Industriarbetarnas tidning

Ann Telnaes är årets EWK-pristagare

9 november, 2021

Skrivet av Karin Z Sunvisson

Satir Hon befinner sig i den amerikanska politikens centrum, och skildrar den med humor och skärpa. Årets EWK-pris går till Ann Telnaes, satirtecknare på Washington Post.

Ann Telnaes

Född: 1960 i Stockholm.

Bor: I Washington D.C.

Gör: Arbetar som ­satirtecknare sedan början av 90-talet och sedan 2008 på Washington Post.

Får EWK-priset den 18 november, dock inte som i ­vanliga fall på Arbetets museum i Norrköping utan i hemmet hos honorärkonsul Barbro Osher i San Francisco.

Uppkäftiga, eleganta, dräpande. Svenskfödda Ann Telnaes bilder är den visuella motsvarigheten till att vara slängd i käften.

Ann Telnaes är född i Stockholm men bodde bara i Sverige under en kort period. Pappan var anställd på IBM och familjen flyttades till USA. Sina skolår i Sverige – klasskamraterna och en vänlig ung lärarinna med tjusiga 60-talsdräkter – minns hon med värme. Men svenska språket har med tiden gått förlorat.

I dag verkar Ann Telnaes i Washington D.C., den amerikanska politikens epicentrum. Hon är enormt produktiv men vet inte hur många bilder det har blivit genom åren. Vid frågan hänvisar hon inte till något ungefärligt antal utan till höjden på högarna av teckningar i sin ateljé.

För Washington Post har hon en kvot satirteckningar per vecka att fylla, men under Trumpadministrationen var hon särskilt inspirerad och översteg kvoten med flera bilder per vecka. Det var också under denna tid som hon fick störst respons av sin publik.

– Jag fick då de mest misogyna hatkommentarerna jag fått under hela mitt yrkesverksamma liv, men också den mest positiva responsen från amerikaner som uttryckte uppskattning över den roll som satirtecknaren har i den publika debatten.

När jag läser några av de hatiska kommentarer Ann Telnaes mottagit kommer jag att tänka på hur Riber Hansson, nestor i svensk satirteckning, en gång berättat för mig att han bara fått en enda arg kommentar under hela sin långa karriär. Det var efter att han tecknat dåvarande statsminister Göran Persson som butter huskatt som han fick sig en skopa ovett – från Sveriges Kattklubbars Riksförbund.

Ann Telnaes självporträtt.

I USA är stämningen en annan.

– Intoleransen på sociala medier är ett allvarligt problem för satirtecknare här i USA. Och det kommer från alla håll, inte minst vänsterifrån. Det finns en otrolig ihärdighet att konsekvent ta allt ur sitt sammanhang tills man lyckas hitta en rasistisk eller kränkande vinkel. Man måste kunna göra skillnad på en satirtecknings högre ändamål – och detaljer som om en avbildad karaktär har en stor eller liten näsa.

Ann Telnaes har som en av endast två kvinnor blivit belönad med ett Pulitzerpris i kategorin ”editorial cartooning” (ungefär: redaktionell satirteckning). Priset har delats ut årligen sedan 1922. Som kvinna i ett mansdominerat yrke har hon sannerligen hävdat sin plats. Men vad innebär det för den publika debatten att så få kvinnliga ­satirtecknare deltar i den?

– Konsekvensen blir att vi erbjuds ett begränsat spektrum av perspektiv. En bredd av livserfarenheter behövs i debatten för att den ska kunna utmana vedertagna sanningar och normer.

Det illustreras av Ann Telnaes egen väg till satiren. Det var just egen erfarenhet som gjorde att hon manades till att börja teckna politisk satir.

– 1991 anklagade Anita Hill, ung juridikstuderande, i ett uppmärksammat mål en domare i högsta domstolen för sexuella trakasserier. När jag hörde hur senatens ledamöter, både republikaner och demokrater, påstod att sexuella trakasserier och könsdiskriminering inte längre var ett problem, eftersom de stiftat lagar mot det, satte jag ihop en portfolio av satirteckningar i ämnet. Jag visste ju att det de sa inte var sant eftersom jag själv, liksom de flesta kvinnor, blivit utsatt för sexuella trakasserier och könsdiskriminering.

Bilderna erbjöd hon till olika tidningar och resten är, som man säger, historia. Och en sådan berättas, som alltid, bäst av en satirteckning:

Illustration: Ann Telnaes


Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

EWK-priset till Doaa el-Adl

EWK-priset till Doaa el-Adl

Årets EWK-pristagare Doaa el-Adl tecknar outtröttligt sju dagar i veckan och har stått åtalad för sina bilders skull.

Med satiren som livsstil

Med satiren som livsstil

Karin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Max Gustafson får EWK-priset

Max Gustafson får EWK-priset

Satirtecknaren Max Gustafson får 2018 års EWK-pris, som bland annat Dagens Arbete står bakom.
”Precis den typ av ryggdunk man behöver för att samla kraft i en orolig politisk samtid”, säger han.

Grattis Charlie Christensen!

Serien Arne Ankas skapare,  Charlie Christensen, har tilldelats EWK-priset som han mottog på Arbetets museum i Norrköping. Vid ceremonin höll jag detta tal: När islamistiska terrorister tog sin in på franska satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 och mördade tolv personer, var fem av dessa satirtecknare. Dådet väckte avsky i hela världen. Men det […]

Därför satsar vi på satir

Den politiska teckningen vågar avslöja, den går inte i någons ledband. Den är illojal och provocerande. Särskilt när det politiska språket håller på att utarmas av marknadsmässig försäljningsprosa – då behövs pennstreckens kvinnor och män på barrikaderna.

Lehån på linjen

Lehån på linjen

En bunt tomtebloss och 25 amerikanska skämttecknare på en skoldans förändrade livet för Lars-Erik Håkansson. Nu får han EWK-priset för sina linjer om världens tillstånd.

EWK intecknad i historen

EWK intecknad i historen

En torparson med retstift. En politisk karikatyrtecknare som fångade Sverige och världen i bild och själv vann världsrykte. Minns Ewert Karlsson.

Elinor Torp är Årets journalist

Elinor Torp är Årets journalist

Dagens Arbetes reporter Elinor Torp vinner Tidskriftspriset inom kategorin Årets journalist för sin gedigna arbetsmiljöjournalistik.

Två priser till Dagens Arbete

Två priser till Dagens Arbete

PRISER Pontus Ohlin skrev Bästa berättande text och hela Dagens Arbetes redaktion fick pris för Bästa digitala satsning när Fackförbundspressen delade ut sina årliga journalistpriser. Prisutdelningen var helt digital, så redaktionen följde den i en livestreamad sändning. När det stod klart att båda de nominerade bidragen kammat hem segern blev det stort jubel. Chefredaktör Helle […]

DA:s fotograf prisas av Arbetets Museum

DA:s fotograf prisas av Arbetets Museum

David Lundmark har tagit emot Dokumentärfotopriset 2021. Han prisas för förmågan att skapa dialog och relation med betraktaren. Själv lyfter han fram mötet med människor som det mest givande i yrket.

Försäkring & pension

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

Två år efter olyckan skulle Jimmy Hildingsson söka försäkringspengar för ärr och invaliditet. Men en knapptryckning på nätet var nära att kosta honom 25 000 kronor.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.