Industriarbetarnas tidning

Ann Telnaes är årets EWK-pristagare

9 november, 2021 - 10:35

Skrivet av Karin Z Sunvisson

Satir Hon befinner sig i den amerikanska politikens centrum, och skildrar den med humor och skärpa. Årets EWK-pris går till Ann Telnaes, satirtecknare på Washington Post.

Ann Telnaes

Född: 1960 i Stockholm.

Bor: I Washington D.C.

Gör: Arbetar som ­satirtecknare sedan början av 90-talet och sedan 2008 på Washington Post.

Får EWK-priset den 18 november, dock inte som i ­vanliga fall på Arbetets museum i Norrköping utan i hemmet hos honorärkonsul Barbro Osher i San Francisco.

Uppkäftiga, eleganta, dräpande. Svenskfödda Ann Telnaes bilder är den visuella motsvarigheten till att vara slängd i käften.

Ann Telnaes är född i Stockholm men bodde bara i Sverige under en kort period. Pappan var anställd på IBM och familjen flyttades till USA. Sina skolår i Sverige – klasskamraterna och en vänlig ung lärarinna med tjusiga 60-talsdräkter – minns hon med värme. Men svenska språket har med tiden gått förlorat.

I dag verkar Ann Telnaes i Washington D.C., den amerikanska politikens epicentrum. Hon är enormt produktiv men vet inte hur många bilder det har blivit genom åren. Vid frågan hänvisar hon inte till något ungefärligt antal utan till höjden på högarna av teckningar i sin ateljé.

För Washington Post har hon en kvot satirteckningar per vecka att fylla, men under Trumpadministrationen var hon särskilt inspirerad och översteg kvoten med flera bilder per vecka. Det var också under denna tid som hon fick störst respons av sin publik.

– Jag fick då de mest misogyna hatkommentarerna jag fått under hela mitt yrkesverksamma liv, men också den mest positiva responsen från amerikaner som uttryckte uppskattning över den roll som satirtecknaren har i den publika debatten.

När jag läser några av de hatiska kommentarer Ann Telnaes mottagit kommer jag att tänka på hur Riber Hansson, nestor i svensk satirteckning, en gång berättat för mig att han bara fått en enda arg kommentar under hela sin långa karriär. Det var efter att han tecknat dåvarande statsminister Göran Persson som butter huskatt som han fick sig en skopa ovett – från Sveriges Kattklubbars Riksförbund.

Ann Telnaes självporträtt.

I USA är stämningen en annan.

– Intoleransen på sociala medier är ett allvarligt problem för satirtecknare här i USA. Och det kommer från alla håll, inte minst vänsterifrån. Det finns en otrolig ihärdighet att konsekvent ta allt ur sitt sammanhang tills man lyckas hitta en rasistisk eller kränkande vinkel. Man måste kunna göra skillnad på en satirtecknings högre ändamål – och detaljer som om en avbildad karaktär har en stor eller liten näsa.

Ann Telnaes har som en av endast två kvinnor blivit belönad med ett Pulitzerpris i kategorin ”editorial cartooning” (ungefär: redaktionell satirteckning). Priset har delats ut årligen sedan 1922. Som kvinna i ett mansdominerat yrke har hon sannerligen hävdat sin plats. Men vad innebär det för den publika debatten att så få kvinnliga ­satirtecknare deltar i den?

– Konsekvensen blir att vi erbjuds ett begränsat spektrum av perspektiv. En bredd av livserfarenheter behövs i debatten för att den ska kunna utmana vedertagna sanningar och normer.

Det illustreras av Ann Telnaes egen väg till satiren. Det var just egen erfarenhet som gjorde att hon manades till att börja teckna politisk satir.

– 1991 anklagade Anita Hill, ung juridikstuderande, i ett uppmärksammat mål en domare i högsta domstolen för sexuella trakasserier. När jag hörde hur senatens ledamöter, både republikaner och demokrater, påstod att sexuella trakasserier och könsdiskriminering inte längre var ett problem, eftersom de stiftat lagar mot det, satte jag ihop en portfolio av satirteckningar i ämnet. Jag visste ju att det de sa inte var sant eftersom jag själv, liksom de flesta kvinnor, blivit utsatt för sexuella trakasserier och könsdiskriminering.

Bilderna erbjöd hon till olika tidningar och resten är, som man säger, historia. Och en sådan berättas, som alltid, bäst av en satirteckning:

Illustration: Ann Telnaes


Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Udden sitter i detaljerna

Udden sitter i detaljerna

Satirtecknaren Julie Leonardsson tilldelas årets EWK-pris. I snart 50 år har han häcklat makten med sina vassa och innehållsrika bilder. Och den som tittar noga får sin belöning i skratt.

EWK-priset till Doaa el-Adl

EWK-priset till Doaa el-Adl

Årets EWK-pristagare Doaa el-Adl tecknar outtröttligt sju dagar i veckan och har stått åtalad för sina bilders skull.

Med satiren som livsstil

Med satiren som livsstil

Karin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Max Gustafson får EWK-priset

Max Gustafson får EWK-priset

Satirtecknaren Max Gustafson får 2018 års EWK-pris, som bland annat Dagens Arbete står bakom.
”Precis den typ av ryggdunk man behöver för att samla kraft i en orolig politisk samtid”, säger han.

Grattis Charlie Christensen!

Serien Arne Ankas skapare,  Charlie Christensen, har tilldelats EWK-priset som han mottog på Arbetets museum i Norrköping. Vid ceremonin höll jag detta tal: När islamistiska terrorister tog sin in på franska satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 och mördade tolv personer, var fem av dessa satirtecknare. Dådet väckte avsky i hela världen. Men det […]

Därför satsar vi på satir

Den politiska teckningen vågar avslöja, den går inte i någons ledband. Den är illojal och provocerande. Särskilt när det politiska språket håller på att utarmas av marknadsmässig försäljningsprosa – då behövs pennstreckens kvinnor och män på barrikaderna.

Dagens Arbete kan vinna en guldspade

Dagens Arbete kan vinna en guldspade

Dagens Arbete har fått två nomineringar till Sveriges finaste pris för grävande journalistik. Granskningarna Mordet på facktopparna och Den stora modebluffen kan vinna Guldspaden.

Lehån på linjen

Lehån på linjen

En bunt tomtebloss och 25 amerikanska skämttecknare på en skoldans förändrade livet för Lars-Erik Håkansson. Nu får han EWK-priset för sina linjer om världens tillstånd.

EWK intecknad i historen

EWK intecknad i historen

En torparson med retstift. En politisk karikatyrtecknare som fångade Sverige och världen i bild och själv vann världsrykte. Minns Ewert Karlsson.

DA:s podd fick pris på tidskriftsgala

DA:s podd fick pris på tidskriftsgala

Mordet på facktopparna är den bästa satsning på ljud och rörligt som gjorts av svenska tidskrifter det senaste året. På onsdagskvällen prisades Dagens Arbetes podd på Tidskriftsgalan.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.