Industriarbetarnas tidning

”Facken måste bli bättre kravställare”

12 november, 2021 - 09:21

Skrivet av

Klimat & miljö En rättvis omställning – just transition – är avgörande för en lyckad klimatomställning enligt världens fackförbund. ”Nu måste vi jobba för att bli mer konkreta i våra krav”, tror IF Metalls Ellika Berglund Aas.

Ellika Berglund Aas från IF Metall deltog digitalt på klimatkonferensen Cop 26. Foto: Bea Tigerhielm

FN:s klimatkonferens i Glasgow, Cop 26, avslutas i veckan. Ett av alla tusentals event som har hållits var ett panelsamtal om EU:s fond för just transition – rättvis omställning.

Fonden, som har en budget på 19,2 miljarder euro, är ett av EU:s sätt att driva på och förverkliga klimatomställningen. Ur fonden ska länderna kunna söka medel för att mildra ekonomiska och sociala konsekvenser som kommer med omställningen.

Ellika Berglund Aas, utredare inom energi, klimat och industrins omställning på IF Metall deltog digitalt i panelen. Skillnaden mellan hur olika delar av världen hanterar omställningen är stor, berättar hon.

– Vi har stora utmaningar i Europa, men EU jobbar med frågan och har tagit sig an begreppet rättvis omställning. Men i till exempel Sydafrika där man inte ens har en stabil elförsörjning och är beroende av kolgruvor – där har man väldigt stora utmaningar. Det är en jättekomplex fråga.

I Spanien, som ska avveckla alla sina kolgruvor, har en ny myndighet startats som bara ska arbeta med rättvis omställning. Där har redan många människor förlorat sina jobb i kolindustrin och insatser som tidig pension, kompetensutveckling och stöd till start av nya gröna industrier används för att lindra övergången.

Länder och regioner där beroendet av fossil energi är stort – till exempel Spanien – och där energiintensiva industrier påverkas av omställningen, är huvudmålet för EU:s Just transition fund.

Läs också

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Gruvarbetare kommer upp ur gruvan

Vem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.

I Sverige är fyra regioner – Norrbotten, Västerbotten, Gotland och Västra Götaland – aktuella för medel ur fonden. I norra Sverige handlar det om stålindustrins omställning från kol till vätgas och den kompetensutveckling som kommer att krävas framöver.

Begreppet just transition uppstod i den amerikanska fackliga rörelsen under 1990-talet. Med tiden har begreppet breddats från att bara handla om ekonomisk kompensation och utbildningsmöjligheter till att också handla om att de nya jobb som uppstår ska ha schysta villkor.

Under Cop 26 i Glasgow har bland annat IF Metalls fackliga federation IndustriAll drivit frågan att begreppet just transition ska skrivas in i Parisavtalet. Så blev det inte den här gången, men över 30 länder har under mötet i Glasgow skrivit under en deklaration för just transition.

Ellika Berglund Aas tror att det kommer ta lång tid att få in begreppet i Parisavtalet. Från panelsamtalet under klimatkonferensen tar hon med sig att facken måste bli mer konkreta i sina krav.

– Vi måste bli bättre kravställare mot politiken. Vi måste göra ett bra internt arbete och förklara vad vi vill konkret. Sen måste vi bli bättre på att påverka politikerna, trycka på ännu mer och gå framåt tillsammans.

Klimatkonferensen i Glasgow 2021

Pågår från 31 oktober till 12 november.

Förkortningen Cop 26 står för Conference of the parties, vilket kan översättas till parternas konferens. Parterna är de 196 länder plus EU som har undertecknat FN:s ramkonvention om klimat från 1994. Siffran 26 betyder att den är den 26:e klimatkonferensen. FN:s första klimatkonferens ägde rum i Berlin 1995.

Kyotoprotokollet från klimatkonferensen i Japan 1997, var ett avtal om att minska de årliga klimatutsläppen under åren 2008-2012 med fem procent jämfört med 1990 års utsläpp.

Parisavtalet från klimatkonferensen i Frankrike 2015 är undertecknat av världens alla länder, som har förbundit sig att genomföra åtgärder för att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader, och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Ambitionerna ska öka efter hand och stämmas av vart femte år. Rika länder ska ge ekonomiskt stöd till fattiga länder.

Just transition (rättvis omställning) är ett begrepp som först användes av den amerikanska fackföreningsledaren Tony Mazzocchi, när han 1993 pläderade för en superfond som skulle ge ekonomiskt stöd och utbildningsmöjligheter för arbetare som blev av med jobbet när USA skulle få bort miljöskadliga industrier.

Nu har begreppet antagits av FN-organet ILO som – liksom den globala fackföreningsrörelsen – driver på för att världens klimatsomställning inte ska drabba arbetare genom förlorade jobb, utan skapa nya gröna jobb med schysta villkor och att de som förlorar sina jobb ska utbildas för att kunna ta de nya jobben.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna och IF Metall är rörande överens. Industrin är motorn i den gröna omställningen. Möjligheterna är enorma. Men det krävs en hållbar energipolitik.

En chans att göra nya livsval

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

USA:s gruv­arbetare kräver ”en rättvis omställning”

USA:s gruv­arbetare kräver ”en rättvis omställning”

Förnekandet av klimatkrisen gav Donald Trump en stor del av de amerikanska gruvarbetarnas röster i presidentvalet. Men nu välkomnas president Joe Bidens klimatpolitik av gruvarbetarförbundet som kräver ”en rättvis omställning”.

Här är framtiden fossilfri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

”Den här gången finns ett politiskt tryck”

”Den här gången finns ett politiskt tryck”

FN:s toppmöte om klimatet är igång i Paris, världen håller andan för att fiaskot från Köpenhamn inte ska upprepas. DA har frågat tre industriförbund om deras förväntningar.

Oro för att den gröna omställningen går för långsamt

Oro för att den gröna omställningen går för långsamt

IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson är inte bekymrad för att jobb försvinner när industrin ställer om till fossilfritt. 
– Det kommer också nya jobb, säger hon i Dagens Arbetes podd.

Klimatombud ska rädda jobb och miljö i Storbritannien

Klimatombud ska rädda jobb och miljö i Storbritannien

Omställningskrav på mer hållbara produkter betyder att jobben förändras. I Storbritannien har många fackklubbar därför både klimatombud och kompetensombud. 

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Vi ska äga välfärden tillsammans

Vi ska äga välfärden tillsammans

Nej, industriarbetarna har aldrig varit ”basically gone”. I och med den gröna omställningen är vi viktigare än någonsin för klimatet – och vår välfärd, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Visst blir det historiskt – men på vilket sätt?

Visst blir det historiskt – men på vilket sätt?

Det var ett stort beslut när IF Metalls avtalsråd sa ja till ett nytt huvudavtal om trygghet och omställning. En lång och sårig process närmar sig mål. Ändå – det är nu det börjar på riktigt, skriver Anna Julius.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Fler dör i arbetsplatsolyckor än i dödsskjutningar. Nya ministern reagerar: Inte godtagbart.