Industriarbetarnas tidning

Vägen från kolet

11 maj, 2021

Skrivet av

DA reder ut: Nya järnåldern Ingen industri är så skadlig för klimatet som Stålindustrin. Snart är det slut med det. När vätgas ersätter kol går vi in i den nya järnåldern.

Kolmila 1914. Foto: Marinmuseum

Fas 1

Träkolsperioden

– från medeltiden till början av 1800-talet

Malmen och skogen gjorde Sverige till en stormakt i att framställa järn. Vi hade ren malm – en fördel när järnet med den tidens enkla teknik skulle göras lätt att smida. Vi hade också massor av skog.

Ur skogen hämtades träkol. Den var ett måste när järnmalmen skulle smältas till flytande järn i ugnarna. Röken från kolmilor låg tät runt järnbruken. Att förse hyttorna med träkol var ett omständligt arbete som krävde mycket folk: tre fjärdedelar av alla dagsverken vid ett järnbruk var förlagt till skogen. En normalstor hytta förbrukade under ett enda år skog som motsvarade femtusen fotbollsplaner. Milorna fick heller inte ligga för långt från bruken, kolet var känsligt för transporter och fick inte smulas sönder. Kalhyggen bredde ut sig och staten måste reglera järnframställningen.

Från Bergslagen exporterades en tredjedel av det smidbara järne­t – stångjärn – som konsumerades i världen. En stormakt som England var helt beroende av svenskt järn eftersom de själva saknade ren malm och skog. Men snart skulle engelsmännen hitta ett nytt bränsle.

Koksverket i SSAB Luleå. Foto: Jennie Pettersson/SSAB

Fas 2

Koksperioden

– från början av 1800-talet till i dag

CO2

Ett ton stål skapar två ton koldioxidutsläpp. Det är koksverk och masugnar som står för det mesta av industrins utsläpp.

Bristen på skog fick England att leta efter ett alternativ till träbränslet. Framtidens bränsle låg bundet i marken, i form av stenkol. När stenkol hettas upp får man koks. Ett perfekt bränsle med en hög halt av kol.

Med koksens inträde förlorade svenska järnbruk plötsligt sin gamla konkurrensfördel. Många slogs ut. Bruksdöden drog fram över Sverige. Men de som blev kvar klarade sig ganska bra – om de hoppade på den senaste tekniken.

Det gällde framför allt de som på 1870-talet tog till sig nya metoder att göra stål i göt. Nya stålorter som Borlänge och Sandviken steg fram som de nya vinnarna.

I början av 1800-talet fanns 520 småskaliga järnbruk i landet – hundra år senare återstod ett 90-tal, större och modernare. Till sina masugnar importerade de stenkol som omvandlades till koks i koksverken. Träkolshyttornas tid var över, men helt och hållet försvann de inte. Den sista släcktes så sent som 1959.

Med 1870-talets nya stålprocesser blev plötsligt även den fosforrika järnmalmen i Norrbotten intressant och inte bara malmen i Bergslagen. Malmfälten öppnades för gruvbrytning.

Nu i dag riktas åter blickarna mot Norrbotten. Dags för nästa omvälvande kapitel i järnframställningen.

Vattenfall satsar på sol- och vindkraftsutbyggnaden. Foto: Vattenfall

Fas 3

Vätgasperioden

– från 2020-talet och framåt

Världen letar efter en hållbar järn- och stålproduktion eftersom den koksberoende branschen står för cirka 7 procent av de global­a utsläppen av växthusgaser. Nu vill SSAB, i samarbete med LKAB och Vattenfall, som första stålproducent i världen ersätta kokse­n med vätgas i sina tre masugnar. Inga utsläpp av växthusgaser, bara vatten.

Dessutom kommer LKAB i Gällivare redan i år att börja tillverka fossilfri järnsvamp – alltså råvaran i ståltillverkningen. Samtidigt planerar H2 Green Steel, med batteriföretaget Northvolt som del­ägare, att tillverka fossilfritt stål i Luleå och Boden. Det blir i så fall det första nya stålverket som byggs i Sverige på över 80 år.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Så ska industrin bli grönare

Så ska industrin bli grönare

Vätgas ska göra svensk industri mer klimatsmart. Men hur funkar det och kan det skapa fler jobb?

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Svensk industri för klimatets skull

Svensk industri för klimatets skull

Kombinationen av bra miljöpolitik med hårda utsläppskrav och industriell teknikutveckling är nyckeln till omställning, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Svenska industrijättar satsar på grönt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall vill bygga en testanläggning för att tillverka stål utan utsläpp av klimatgaser. Målet är att nå industriell skala till 2035.

Så funkar handeln med växthusgaser

Så funkar handeln med växthusgaser

Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden. 

Truckförare vill lyfta arbetsmiljön

Truckförare vill lyfta arbetsmiljön

Lastbilschaufförer som varken kan språk eller regelverk utmanar arbetsmiljön för truckförare på SSAB i Oxelösund. 

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

Hur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

”Tullarna drabbar även USA”

”Tullarna drabbar även USA”

”När president Trump nu reser tullmurar mot världen protesterar även den amerikanska tillverkningsindustrin”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys. Förra gången USA införde ståltullar försvann nästan 200 000 amerikanska industrijobb.

Plågsamma tider för stålet och gruvorna

Kina var inte den omättliga stålmarknad som marknaden trodde för några år sedan. Priserna sjunker samtidigt som det investeras för fullt i gruvor utifrån gamla glädjekalkyler. Men det finns ljuspunkter, inte minst i Sverige, skriver DA:s Harald Gatu.

Tidskontot som ersätter uppsägningar

Tidskontot som ersätter uppsägningar

Möt Anna, Sara, Anna, Åsa och Magnus. De ”tofar” med glädje, det vill säga utnyttjar det trygghets och flexibilitetsavtal som finns i stålindustrin. Det har gjort jobben säkrare – men nu dödar Sandvik sin egen modell.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.

Hur kan jag sluta tidigare utan att bli varnad?

Jag jobbar kvällsskift och veckopendlar. Har under fem års tid tagit kompledigt på torsdagarna för att kunna köra hem tidigare. En tisdag sa en ny produktionsledare åt mig att jag skulle jobba klockan 14.00–24.00 den kommande torsdagen. Jag tyckte att beskedet kom med för kort varsel och avvek klockan 17 den torsdagen. Fick då en muntlig varning. Vad kan jag göra för att få kompa ut och klara veckopendlingen?