisar. Kvar i den varma, gråa asfalten är några envisa duvor, flickan och hennes pappa. De köper en halvliters GB-glass, nougat och vanilj. Kanske godare än pinnglass, framför allt billigare. Pappan förfogar inte över mer pengar än vad han för tillfället har på fickan.

Ur kavajen drar han ”två illa diskade teskedar och en hyfsat ren matkniv från besticklådan därhemma”. Han delar glasspaketet med samma precision som han lärde sig att skära upp bröd på familjebageriet i New York.

Flickans pappa heter Izzy Young, ”han som upptäckte Bob Dylan”.

Philomène Grandins bok Glöm allt men inte mig är en kärleksfull, men uppriktig skildring av en pappa som har mer ordning på sina Jack Kerouac-signerade böcker än på pengar och papper. När han är åttio upptäcker dottern att pappan ännu inte ansökt om pension.

När Dylan som nittonåring kommer till New York söker han upp Izzy Young och hans butik Folklore Center. I sina memoarer berättar Dylan: Hans röst var som en bulldozer och verkade alltid för högljudd för den lilla lokalen. Izzy var ständigt en smula irriterad över det ena eller det andra. Han var sentimentalt godhjärtad, i själva verket en romantiker. I hans ögon glittrade folkmusiken som guld.

Izzy Young arrangerade Dylans första konsert i New York. 1973 flyttade han till Stockholm där han öppnade samma sorts butik med noter, böcker, skivor, intima konserter.

Bob Dylan. Foto: TT Nyhetsbyrån

I Sverige föds Philomène. Folklore centrum blir hennes andra hem. Saknar de bostad sover de i källaren under butiken. Eller i andras lägenheter. Snälla vänner ställer upp. Men jag gillar inte deras hem … Vill ha ett eget badrumsskåp, slippa dela med sådana som är bortresta och som jag knappt känner. Min tandborste bredvid deras gamla.

Izzy Young drev Folklore centrum tills han blev 90 år. Han avled i februari 2019. Foto: TT Nyhetsbyrån

Boken pendlar mellan hur pappan tog hand om henne som liten och hur hon tar hand om honom när han åldras och går in i demensen. En berättelse om en unik relation mellan far och dotter, och om ett allmängiltigt dilemma: hur räcka till för en åldrande förälder när jag har mitt eget liv?

Bokens titel? I en hiss känner inte den 88-åriga pappan igen sin dotter i de nya glasögonen. Han säger: ”Så, vad jobbar du med?” Hon spänner ögonen i honom: ”Du får glömma allt, men inte mig.”

När Dylan tilldelas Nobelpriset bjuds Izzy Young till festen. Blöja under den inhyrda fracken. Dottern följer med, utrustad med plasthandskar i handväskan om olyckan skulle vara framme. Varken Izzy eller Philomène, utbildad skådespelare, betros att läsa tacktalet i Dylans frånvaro. Men Patti Smith tillåts staka sig till frackpublikens jubel.

Något år senare är Izzy och dottern på Waterfront i Stockholm. Efter några
låtar frågar Izzy vad det är för show. ”Dylan”, viskar Philomène. Han ser chockat på henne och pekar:

– Är det där Dylan?

Efter konserten sliter folk i honom. ”Izzy! Izzy!”

Han driver sitt Folklore centrum tills han blir nittio. Vid dödsbädden läser dottern hans favoritdikt av vännen Allen Ginsberg, Father Death Blues.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tips för en fin hemester

Tips för en fin hemester

Nej, sommaren 2020 lär inte bli de spännande resornas sommar. Det går att göra nåt bra av den ändå. Här är DA-redaktionens bästa tips för dig som semestrar hemma.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Tre julskivor som inte frestar på

Tre julskivor som inte frestar på

Nu är det julmusik i var butik, ofta samma bjällerklang överallt. DA:s Marie Edholm väljer tre julskivor som inte frestar på.

Sväng dina lurviga – dansplågorna går igen!

Sväng dina lurviga – dansplågorna går igen!

Vi som har fyllt 40 hade fågeldansen och Lambada. Dagens ungdom hittar inspiration på helt andra håll. Eller? Hur nytt är det egentligen att flossa, dansa flapper och take the L?

Ny snurr på vinylskivan

Ny snurr på vinylskivan

Den var dödförklarad för bara lite drygt 10 år sedan, men sedan har försäljningen av vinylskivor exploderat. DA:s Ricardo Burrows har skrivit och läst in ett reportage om diskjockeys, kultförklarade skivbutiker och vinylpressfabrikanter.

Sånger från andra sidan

DA:s Pontus Ohlin tipsar om tre jul- och nyårslåtar med stjärnor som slocknat.

7 retroboxar att lägga under granen

7 retroboxar att lägga under granen

En ståtlig låda med ett ogenomträngligt innehåll man bara storknar inför? Eller lyxbiljetten in i en spännande musikvärld? De bästa cd-boxarna har en tanke, ett tema. DA:s Harald Gatu guidar dig till sju pärlor.

Volvomontören blev megakändis

Volvomontören blev megakändis

305 583 407 spelningar har låten The Ocean hittills spelats på Spotify. För Volvomontören Mikael Persson har ett fritidsprojekt kastat om hela hans liv.

Gå ner till floden

Gå ner till floden

The River handlar om floden som symbol för hoppet om en bättre tillvaro. Berättaren Bruce Springsteen besöker Sverige två gånger i sommar.

Musik som spolar kröken

Musik som spolar kröken

Musiken har problem med spriten. Det finns betydligt fler förskönande fylleskildringar än låtar om att nyktra till.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.