Industriarbetarnas tidning

Han ger däcken nytt liv

19 november, 2021

Skrivet av Kristin Pineda Svenske

Gummikonst Det finns olika lösningar för att återvinna gummi. Jhonathan Delgados metod är att göra konst av de uttjänta däcken.

Puerto del Rosario, Fuerteventura. I dörren till restaurangen Arepas Llaneras står en dogo canario vakt. Hans resta svans, alerta öron och spända bringa gör det tydligt att inte vem som helst är välkommen att tränga sig på – om det inte hade varit för att han är skapad av gummi. Hunden är ett exempel på hur remsor av gamla däck kan sammanfogas till skulpturer så fulla av liv, att de när som helst tycks kunna ta ett språng eller flyga iväg.

– Det är som att lägga ett pussel. Jag testar mig fram, arbetar fram bit efter bit, ser till att allt passar ihop. Vissa däck har ovanliga detaljer, reflexer eller särskilda strukturer, det försöker jag alltid ta till vara på, berättar Jhonathan Delgado när DA kommer på besök.

Denna dogo canario står vakt vid familjens restaurang. Foto: David Pineda Svenske

Det tog lite tid att finna sig tillrätta på Fuerteventura, dit han kom som 16-åring från Venezuela. Men man vänjer sig vid allt, menar han, och berättar hur samma lugn och karghet som han ogillade till en början, i dag är det han mest uppskattar med ön. Jhonathans sydamerikanska rötter gör sig dock påminda genom hans restaurang där han serverar venezuelanska arepas, en typ av fyllda, friterade majskakor. Men kanske allra främst genom den venezuelanska mentaliteten kring återbruk och funktionalitet.

Jhonathan Delgado hittar inspiration i naturen, i film och tv-program, och på konstmuseum. Vincent van Gogh och Hieronymus Boschs tavlor är två favoriter. Foto: David Pineda Svenske

Jhonathan Delgado

Född: I Barinas, Venezuela 1992.

Bor: Puerto del Rosario, Fuerteventura, Spanien.

Familj: Frun Zoleidy, mamma, moster, två bröder.

Intressen: Matlagning, odling, konst.

– I Venezuela är allting så dyrt att allt återanvänds. Man köper inte nytt bara för att man tröttnar på något eller något går sönder. Det gäller även bildäck, förklarar han och visar ett videoklipp från en bilverkstad som erbjuder sig att skära ut nya mönster i utslitna bildäck.

Det var 2012, på semester i hemlandet, som Jhonathan fick syn på ett par blomkrukor gjorda av just gamla bildäck.

– Det var en bra idé, tänkte jag. Nästa gång jag bytte däck på bilen bad jag verkstaden spara däcken. Men när jag började skära i däcket var det jättehårt, utbrister han och skrattar åt sig själv. Jag hade ingen aning om att det hade ett metallnät inuti. Jag fick köpa en ny såg och andra verktyg.

Övning ger färdighet, och snart vandrade en lång rad getter, papegojor och seriefigurer av gummi ut över Jhonathans takterrass.

– Jag lade upp bilder på Instagram och började genast få förfrågningar. ”Kan du göra en hundsäng som ser ut som Svampbob Fyrkant?” Ja, sa jag. ”Kan du göra ett krypin till en katt som ser ut som ett riktigt hus?” Ja, sa jag. Vissa saker var svårare, som när hotellet där jag jobbade som servitör bad mig göra en eldriven väderkvarn att placera intill frukostbuffén. Men jag säger alltid ja. På något vis hittar jag ett sätt.

Jhonathan rotar runt bland sitt lager av däck uppe på terrassen.

– Titta på det här, det är fullständigt nytt! Bara för att den här lilla stråltråden är en aning böjd tänkte verkstaden slänga däcket. Fast numera ringer de till mig i stället och säger att de har en ny omgång som jag kan komma och hämta.

Den ekologiska aspekten är en stor drivkraft. Att inte bara skapa, utan att blåsa nytt liv i ett uttjänt material.

– Jag älskar gummi. Det är hårt och formbart på samma gång, och resistent. Det tar 500 år att bryta ned.

