Industriarbetarnas tidning

Klimatombud ska rädda jobb och miljö i Storbritannien

20 januari, 2023 - 10:45

Skrivet av Bengt Rolfer

Tata Steel Omställningskrav på mer hållbara produkter betyder att jobben förändras. I Storbritannien har många fackklubbar därför både klimatombud och kompetensombud. 

Här i Wales har facket mörka minnen från den hårdhänta slakten av kolgruvor och omoderna stålverk på 80-talet. Då försvann tusentals jobb och många arbetare ställdes på bar backe. Även under senare årtionden har sparpaketen varit flera.

Frågan är nu vilka följderna blir av den nya stora omställning som industrin står inför. Går det att få till den rättvisa klimatomställning som facken kräver och där ingen lämnas i sticket? I så fall behövs bland annat en omfattande satsning på kompetensutveckling till ny produktionsteknik.

Klimatombudet Jacqueline Thomas demonstrerar för grönt stål tillsammans med barnbarnet Amelia. Foto: Bengt Rolfer

Jacqueline Thomas är klimatombud på den brittiska ståljätten Tata Steel. Anläggningen där hon jobbar, i Llanwern i södra Wales, står inför ett skifte i produktionen liknande det i Sverige, mot fossilsnålt eller ”grönt” stål. 

– Det är helt klart att vi måste ställa om för att rädda planeten. Men vi måste också rädda jobben. Det kräver en massiv omställning. Vi ska kämpa för jobben, men jag kan inte lova att alla kommer att räddas, säger hon.

Tata Steels största fabrik med 4 000 anställda ligger i Port Talbot, sju mil från Llanwern. Där arbetar Adrian Morgan. Han är också kompetensombud på deltid. Just nu planerar han en första kurs i grön omställning för sina medlemmar.

– Det är väldigt viktigt att vi hamnar rätt här, säger Adrian. Vi har höga utsläpp och våra medlemmar är medvetna om att vi måste ställa om. 

Problemet är att de inte vet vilken teknik som kommer, menar han. 

– Då är det svårt att planera utbildningen. Det kommer att krävas stora investeringar och vi är beroende av statligt stöd, men företaget får inget besked från regeringen, säger Adrian.

Kompetensombudet Adrian Morgan planerar en utbildning i grön omställning. Foto: Bengt Rolfer

Jacqueline och Adrian företräder fackförbundet Community och har båda lång facklig erfarenhet. Som dotter till en fackföreningsledare fick Jacqueline redan som barn hjälpa till att dela ut mat till strejkande gruvarbetare. I dag är hon en stark förkämpe för att få till en mer skonsam omställning än den som skedde när hon var barn. Adrian, däremot, trodde knappast att han skulle bli kompetensombud för stålarbetarna i Port Talbot. Han berättar att han hade svårt att sitta still och koncentrera sig i skolan. Han var länge fast i tron att det inte går att lära gamla hundar att sitta. 

– Men jag har fått tänka om. Lärande i vuxen ålder är något helt annat än vad jag upplevde i skolan. Här får alla den hjälp de behöver för sina personliga utvecklingsbehov, säger han.

Den fackliga utbildningsvågen i Storbritannien inleddes i början av 2000-talet tack vare en statlig utbildningsfond, Union Learning Fund, som den dåvarande Labourregeringen införde. Tack vare fonden sköt kompetensutveckling i facklig regi i höjden på allvar. Varje år har ett par hundratusen löntagare genomgått olika kurser för att stärka sin kompetens. 

Facket i Wales har producerat ett studiehäfte för en rättvis omställning till grönare arbetsplatser.

Totalt har det utbildats 45 000–50 000 lokala fackliga kompetensombud berättar Kevin Rowan, som är chef för utbildningsenheten på TUC, brittiska motsvarigheten till LO. 

– Det här har varit en fenomenal succé. Ofta är det lättare för en facklig representant att få med arbetarna på en kurs än om chefen skulle säga till dem, säger Kevin Rowan. 

Kompetensombudens roll är att hålla koll på medlemmarnas utbildningsnivå och uppmuntra dem att gå kurser. Den innebär också att initiera utbildningsprojekt, förhandla fram lokala utbildningsavtal och se till att medlemmarna får betald ledighet under utbildningstiden. 

