Industriarbetarnas tidning

Ann Telnaes är årets EWK-pristagare

9 november, 2021 - 10:35

Skrivet av Karin Z Sunvisson

Satir Hon befinner sig i den amerikanska politikens centrum, och skildrar den med humor och skärpa. Årets EWK-pris går till Ann Telnaes, satirtecknare på Washington Post.

Ann Telnaes

Född: 1960 i Stockholm.

Bor: I Washington D.C.

Gör: Arbetar som ­satirtecknare sedan början av 90-talet och sedan 2008 på Washington Post.

Får EWK-priset den 18 november, dock inte som i ­vanliga fall på Arbetets museum i Norrköping utan i hemmet hos honorärkonsul Barbro Osher i San Francisco.

Uppkäftiga, eleganta, dräpande. Svenskfödda Ann Telnaes bilder är den visuella motsvarigheten till att vara slängd i käften.

Ann Telnaes är född i Stockholm men bodde bara i Sverige under en kort period. Pappan var anställd på IBM och familjen flyttades till USA. Sina skolår i Sverige – klasskamraterna och en vänlig ung lärarinna med tjusiga 60-talsdräkter – minns hon med värme. Men svenska språket har med tiden gått förlorat.

I dag verkar Ann Telnaes i Washington D.C., den amerikanska politikens epicentrum. Hon är enormt produktiv men vet inte hur många bilder det har blivit genom åren. Vid frågan hänvisar hon inte till något ungefärligt antal utan till höjden på högarna av teckningar i sin ateljé.

För Washington Post har hon en kvot satirteckningar per vecka att fylla, men under Trumpadministrationen var hon särskilt inspirerad och översteg kvoten med flera bilder per vecka. Det var också under denna tid som hon fick störst respons av sin publik.

– Jag fick då de mest misogyna hatkommentarerna jag fått under hela mitt yrkesverksamma liv, men också den mest positiva responsen från amerikaner som uttryckte uppskattning över den roll som satirtecknaren har i den publika debatten.

När jag läser några av de hatiska kommentarer Ann Telnaes mottagit kommer jag att tänka på hur Riber Hansson, nestor i svensk satirteckning, en gång berättat för mig att han bara fått en enda arg kommentar under hela sin långa karriär. Det var efter att han tecknat dåvarande statsminister Göran Persson som butter huskatt som han fick sig en skopa ovett – från Sveriges Kattklubbars Riksförbund.

Ann Telnaes självporträtt.

I USA är stämningen en annan.

– Intoleransen på sociala medier är ett allvarligt problem för satirtecknare här i USA. Och det kommer från alla håll, inte minst vänsterifrån. Det finns en otrolig ihärdighet att konsekvent ta allt ur sitt sammanhang tills man lyckas hitta en rasistisk eller kränkande vinkel. Man måste kunna göra skillnad på en satirtecknings högre ändamål – och detaljer som om en avbildad karaktär har en stor eller liten näsa.

Ann Telnaes har som en av endast två kvinnor blivit belönad med ett Pulitzerpris i kategorin ”editorial cartooning” (ungefär: redaktionell satirteckning). Priset har delats ut årligen sedan 1922. Som kvinna i ett mansdominerat yrke har hon sannerligen hävdat sin plats. Men vad innebär det för den publika debatten att så få kvinnliga ­satirtecknare deltar i den?

– Konsekvensen blir att vi erbjuds ett begränsat spektrum av perspektiv. En bredd av livserfarenheter behövs i debatten för att den ska kunna utmana vedertagna sanningar och normer.

Det illustreras av Ann Telnaes egen väg till satiren. Det var just egen erfarenhet som gjorde att hon manades till att börja teckna politisk satir.

– 1991 anklagade Anita Hill, ung juridikstuderande, i ett uppmärksammat mål en domare i högsta domstolen för sexuella trakasserier. När jag hörde hur senatens ledamöter, både republikaner och demokrater, påstod att sexuella trakasserier och könsdiskriminering inte längre var ett problem, eftersom de stiftat lagar mot det, satte jag ihop en portfolio av satirteckningar i ämnet. Jag visste ju att det de sa inte var sant eftersom jag själv, liksom de flesta kvinnor, blivit utsatt för sexuella trakasserier och könsdiskriminering.

Bilderna erbjöd hon till olika tidningar och resten är, som man säger, historia. Och en sådan berättas, som alltid, bäst av en satirteckning:

Illustration: Ann Telnaes


Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Udden sitter i detaljerna

Udden sitter i detaljerna

Satirtecknaren Julie Leonardsson tilldelas årets EWK-pris. I snart 50 år har han häcklat makten med sina vassa och innehållsrika bilder. Och den som tittar noga får sin belöning i skratt.

EWK-priset till Doaa el-Adl

EWK-priset till Doaa el-Adl

Årets EWK-pristagare Doaa el-Adl tecknar outtröttligt sju dagar i veckan och har stått åtalad för sina bilders skull.

Med satiren som livsstil

Med satiren som livsstil

Karin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Max Gustafson får EWK-priset

Max Gustafson får EWK-priset

Satirtecknaren Max Gustafson får 2018 års EWK-pris, som bland annat Dagens Arbete står bakom.
”Precis den typ av ryggdunk man behöver för att samla kraft i en orolig politisk samtid”, säger han.

Grattis Charlie Christensen!

Serien Arne Ankas skapare,  Charlie Christensen, har tilldelats EWK-priset som han mottog på Arbetets museum i Norrköping. Vid ceremonin höll jag detta tal: När islamistiska terrorister tog sin in på franska satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 och mördade tolv personer, var fem av dessa satirtecknare. Dådet väckte avsky i hela världen. Men det […]

Därför satsar vi på satir

Den politiska teckningen vågar avslöja, den går inte i någons ledband. Den är illojal och provocerande. Särskilt när det politiska språket håller på att utarmas av marknadsmässig försäljningsprosa – då behövs pennstreckens kvinnor och män på barrikaderna.

Vinstfest för Dagens Arbetes journalistik

Vinstfest för Dagens Arbetes journalistik

Dagens Arbetes redaktion tog hem tre av åtta priser på Fackförbundspressens dag på tisdagen.

Chans till prisregn för Dagens Arbetes redaktion

Chans till prisregn för Dagens Arbetes redaktion

Dagens Arbete och Dagens Arbetsmiljö är nominerade till inte mindre än fyra av Fackförbundspressens journalistpriser. Rasmus Lygner är nominerad till två av dem.

Dagens Arbete kan vinna en guldspade

Dagens Arbete kan vinna en guldspade

Dagens Arbete har fått två nomineringar till Sveriges finaste pris för grävande journalistik. Granskningarna Mordet på facktopparna och Den stora modebluffen kan vinna Guldspaden.

Lehån på linjen

Lehån på linjen

En bunt tomtebloss och 25 amerikanska skämttecknare på en skoldans förändrade livet för Lars-Erik Håkansson. Nu får han EWK-priset för sina linjer om världens tillstånd.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.