Oro för jobben när lokala företag byts ut

Villkor Kommer lönerna att dumpas? Oron är stor när Stora Enso ersätter lokala entreprenörer med snabbutbildade skogsmaskinförare från Rumänien.

Det är mörkt som det bara kan bli en snöfattig kväll i mitten av december. För att hitta till vägkrogen i Hällefors måste man veta att den ligger där, strax ovanför Svartälvens utlopp till sjön Torrvarpen. Utspridda bland borden sitter elva skogsmaskin­förare och lyssnar på Rickard Backlund, ombudsman från GS-facket.

– 120 års slitande för det här, säger han och viftar med skogsarbetarnas kollektiv­avtal.

Han låter blicken svepa över åhörarna innan han fortsätter:

– Och vi håller på att loosa det nu.

Att värva säsongsanställda plantörer från andra länder är svårt, men även svenska fastanställda maskinförare väljer att stå utanför facket.

– Det är många som tänker att ”jag behöver inte vara med för jag får ju ändå allt som står i kollektivavtalet”, säger Rickard Backlund.

Därför håller facket på att förlora greppet om skogen, menar han. För att två av tre väljer att inte gå med. Men också för att något nytt håller på att hända. Något som oroar GS-­facket väldigt mycket.

Vid ett av borden sitter fyra personer som redan vet vad det nya innebär. ­Ronny Gustavsson, Hans Jansson, ­Roger Karlsson och Johan Elovara jobbar för en entreprenör som i många år har haft avtal med Stora Enso om att avverka skog i Värmland. Men i höstas fick de och tre andra entreprenörer veta att kontrakten inte skulle förlängas.

En annan entreprenör i en helt annan del av landet har fått uppdragen, och har snabbutbildat 30 tidigare säsongsanställda rumäner till maskinförare. Det har fått GS-facket att anklaga Stora Enso och skogsbranschen för att bidra till lönedumpning och utarmning av ­lokalsamhället.

Facket befarar att mönstret från skogsvårdens plantering och röjning ska gå igen på avverkningssidan – att lokalanställd arbetskraft på bara några år ska ersättas med migrantarbetare.

– Det spelar ingen roll vilken etnicitet de har, säger maskinföraren Johan ­Elovara vid bordet på vägkrogen i Hällefors.

– Men det här är ett hån mot dem som har jobbat 20–30 år i skogen, fortsätter han.

Läs också

GS: Risk att villkor för maskinförare dumpas

Stora Enso bidrar till lönedumpning i skogen. Det menar GS-facket som anklagar skogsbolaget för att ha en ny affärsstrategi, där migrantarbetare ska ersätta svenska maskinförare.

De fyra är märkbart irriterade på vad de tycker är dubbelmoral från Stora ­Enso. Å ena sidan snack om kvalitetskrav och vikten av lokalkännedom och kompetens. Å andra sidan – det här.

– Det kommer att bli körskador, säger Ronny Gustavsson.

Tio veckors utbildning kan aldrig ge så mycket erfarenhet att alla beslut som fattas i förarhytten blir rätt, menar de.

– Under alla år som vi har jobbat så har vi fått massor med utbildning, säger Ronny Gustavsson.

– Vi ska kunna allt och vara ansvariga för allt, fyller Johan Elovara i.

De hyser inget agg mot de nya maskinförarna. Att gå från säsongsanställd skogsarbetare till fast anställd maskinförare är en jättechans, som troligen ger betydligt bättre betalt än något jobb de skulle kunna få i hemlandet Rumänien.

Och där ligger också orsaken till ­fackets oro över vad den här enskilda händelsen kan få för konsekvenser.

GS-fackets erfarenhet är att migrantarbetare jobbar under helt andra förutsättningar än lokalt anställd personal, och att de lever under ett ständigt hot om att skickas hem om de ställer krav. Enligt GS gör det att de varken vågar gå med i facket eller säga till om de får för lite lön eller jobbar för långa dagar.

Utan medlemmar tappar facket sin insyn. Villkoren för de utländska maskinförarna kommer att dumpas och de lokala entreprenörerna kommer att konkurreras ut, befarar GS.

Oron delas inte av arbetsgivarsidan. Rebecka Rödin, chef för drivning på Stora Enso Skog, svarar att de ställer samma krav på alla leverantörer att följa lagar och fackliga avtal. Detta följs också upp i Stora Ensos internrevision.

Entreprenören som har fått uppdragen i Värmland har arbetat för Stora Enso i flera år – dock inte med avverkning – med goda resultat. Stora Enso strävar efter att låta sina mest effektiva leverantörer att växa och därför erbjuds entreprenören ett utökat samarbete, svarar Rebecka Rödin.

Lena-Liisa Tengblad, vd för arbetsgivarorganisationen Gröna Arbetsgivare ser ingen risk med utländsk arbetskraft, och betonar att kollektivavtal självklart ska följas.

– Vi får bara hoppas att anställda ­vågar och kan säga ifrån om det är något som inte är korrekt.

GS menar ju att migrantarbetare sällan vågar berätta att något är fel?

– De har samma anställningsform och samma trygghet och regelverk som ­gäller för svensk arbetskraft. Så lika gärna som svensk arbetskraft kan reagera och säga ifrån om något inte är korrekt så hoppas jag att utländsk arbetskraft också gör det.

Fotnot: Migrantarbetare är en person som arbetar i en stat där han eller hon inte är medborgare.

Tar strid för kvalitetsmärkning och utbildning

GS anmäler Stora Enso för brott mot FSC-reglerna och backar från branschens samarbete kring kompetensfrågor.

GS-facket har anmält Stora Enso till skogsbranschens eget certifierings­system – FSC och PEFC. En produkt som är märkt med FSC eller PEFC ska komma från ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart skogsbruk.

I regelverket står bland annat att före­tag ska bidra till att bibehålla eller förbättra lokalsamhällens sociala och ekonomiska välstånd. Något som GS anser att Stora Enso inte gör när de ­byter ut lokala entreprenörer mot ett företag i en annan del av landet vars personal inte är bofast i Sverige.

GS har också dragit sig ur delar av samarbetet i Skogsbrukets yrkesnämnd (Syn). Enligt GS har branschen länge varit kritisk till kompetensnivån hos nyexaminerade skogsmaskinförare. Att ett stort skogsbolag väljer en affärsmodell som innebär tio veckors snabbutbildning av migrantarbetare väcker frågor om branschens seriositet, anser GS.

Därför ställer de sig inte bakom Syns nya ansökningar om statsbidrag för kompetensförsörjningsområdet.

Marie Edholm