Oberoende studier har visat att varje pund som satsats har gett flera pund tillbaka till samhället. Trots det beslutade Boris Johnsons konservativa regering i början av 2021 att skrota utbildningsfonden. 

kompetensombud

Fackliga ombud som ska främja kompetensutveckling på jobbet. På engelska kallas de Union Learning Representatives (eller ”reps”). Totalt har närmare 50 000 ombud utbildats, i dag finns det uppskattningsvis hälften så många aktiva ombud sedan det statliga stödet dragits in. Mellan 200 000 och 250 000 personer beräknas årligen få kompetensutveckling på jobbet.

klimatombud

Green Reps, klimatombud, är fackliga ombud för klimatfrågor och grön omställning. Har en svagare rättslig ställning än kompetensombuden. Uppdraget kombineras därför ofta med något annat fackligt uppdrag. Omfattningen är okänd. Åtminstone fem av TUC:s förbund har bildat
nätverk för klimatombuden.

TUC

Trade Union Congress är LO:s brittiska motsvarighet med cirka 5,5 miljoner medlemmar i 48 förbund.

störst i stålindustrin

Community är ett brittiskt fackförbund med cirka 32 000 medlemmar. Det är framför allt dominerande inom stålindustrin, men företräder också arbetare inom andra industrigrenar och sektorer av arbetsmarknaden.

Men i Wales finns kompetensfonden kvar. Wales är delvis självstyrande, bland annat på utbildningsområdet, och i Wales är det arbetarpartiet Labour som styr. Det är därför som Adrian Morgan tillsammans med sitt nätverk av kompetensombud kan fortsätta planera sin kurs i grön omställning.

Klimatombuden, eller ”green reps” på engelska, har inte funnits lika länge som kompetensombuden. Ofta har de tillkommit genom ett personligt engagemang, personer på arbetsplatsen som brinner för klimatfrågan. I just Wales har TUC producerat ett studiehäfte på 200 sidor om rättvis klimatomställning. Det innehåller en grundlig genomgång av hur facket kan jobba med den gröna omställningen. 

De ”gröna ombuden” har dock inte samma ställning som kompetensombuden när det gäller rätt till ledighet, till exempel. Därför ser man nu en tydlig trend att rollen som klimatombud kombineras med andra roller som skyddsombud, förhandlare eller kompetensombud.

Kompetensombud och klimatombud har mycket att lära av varandra, påpekar Sïan Cartwright på TUC i Wales, som gärna poserar i rugbylandslagets tröja. Foto: Bengt Rolfer

Sïan Cartwright, utbildningschef på TUC Wales i Cardiff, ser en fördel med att slå ihop rollerna som kompetens- och klimatombud.

– Våra kompetensombud behöver lära sig mer om grön omställning och klimatombuden behöver lära sig om kompetensutveckling, sammanfattar hon.

Anna Markova, klimatansvarig på TUC:s huvudkontor. Foto: Bengt Rolfer

Anna Markova, klimatansvarig på TUC:s huvudkontor i London, håller med. Klimatombuden har inte fått den spridning som facket kanske hade hoppats. En bidragande orsak kan vara att alla inte är särskilt entusiastiska över epitetet ”grön” (green).

– Det är framför allt inom stålsektorn och på oljeraffinaderier som de här ombuden behövs mest. Det viktigaste är inte vad ombuden kallas, utan att få arbetarna där engagerade i klimatomställningen. Om företagen ska överleva måste alla engagera sig, säger hon.

Vad har då klimatombuden gjort för skillnad hittills i Storbritannien?

– Det varierar från arbetsplats till arbetsplats. Det finns många exempel på energisparåtgärder och återvinning. Många ser över vilket material som används i till exempel byggnader och möbler och försöker skapa gröna oaser på jobbet, kanske en liten park där så är möjligt, säger Anna Markova.

Det stora stålföretaget Tata Steel i södra Wales måste minska sina fossila utsläpp. Foto: Chris Fairweather/Huw Evans/REX

För Jacqueline Thomas på Tata Steel har rollen som klimatombud hittills mest handlat om småsaker.

– Mycket går ut på att öka medvetandet om att vi måste minska våra utsläpp. En hel del handlar om den energi vi förbrukar, berättar hon. 

Jacqueline har försökt få med ledningen på att företaget ska ha solceller och egen vindkraft. För framtiden gäller det att hitta nya sätt att tillverka stål. 

