Industriarbetarnas tidning

Här är nysvenskarna med i facket

28 februari, 2022 - 09:25

Skrivet av

Facket och integrationen En fjärdedel av IF Metalls medlemmar är födda i andra länder. På Part AB i Kalix är hälften av arbetsstyrkan nysvenskar och alla fastanställda är med i facket.

Färdiga kök och badrum

Part AB har tre fabriker i Kalix och en
i Överkalix. På anläggningarna tillverkas prefabricerade badrum till hotell och bostäder, renoveringslösningar för badrum, prefabricerade bostads- och hotellmoduler och färdiga köks- och badrumsmoduler.
Företaget har totalt drygt 300 anställda där hälften är födda utomlands.

28

nationaliteter finns representerade
på Part AB.

Mitt i fabriken. En trappa upp ligger IF Metalls lilla kontor. Hit är det lätt för medlemmarna att slinka in om de behöver snacka med facket. Men minst lika ofta sker möten på fabriksgolvet där prefabricerade badrum tillverkas.

– Vi rör oss ute i produktionen och är tillgängliga för medlemmarna, säger klubbens huvudskyddsombud och vice ordförande Daniel Hjelm.

Han har precis tagit en bild med sin mobil på en skadad hand som en medlem visar upp i sällskap med en arbetsledare.

– En viktig bit är att informera om våra försäkringar, säger klubbordförande Johan Sandberg.

Som ett led i att förbättra kommunikationen med de många nationaliteterna på Part har klubben utsett Kareem Alhumsi till försäkringsinformatör. Han kom till Sverige från Syrien 2015. Efter tre månader fick han praktik på fabriken som sedan blev till ett fast jobb.

– Jag trivs. Har inte haft något annat jobb i Sverige. Den största kontrasten är att bo i lilla Kalix. I Syrien bodde jag i miljonstaden Damaskus, säger han.

Kareem Alhumsi talar svenska, engelska och arabiska.

– Jag förklarar hur det fungerar med försäkringar. Jag har hjälpt många och det märks hur mycket det betyder.

Johan Sandberg nickar och håller med. Han berättar hur översvallande tacksamma medlemmar blir när de får hjälp från klubben. Förutom de rent fackliga frågorna bistår de förtroendevalda med att förklara allt från bilförsäkringar till blanketter från Skatteverket. Klubbstyrelsen ser det som att de ger ett mervärde till sina nyblivna medlemmar, som behöver hjälp med att förstå det svenska samhället.

– Folk vet att de kan komma till oss med frågor. Vi kan inte svara på allt men vi försöker. Tjänstepensionen brinner jag extra för, många medlemmar bokar in enskilda samtal, säger Johan Sandberg.

Vid ett tillfälle satte han sig med en lite äldre arbetskamrat och förklarade hur viktig just tjänstepensionen är för den framtida pensionen.

– Han var så tacksam. Sa att han inte förstått tidigare.

Fanuel Russom har bott i Sverige i åtta år. Även om han gillar livet i norra Sverige så längtar han efter vänner som bor i Mellansverige. Foto: David Lundmark.

Fanuel Russom med ursprung i Eritrea släntrar förbi. Han har bara lovord när IF Metall kommer på tal.

– Facket finns alltid när man behöver dem, det är tryggt. Man kan fråga om allt från övertid till något med lönen,
säger han.

Han pratar bra svenska med inslag av den långsamma Kalixdialekten. Han trivs på arbetsplatsen som enligt en
beräkning har 28 olika nationaliteter.

– Det är intressant att träffa människor med olika bakgrund, säger Fanuel Russom.

Han har gått på universitet i Sudan och när han kom till Sverige genomförde han alla steg i sfi-utbildningen på tre månader.

– Men det betydde inte att jag kunde svenska. Det gör man genom att komma ut och jobba och prata.

Fem år har det blivit på Part AB.

Fanuel Russom trivs men tycker att lönen kunde vara bättre. Snittlönen ligger på drygt 23 000 kronor i månaden.

Efter bara tre månader i Sverige fick Kareem Alhumsi praktik på företaget som ledde till ett fast jobb. Foto: David Lundmark.

Trots de många språken och olika kulturella bakgrunder är konflikterna få på arbetsplatsen. Motsättningarna har snarare blivit färre, enligt IF Metall-klubben. Förr om åren fanns en hårdare ton när invandrarfrågor kom på tal.

– Visst kan det uppstå gräl men de är snarare inom grupper av samma nationalitet, säger Johan Sandberg.

För att hjälpa och introducera nyanställda har företaget infört ett faddersystem där faddrarna hjälper de nya att komma in i rutiner på arbetsplatsen. Något som är extra viktigt för nyanlända som har svårt med språket.

– Visst finns utmaningar med kommunikationen. Men ofta löser det sig. Jag har haft en medlem här som pratade med mig samtidigt som hans kompis var med på telefon och översatte, säger Johan Sandberg.

