Efter konkursen – Circulose anställer 80 inför produktionsstart i Ortviken

Snart är det full rulle på Ortviksfabriken igen. Efter konkursen och återstarten 2024 ska nu de nya ägarna Circulose anställa ett 80-tal på det gamla pappersbruket i Sundsvall.

Circulose, tidigare Renewcell, har utvecklat en metod som gör det möjligt att omvandla gamla kläder till ny textilråvara för att sy nya plagg. En grön framtidsindustri som kan lösa problemet med avfallet från textilindustrin. Men kostnaderna drog iväg och när investerarna drog sig tillbaka gick hela verksamheten i konkurs februari 2024. Ett 90-tal anställda blev av med arbetet.

Efter konkursen köptes Renewcells verksamhet upp och i juni 2024 bytte företaget namn till Circulose.

– Skönt att det åtminstone finns en ägare igen. Vi hoppas ju såklart att folk ska komma tillbaka så småningom, sa Pappers avdelningsordförande Emma Valter till DA när uppköpet blev klart.

Läs också

Circulose tar över textilåtervinning i Ortviken: ”Nu ska vi göra om och göra rätt”

✓Pappersbruket lades ned – blev återvinningsfabrik för textil ✓”Same, same but different”

Sedan dess har produktionen legat nere och bolaget vuxit långsamt. Fram till i år. Förberedelserna är i full gång, och ny textilmassa förväntas rulla ut från fabriken i slutet av året enligt Katarina Kempe, kommunikationschef på Circulose.

– Vi räknar med att anställa upp till 80 personer i Sundsvall nu, både tjänstemän och processoperatörer, säger hon.

Katrina Kempe upplever inte att varit svårt att hitta kompetens i området.

– Responsen har varit bra – även från tidigare anställda på bruket, vilket är glädjande.

Circulose har tecknat kontrakt med elva kunder, en av dem är den tidigare ägaren H&M. De första leveranserna från fabriken är material som producerades innan Renewcells konkurs.

Finns det andra liknande projekt i världen?

– Vi är de enda som gör det vi gör med 100 procent återvunnet material. Vår fabrik är världens första och största anläggning för kemisk textil‑till‑textil‑återvinning av bomull. Det ger oss en stark position, även om många aktörer håller på att etablera fabriker runtom i världen.

Just nu består råvaran mestadels av importerat produktionsspill från textilindustrier i Asien. Men målet är att börja använda råvara från Europeiska och framför allt svenska konsumenter i framtiden. Än så länge är kostnaden för att köpa in återvunnen textil i stor skala för högt. Något som dock kan förändras i framtiden genom olika politiska beslut.

– Med rätt styrmedel kan textilåtervinning bli en strategisk del av Sveriges gröna industriella omställning och stärka vår konkurrenskraft, säger Katarina Kempe.

Josef Molin