– För stål måste vi ha även i framtiden. Stålet genomsyrar våra liv, från att du stiger upp på morgonen och tar bilen eller bussen till jobbet, när du sätter på datorn och när du sedan är hemma igen.

Hennes kollega Adrian Morgan tror trots allt att de kommer att klara omställningen. 

– Jag vill vara optimist. Jag känner stålarbetarna här, de är de bästa i världen och det kommer de att fortsätta vara, bara vi får chansen att ställa om. Vi har gjort omställningar förr och klarat det, säger han.

”En fråga som bör integreras i allt fackligt arbete”

Inga svenska klimatombud Även i Sverige har klimatfrågan klättrat allt högre upp på den fackliga dagordningen. Men några klimatombud är ännu inte aktuella inom industrin. 

Ellika Berglund Aas, utredare på IF Metall. Foto: Bea Tigerhielm

– Vi har diskuterat det med våra avdelningar och klubbar, men ser det som problematiskt att en person ska ha ansvar för en så tung fråga. 

Det säger Ellika Berglund Aas, utredare på IF Metall med ansvar för energi och klimat. Hon fortsätter: 

– Klimatfrågan är så viktig att alla förtroendevalda måste ha det perspektivet med sig. Man kan jämföra med jämställdhetsfrågan, det är en fråga som bör integreras i allt fackligt arbete.

Förbundet engagerar sig dock till exempel genom att ta fram utredningsrapporter om klimatomställningen och genom studiematerialet Klimatagendan, som är framtaget av tankesmedjan Global Utmaning. 

Dessutom ska ett nystartat projekt, Klimatambassadör, bidra till att skapa kunniga klimatförebilder i industrin. Förhoppningen är att de ska bli delaktiga och driva klimatfrågor lokalt.

Elisabeth Haug, ombudsman på Pappers. Foto: Sara Öhman

På Pappers säger ombudsman Elisabeth Haug att förbundet inte satsar på klimatombud, eftersom skyddsombud och andra förtroendevalda är aktiva i frågan och man har en hög facklig närvaro på alla arbetsplatser.

– Det tas upp bland annat i samverkan när man pratar om klimatmål och i arbetet med miljöfrågor på företagen. Frågan är nära kopplad till miljön för våra medlemmar, både på arbetsplatsen och i närområdet, säger hon. 

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket. Foto: David Lundmark.

GS-facket har inte heller klimatombud, men utesluter inte en liknande funktion i framtiden.

– Det kan finnas skäl att inrätta det. Det lokala fackliga engagemanget är viktigt och kan bidra till att företagen anpassar sina strategier, säger förbundsordförande Per-Olof Sjöö. 

Däremot ser han inte att GS har planer på att inrätta särskilda kompetensombud. De flesta fackklubbar har redan studieansvariga och i vissa kollektivavtal finns något som kallas utbildningsombud.

Kanske kan liknande uppdrag delvis förändras i framtiden:

– I takt med att kompetensfrågan utvecklas kan de ha en viktig roll i att rekrytera till fackliga utbildningar med fokus på kompetensutveckling och klimatarbetet, säger Per-Olof Sjöö. 

Det ska också understrykas att GS inte är med i huvudavtalet.

Inte heller Pappers känner i dagsläget behov av särskilda kompetensombud.

– Vi har redan gjort ett arbete med att kompetensutveckla våra förtroendevalda på arbetsplatserna, säger Elisabeth Haug.

Enligt Anders Parkås, ombudsman på IF Metall, är målsättningen att alla förtroendevalda och ombudsmän ska vara delaktiga i medlemmarnas kompetensutveckling.

– Jag vet inte om det behövs en renodlad roll för det, det viktiga är att vi når fram både till medlemmarna och till arbetsgivarna med hur vi ska få fram en strategisk kompetensutveckling som ger tillräckligt bra effekt. Det nya omställningsstödet innebär ett bra tillfälle för oss att bli bättre på att hantera det utvecklingsbehov som våra medlemmar har, säger han.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Livsfarligt arbete i viskosfabriken

Livsfarligt arbete i viskosfabriken

Mukesh Pant var bemanningsanställd i den indiska fabriken som H&M köper viskosfiber av. En smutsig och hård arbetsmiljö. ”Jag har sett arbetskamrater svimma på jobbet”, säger han.

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?

Hundratals förlorar jobbet i byggkrisen

Hundratals förlorar jobbet i byggkrisen

Den värsta byggkrisen på många år slår hårt mot husföretagen och deras underleverantörer. Svenska fönster tvingas nu säga upp nästan hundra industriarbetare. 

