Fackets höga spel: Säger upp försäkringarna
”Kommer vidta stridsåtgärder om det behövs”
Här är nysvenskarna med i facket
Publicerad 2022-02-28, 09:25 Uppdaterad 2024-01-18, 16:36
Facket och integrationen En fjärdedel av IF Metalls medlemmar är födda i andra länder. På Part AB i Kalix är hälften av arbetsstyrkan nysvenskar och alla fastanställda är med i facket.
Färdiga kök och badrum
Part AB har tre fabriker i Kalix och en
i Överkalix. På anläggningarna tillverkas prefabricerade badrum till hotell och bostäder, renoveringslösningar för badrum, prefabricerade bostads- och hotellmoduler och färdiga köks- och badrumsmoduler.
Företaget har totalt drygt 300 anställda där hälften är födda utomlands.
28
nationaliteter finns representerade
på Part AB.
Mitt i fabriken. En trappa upp ligger IF Metalls lilla kontor. Hit är det lätt för medlemmarna att slinka in om de behöver snacka med facket. Men minst lika ofta sker möten på fabriksgolvet där prefabricerade badrum tillverkas.
– Vi rör oss ute i produktionen och är tillgängliga för medlemmarna, säger klubbens huvudskyddsombud och vice ordförande Daniel Hjelm.
Han har precis tagit en bild med sin mobil på en skadad hand som en medlem visar upp i sällskap med en arbetsledare.
– En viktig bit är att informera om våra försäkringar, säger klubbordförande Johan Sandberg.
Som ett led i att förbättra kommunikationen med de många nationaliteterna på Part har klubben utsett Kareem Alhumsi till försäkringsinformatör. Han kom till Sverige från Syrien 2015. Efter tre månader fick han praktik på fabriken som sedan blev till ett fast jobb.
– Jag trivs. Har inte haft något annat jobb i Sverige. Den största kontrasten är att bo i lilla Kalix. I Syrien bodde jag i miljonstaden Damaskus, säger han.
Kareem Alhumsi talar svenska, engelska och arabiska.
– Jag förklarar hur det fungerar med försäkringar. Jag har hjälpt många och det märks hur mycket det betyder.
Johan Sandberg nickar och håller med. Han berättar hur översvallande tacksamma medlemmar blir när de får hjälp från klubben. Förutom de rent fackliga frågorna bistår de förtroendevalda med att förklara allt från bilförsäkringar till blanketter från Skatteverket. Klubbstyrelsen ser det som att de ger ett mervärde till sina nyblivna medlemmar, som behöver hjälp med att förstå det svenska samhället.
– Folk vet att de kan komma till oss med frågor. Vi kan inte svara på allt men vi försöker. Tjänstepensionen brinner jag extra för, många medlemmar bokar in enskilda samtal, säger Johan Sandberg.
Vid ett tillfälle satte han sig med en lite äldre arbetskamrat och förklarade hur viktig just tjänstepensionen är för den framtida pensionen.
– Han var så tacksam. Sa att han inte förstått tidigare.
Fanuel Russom med ursprung i Eritrea släntrar förbi. Han har bara lovord när IF Metall kommer på tal.
– Facket finns alltid när man behöver dem, det är tryggt. Man kan fråga om allt från övertid till något med lönen,
säger han.
Han pratar bra svenska med inslag av den långsamma Kalixdialekten. Han trivs på arbetsplatsen som enligt en
beräkning har 28 olika nationaliteter.
– Det är intressant att träffa människor med olika bakgrund, säger Fanuel Russom.
Han har gått på universitet i Sudan och när han kom till Sverige genomförde han alla steg i sfi-utbildningen på tre månader.
– Men det betydde inte att jag kunde svenska. Det gör man genom att komma ut och jobba och prata.
Fem år har det blivit på Part AB.
Fanuel Russom trivs men tycker att lönen kunde vara bättre. Snittlönen ligger på drygt 23 000 kronor i månaden.
Trots de många språken och olika kulturella bakgrunder är konflikterna få på arbetsplatsen. Motsättningarna har snarare blivit färre, enligt IF Metall-klubben. Förr om åren fanns en hårdare ton när invandrarfrågor kom på tal.
– Visst kan det uppstå gräl men de är snarare inom grupper av samma nationalitet, säger Johan Sandberg.
För att hjälpa och introducera nyanställda har företaget infört ett faddersystem där faddrarna hjälper de nya att komma in i rutiner på arbetsplatsen. Något som är extra viktigt för nyanlända som har svårt med språket.
– Visst finns utmaningar med kommunikationen. Men ofta löser det sig. Jag har haft en medlem här som pratade med mig samtidigt som hans kompis var med på telefon och översatte, säger Johan Sandberg.
Totalt var andelen utrikesfödda inom IF Metall 23 procent under 2020, enligt en rapport från Arena idé. Förbundet jobbar med riktade insatser mot invandrargrupper eftersom många inom industrin kommer från andra länder.
– Språkmässigt är det svårare att rekrytera, men vi ser det inte som problem, människor behöver samma trygghet oavsett var man kommer från, säger Michaela Tinnerholm, ombudsman på IF Metalls organisationsenhet.
Hon menar att facken är en viktig kraft för integrationen i Sverige och på arbetsplatserna.
– När vi möts och talar med varandra skapas integration. Vår utmaning är att nå ut med vad IF Metall står för, den svenska modellen och hur kollektivavtal fungerar. Men å andra sidan behöver vi förklara det för svenskfödda också, säger Michaela Tinnerholm.
Anton Lundholm är vd på Part AB. Han berättar att det inte handlar om en uttalad strategi från företaget att anställa utrikes födda.
– Vi ger alla en chans och är tydliga med vad vi förväntar oss.
Precis som IF Metalls fackklubb menar Anton Lundholm att den stora utmaningen är kommunikationen på
arbetsplatsen.
– Det kan finnas en övre gräns för hur många utrikesfödda vi kan vara. Där är vi inte ännu. Men vi kan inte ha en verksamhet där vi inte förstår varandra.
Han ser fördelar med att alla inte är stöpta i samma form.
– Det ger en mångfald och olika infallsvinklar, säger han.
Part i Kalix har fyra fabriker där alla medlemmar tillhör samma fackklubb. Ordföranden Johan Sandberg försöker åka ut och träffa medlemmar på de andra enheterna minst en gång i veckan.
– Många är förvånade över att vi kommer ut så ofta. Men när vi är synliga så får vi också frågor vi kan hjälpa till med, säger han.
Många är förvånade över att vi kommer ut så ofta.
Johan Sandberg, klubbordförande
På fabriken i Kalix är alla kollektivanställda med i IF Metall utom en. Den personen är å andra sidan med i Byggnads.
– När en utlandsfödds son började här så såg jag hur pappan skickade upp pojken till oss första dagen, säger Johan Sandberg.
Den stora mängden nationaliteter som tillkommit sedan flyktingkrisen 2015 har gjort att människor möts och får inblick i varandras traditioner, vanor och kulturer.
Det kan vara små saker, som att fackordföranden lärt sig äta libabröd, men också större frågor.
– Jag är övertygad om att mixen av människor gör oss svenskar mer upplysta och förstående, säger Daniel Hjelm.
422 300
av 1 446 200 arbetare på svenska arbetsplatser 2020, var födda utomlands. Det motsvarar 29,2 procent. Av dem fanns 301 900 i privat sektor och 116 000 i offentlig sektor (alla arbetare och tjänstemän är dock inte sektorsuppdelade).
Källa: Rapporten Den svenska modellen 2020, Arena idé
