Industriarbetarnas tidning

Vägen från kolet

11 maj, 2021

Skrivet av

DA reder ut: Nya järnåldern Ingen industri är så skadlig för klimatet som Stålindustrin. Snart är det slut med det. När vätgas ersätter kol går vi in i den nya järnåldern.

Kolmila 1914. Foto: Marinmuseum

Fas 1

Träkolsperioden

– från medeltiden till början av 1800-talet

Malmen och skogen gjorde Sverige till en stormakt i att framställa järn. Vi hade ren malm – en fördel när järnet med den tidens enkla teknik skulle göras lätt att smida. Vi hade också massor av skog.

Ur skogen hämtades träkol. Den var ett måste när järnmalmen skulle smältas till flytande järn i ugnarna. Röken från kolmilor låg tät runt järnbruken. Att förse hyttorna med träkol var ett omständligt arbete som krävde mycket folk: tre fjärdedelar av alla dagsverken vid ett järnbruk var förlagt till skogen. En normalstor hytta förbrukade under ett enda år skog som motsvarade femtusen fotbollsplaner. Milorna fick heller inte ligga för långt från bruken, kolet var känsligt för transporter och fick inte smulas sönder. Kalhyggen bredde ut sig och staten måste reglera järnframställningen.

Från Bergslagen exporterades en tredjedel av det smidbara järne­t – stångjärn – som konsumerades i världen. En stormakt som England var helt beroende av svenskt järn eftersom de själva saknade ren malm och skog. Men snart skulle engelsmännen hitta ett nytt bränsle.

Koksverket i SSAB Luleå. Foto: Jennie Pettersson/SSAB

Fas 2

Koksperioden

– från början av 1800-talet till i dag

CO2

Ett ton stål skapar två ton koldioxidutsläpp. Det är koksverk och masugnar som står för det mesta av industrins utsläpp.

Bristen på skog fick England att leta efter ett alternativ till träbränslet. Framtidens bränsle låg bundet i marken, i form av stenkol. När stenkol hettas upp får man koks. Ett perfekt bränsle med en hög halt av kol.

Med koksens inträde förlorade svenska järnbruk plötsligt sin gamla konkurrensfördel. Många slogs ut. Bruksdöden drog fram över Sverige. Men de som blev kvar klarade sig ganska bra – om de hoppade på den senaste tekniken.

Det gällde framför allt de som på 1870-talet tog till sig nya metoder att göra stål i göt. Nya stålorter som Borlänge och Sandviken steg fram som de nya vinnarna.

I början av 1800-talet fanns 520 småskaliga järnbruk i landet – hundra år senare återstod ett 90-tal, större och modernare. Till sina masugnar importerade de stenkol som omvandlades till koks i koksverken. Träkolshyttornas tid var över, men helt och hållet försvann de inte. Den sista släcktes så sent som 1959.

Med 1870-talets nya stålprocesser blev plötsligt även den fosforrika järnmalmen i Norrbotten intressant och inte bara malmen i Bergslagen. Malmfälten öppnades för gruvbrytning.

Nu i dag riktas åter blickarna mot Norrbotten. Dags för nästa omvälvande kapitel i järnframställningen.

Vattenfall satsar på sol- och vindkraftsutbyggnaden. Foto: Vattenfall

Fas 3

Vätgasperioden

– från 2020-talet och framåt

Världen letar efter en hållbar järn- och stålproduktion eftersom den koksberoende branschen står för cirka 7 procent av de global­a utsläppen av växthusgaser. Nu vill SSAB, i samarbete med LKAB och Vattenfall, som första stålproducent i världen ersätta kokse­n med vätgas i sina tre masugnar. Inga utsläpp av växthusgaser, bara vatten.

Dessutom kommer LKAB i Gällivare redan i år att börja tillverka fossilfri järnsvamp – alltså råvaran i ståltillverkningen. Samtidigt planerar H2 Green Steel, med batteriföretaget Northvolt som del­ägare, att tillverka fossilfritt stål i Luleå och Boden. Det blir i så fall det första nya stålverket som byggs i Sverige på över 80 år.

Läs också

Så ska industrin bli grönare

Vätgas ska göra svensk industri mer klimatsmart. Men hur funkar det och kan det skapa fler jobb?

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Så ska industrin bli grönare

Så ska industrin bli grönare

Vätgas ska göra svensk industri mer klimatsmart. Men hur funkar det och kan det skapa fler jobb?

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Svensk industri för klimatets skull

Svensk industri för klimatets skull

Kombinationen av bra miljöpolitik med hårda utsläppskrav och industriell teknikutveckling är nyckeln till omställning, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Svenska industrijättar satsar på grönt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall vill bygga en testanläggning för att tillverka stål utan utsläpp av klimatgaser. Målet är att nå industriell skala till 2035.

Så funkar handeln med växthusgaser

Så funkar handeln med växthusgaser

Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden. 

Bromsa inte klimatomställningen

Bromsa inte klimatomställningen

Vi behöver ingen överhettad politisk debatt om vilket energislag som är bäst, utan en stabil ny överenskommelse, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

De sällsynta metallernas land

De sällsynta metallernas land

I den svenska berggrunden ruvar ovanliga grundämnen, nödvändiga för den nya gröna tekniken. Men vad är jordartsmetaller för något och hur mycket finns det egentligen? DA reder ut.

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.

Klimatombud ska rädda jobb och miljö i Storbritannien

Klimatombud ska rädda jobb och miljö i Storbritannien

Omställningskrav på mer hållbara produkter betyder att jobben förändras. I Storbritannien har många fackklubbar därför både klimatombud och kompetensombud. 

”Vi måste både återvinna mer – och öppna nya gruvor”

”Vi måste både återvinna mer – och öppna nya gruvor”

Vi behöver både återvinna metaller och utvinna allt som går ur gruvavfall. Men det räcker ändå inte för den gröna omställningen som nu krävs, skriver LKAB:s presschef Anders Lindberg.

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.