Gripen väger 200 kilo. Att baxa ner den fyra våningar från takterassen ”var som att föda barn”, säger Jhonathan skämtsamt. Foto: David Pineda Svenske

Vill slå rekord

Ett av Jhonathan Delgados kommande projekt är att skapa världens största skulptur av gummi – en tolv meter hög get, symbolen för Fuerteventura.

– Jag har talat med Guinness Rekordbok och kommunstyrelsen. Det enda jag saknar är en tillförlitlig ingenjör. Jag behöver veta vad som krävs för att säkerställa att skulpturen förankras i marken och inte tippar över av starka vindar. Jag har talat med tre lokala ingenjörer, men ingen vågar uttala sig. Hittar jag ingen här, vänder jag mig utomlands.

1,6 miljarder nya däck tillverkas årligen i världen, samtidigt som en miljard kasseras. Av dem återvinns bara omkring 100 miljoner, enligt en analys från 2020 av Goldstein Market Intelligence.

Inom EU återvinns visserligen hela 92 procent, men på Kanarieöarna är uttjänta däck som dumpas i naturområden ett miljöproblem som kan ha förödande konsekvenser för regionens flora och fauna. De arter som uteslutande förekommer här listar 16 reptiler, sex fåglar och 3 600 växter.

En nästan lika brokig samling varelser befinner sig uppe på Jhonathans takterrass: en uggla med utsträckta vingar, en örn med en orm i klorna, ett spöke med lysande ögon, ett antal seriefigurer och en bläckfisk. Den sistnämnda ska bli en fontän, förklarar Jhonathan, medan han plockar åt sig en ny bit gummi från förrådet av prydligt hoprullade remsor och monterar den på en ställning av stål. Han gör gärna lokala djur, berättar han, men just detta ska bli en panter.

– Jag letar upp olika videoklipp för att studera hur djuret rör sig, hur musklerna arbetar, och gör ett par skisser innan jag börjar bygga.

Ibland är dock skapelseprocessen närmast bakvänd: då han får tag på ett nytt, intressant däck och och börjar fundera på vad han skulle kunna göra med det.

– Samma sak händer ute på gatan. Tidigare kunde jag lägga märke till en läcker motorcykel.

Nu ser jag bara däcket, säger han och ler.

Centralfiguren i kultfilmen Predator från 1987 kan betraktas på nära håll i Puerto del Rosario. Foto: David Pineda Svenske

Mellan 15 och 70 däck, beräknar han, har gått åt för var och en av de omkring 100 större skulpturer som han hittills har gjort. Tio av dem har ställts ut på Fuerteventuras flygplats samt i olika köpcenter, och 40 av dem kunde fram tills 2020 betraktas i hans eget museum, Museo Ruplares, som han drev tillsammans med sin hustru Zoleidy Rentería och hennes bror Anderson José.

– Förutom turister fick vi också många besök av lärare som bad oss anordna kurser om återvinning för skolklasser. Men så kom covid, säger Jhonathan.

När alla landets museum och restauranger plötsligt tvingades stänga på grund av pandemin, drabbades förstås båda Jhonathans verksamheter. Men han ser det ändå inte som någon personlig katastrof. Nu fick han plötsligt tid att helhjärtat ägna sig åt sina skulpturer. Vilket i sin tur ledde till en ny vision: en hel utomhusanläggning.

– Museet var egentligen för litet redan 2020. Varje skulptur behöver utrymme för att man verkligen ska uppskatta den. Så nu har jag köpt ett landområde, där jag håller på att installera skulpturerna, och en liten turistbuss. Jag väntar bara på att pandemin ska vara över!

Tanken är en labyrint av däck där olika typer av djur och andra varelser gömmer sig inne i irrgångarna, förklarar han när vi lite senare strosar över det sandiga området med utsikt över den klarblå Atlanten.

– Flera av figurerna har jag redan. Jag har Minotaurus och Fågel Fenix. Jag har en grip, säger han och klappar djuret på manken. Jag gjorde den egyptiska schakalguden Anubis, men den köpte en irländare efter att ha sett den på Instagram.