Så skadas arbetare och miljö i Indien

Så skadas arbetare och miljö i Indien

Granskningen i korthet: Indiska Aditya Birla köpte svenska Domsjö. Men när massan som produceras där blir till viskos i Indien görs det med kemikalier som är farliga för både människa och miljö.

Miljökritiken mot fabriken – hot om nedstängning

Miljökritiken mot fabriken – hot om nedstängning

Lokala miljömyndigheten hotade att stänga den indiska fabriken som H&M köper viskosfiber av. Boende säger att fabrikens vatten- och luftföroreningar gjort dem och deras barn sjuka.

”Fabriken förorenar inte floden”

”Fabriken förorenar inte floden”

Företaget har alltid följt lagar och föreskrifter, säger hållbarhets­chefen Surya Valluri.  

Svenska fackförbund fördömer invasionen av Ukraina

Svenska fackförbund fördömer invasionen av Ukraina

GS, IF Metall och Pappers samverkar med andra svenska fack, fördömer Rysslands agerande, söker vägar att hjälpa, och oroas samtidigt över vilka konsekvenser kriget kan få här hemma.

”Facken måste bli bättre kravställare”

”Facken måste bli bättre kravställare”

En rättvis omställning – just transition – är avgörande för en lyckad klimatomställning enligt världens fackförbund. ”Nu måste vi jobba för att bli mer konkreta i våra krav”, tror IF Metalls Ellika Berglund Aas.

Truckförare vill lyfta arbetsmiljön

Truckförare vill lyfta arbetsmiljön

Lastbilschaufförer som varken kan språk eller regelverk utmanar arbetsmiljön för truckförare på SSAB i Oxelösund. 

Industri­facket i Myanmar vädjar om svenska sanktioner

Industri­facket i Myanmar vädjar om svenska sanktioner

Fackliga företrädare arresteras, torteras och dödas i Myanmar efter militärkuppen i februari. Industrifackets ledare Khaing Zar Aung är i Sverige för att be om hjälp.

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Tesla hävdar att över 90 procent av personalen arbetar, trots strejken. Nu går IF Metall ut med en egen siffra.

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Tesla får inte genast tillgång till de registreringsskyltar som blockerats av facket.

Så kan Tesla runda postblockaden

Så kan Tesla runda postblockaden

Transportstyrelsens registreringsskyltar får bara skickas via Postnord, men det finns sätt att kringgå stoppet.

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Nu får Teslaägaren svar på tal – ”klart man vill att det ska slå hårt”.

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

De nya uppgifterna får Tesla-ägaren att bryta tystnaden på sin plattform X.

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Snart ökar trycket på Tesla ytterligare när fler stridsåtgärder genomförs.

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren Kurt Eriksson dementerar uppgifterna om att Elon Musk nu ska ha lagt sig i den svenska konflikten.

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

”Det kan påverka konflikten, att den blir längre.”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

”Det måste vara Teslas val”, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Byggnads ordförande Johan Lindholm: ”Tror absolut att det är hundraprocentig uppslutning.”

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

”Utan den detaljen kan man inte leverera bilen.”

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

”Har förbundsstyrelsen beslutat om en konflikt så har man en skyldighet att delta i den.”

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

Högre ersättning ska få fler att sluta upp

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Harald Gatu: Teslas strejkbrytare tvingar oss tillbaka till tiden när arbetare ställdes inför frågan: Vilken sida står du på?

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

Målarna varslar om totalstopp för all lackering av Tesla-bilar.

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Rimliga villkor och garanterad lön ställs mot osäkra aktieoptioner

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas  tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

Den som inte klarar det hårda arbetstempot på Tesla får ingen löneförhöjning – och riskerar sparken.

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

”Utan kollektivavtal kan Tesla när som helst och utan diskussion sänka lönen och försämra villkoren för de anställd”

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä konstaterar att långt ifrån alla bilmekaniker på Tesla deltar i strejken.

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Så har strejken slagit på Teslas verkstäder runt om i landet.

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Obetald övertid, arbetsmoment med minutkrav – stenhårda produktionskrav på Tesla enligt anställda

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

I fredags inleddes en strejk på Teslas alla bilverkstäder i landet. Vi har tagit fram en lista på vad som händer vid en strejk, vad du får och inte får göra.