Daniel Hjelm är huvudskyddsombud och vice ordförande för fackklubben. Foto: David Lundmark.

Totalt var andelen utrikesfödda inom IF Metall 23 procent under 2020, enligt en rapport från Arena idé. Förbundet jobbar med riktade insatser mot invandrargrupper eftersom många inom industrin kommer från andra länder.

– Språkmässigt är det svårare att rekrytera, men vi ser det inte som problem, människor behöver samma trygghet oavsett var man kommer från, säger Michaela Tinnerholm, ombudsman på IF Metalls organisationsenhet.

Hon menar att facken är en viktig kraft för integrationen i Sverige och på arbetsplatserna.

– När vi möts och talar med varandra skapas integration. Vår utmaning är att nå ut med vad IF Metall står för, den svenska modellen och hur kollektivavtal fungerar. Men å andra sidan behöver vi förklara det för svenskfödda också, säger Michaela Tinnerholm.

Anton Lundholm är vd på Part AB. Han berättar att det inte handlar om en uttalad strategi från företaget att anställa utrikes födda.

– Vi ger alla en chans och är tydliga med vad vi förväntar oss.

Precis som IF Metalls fackklubb menar Anton Lundholm att den stora utmaningen är kommunikationen på
arbetsplatsen.

– Det kan finnas en övre gräns för hur många utrikesfödda vi kan vara. Där är vi inte ännu. Men vi kan inte ha en verksamhet där vi inte förstår varandra.

Han ser fördelar med att alla inte är stöpta i samma form.

– Det ger en mångfald och olika infallsvinklar, säger han.

Part i Kalix har fyra fabriker där alla medlemmar tillhör samma fackklubb. Ordföranden Johan Sandberg försöker åka ut och träffa medlemmar på de andra enheterna minst en gång i veckan.

– Många är förvånade över att vi kommer ut så ofta. Men när vi är synliga så får vi också frågor vi kan hjälpa till med, säger han.

Många är förvånade över att vi kommer ut så ofta.

Johan Sandberg, klubbordförande

På fabriken i Kalix är alla kollektivanställda med i IF Metall utom en. Den personen är å andra sidan med i Byggnads.

– När en utlandsfödds son började här så såg jag hur pappan skickade upp pojken till oss första dagen, säger Johan Sandberg.

Den stora mängden nationaliteter som tillkommit sedan flyktingkrisen 2015 har gjort att människor möts och får inblick i varandras traditioner, vanor och kulturer.

Det kan vara små saker, som att fackordföranden lärt sig äta libabröd, men också större frågor.

– Jag är övertygad om att mixen av människor gör oss svenskar mer upplysta och förstående, säger Daniel Hjelm. 

422 300

av 1 446 200 arbetare på svenska arbetsplatser 2020, var födda utomlands. Det motsvarar 29,2 procent. Av dem fanns 301 900 i privat sektor och 116 000 i offentlig sektor (alla arbetare och tjänstemän är dock inte sektorsuppdelade).

Källa: Rapporten Den svenska modellen 2020, Arena idé

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Vi växlar upp lönekraven

Vi växlar upp lönekraven

Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Momodou Lamin Sanneh: Facket förändrade mitt liv

Momodou Lamin Sanneh: Facket förändrade mitt liv

Momodou Lamin Sanneh, Lams, är skyddsombudet från Göteborg som har gått fler än 75 fackliga utbildningar.  Kämpaglöden kan vara bra i de mest oväntade sammanhang, som när de blev lurade under en pilgrimsfärd till Mecka. Då gjorde Lams en riskanalys och agerade.

”Jag var inte den som höll tyst”

”Jag var inte den som höll tyst”

När han började på fabriken visste Adrian Avdullahu inte vad en fackförening var. Nu har han valts till ett av Sveriges tyngsta fackliga uppdrag, ordförande för Volvo verkstadsklubb.

Du är också en del av företaget

Du är också en del av företaget

Emma Eriksson: Att köra på ”vi mot dem” gynnar inte det fackliga arbetet.

Strid på järn­verket efter SD-petning

Strid på järn­verket efter SD-petning

När en avdelning på SSAB i Luleå valde en aktiv sverigedemokrat till gruppordförande sade IF Metall stopp. Nu står medlemmar mot varandra och fackordföranden Tomas Karlsson får möta både uppretade medlemmar och media.

IF Metall petar SD-politiker

IF Metall petar SD-politiker

IF Metall avsätter SD-politikern Ulf Karlström som i december valdes till gruppordförande på SSAB i Luleå. Beslutet togs av IF Metalls förbundsstyrelse på tisdagen.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Fackklubb lägger ner i protest

Fackklubb lägger ner i protest

Facket på Hitachi ABB Power Grids i Landskrona ger upp. De lägger ner klubben. Anledningen är att de känner sig trakasserade och motarbetade av företaget.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.