Att sälja är förstås en närmast existentiell fråga för varje konstnär. Priset beror på allt från storlek till detaljrikedom och tidsåtgång, men ligger normalt på mellan 500 och 1 500 euro. Det är dock inte alltid enkelt att skiljas från sina verk. Jhonathans personliga favorit var den första stora skulptur han gjorde: en varg.

Jhonathan Delgados första större verk, en ylande varg, bor i dag hos en privat samlare. Foto: David Pineda Svenske

– Vi tog med den till en cykelbutik för att visa upp den. Så snart vi kom in ropade en kund ”jag köper den!”. Hade det varit i dag, hade jag aldrig sålt den. Vargen är en del av min historia. Men kunden är en god vän i dag, han har faktiskt över tio av mina skulpturer och har lånat ut flera av dem till våra utställningar.

Vargen var också den första skulptur som Jhonathan lät förbli fullständigt svart i stället för att måla gummit, något han aldrig var riktigt förtjust i.

– Själva magin sitter i att folk ser att det handlar om återvunna däck. Man blir mer berörd på det viset.

Kanske lite för berörd, funderar han, och berättar om när tio av hans skulpturer var utställda på Fuerteventuras flygplats och en fransk turist ringde in en anmälan.

– Hon tyckte att de var för otäcka för att ställa ut. Att betraktarna känner någonting när de ser verken motiverar mig. Det är värre om de inte känner någonting alls.

Listan på kommande, planerade verk är lång.

– Det jag verkligen vill göra härnäst är Medusa. Och jag vill göra en kentaur. Jag vill göra mytologi från hela världen! Men först vill jag uppfinna ett verktyg för att skära enklare i däck, lägger han till och skrattar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Inför återvinningen är vi alla lika

Inför återvinningen är vi alla lika

I sin första seriebok skildrar Ulrika Linder en arbetsplats som är som samhället är mest – men ändå inte.

Viskningar väckte hans dröm till liv

Viskningar väckte hans dröm till liv

För tio år sedan bestämde sig Rainer Paakkinen för att teckna varje dag. Han skulle göra fina färgkartor och naturtrogna bilder. Men det flippade ur redan efter några dagar.

En julkula blir till

En julkula blir till

Dags att pynta granen med färggranna kulor. Varför gör vi så? Vi begav oss till en liten by i Tysklands skogar för att få svar.

”Se på mattorna, det är jag”

”Se på mattorna, det är jag”

Märta Måås-Fjetterström anade inte att hon skulle bli en av landets främsta textil­konstnärer. Hon visste bara att hon var tvungen att gå över gränsen

Det dagliga doppet

Det dagliga doppet

”Jag fick deras tillåtelse att fotografera om jag själv tog ett dopp”, berättar fotografen Markku Lähdesmäki. ”Det blev en andlig, uppfriskande – och naturligtvis – hisnande kall upplevelse.”

Klimatombud ska rädda jobb och miljö i Storbritannien

Klimatombud ska rädda jobb och miljö i Storbritannien

Omställningskrav på mer hållbara produkter betyder att jobben förändras. I Storbritannien har många fackklubbar därför både klimatombud och kompetensombud. 

”När mamma gråter är texten bra”

”När mamma gråter är texten bra”

Hennes ord nålar fast Malmfälten på Lapplands horisont. Med samma ord vann gruvarbetaren Wilma Saga Persson Poetry slam Norrbotten. Här kan du se henne framföra dikten Vi är Verkligheten.

Kartong med 25 liv

Kartong med 25 liv

DA reder ut. Vad händer med tidningen, mjölk­förpackningen eller kartongen efter att du slängt den? Dagens Arbete har följt soporna i spåren

Så skadas arbetare och miljö i Indien

Så skadas arbetare och miljö i Indien

Granskningen i korthet: Indiska Aditya Birla köpte svenska Domsjö. Men när massan som produceras där blir till viskos i Indien görs det med kemikalier som är farliga för både människa och miljö.

Livsfarligt arbete i viskosfabriken

Livsfarligt arbete i viskosfabriken

Mukesh Pant var bemanningsanställd i den indiska fabriken som H&M köper viskosfiber av. En smutsig och hård arbetsmiljö. ”Jag har sett arbetskamrater svimma på jobbet”, säger han.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?