• Poddar 🎧
    • Verket
    • Lyssna på DA
    • Mordet på facktopparna
    • Liv & arbete
    • Dagens Arbete Historia
  • Arbetsmarknad
  • Arbetsmiljö
  • Arbetsrätt
  • Brott
  • Fackligt
  • Försäkring & pension
  • Hälsa
  • Klimat & miljö
  • Kultur & fritid
  • Lön & avtal
  • Min ekonomi
  • Opinion
    • Debatt
    • Ledare
    • Krönikor
  • Fråga om jobbet
  • Granskningar
  • e-DA
  • Kontakta oss
  • Insändare
Dagens Arbete
Wood House i Tranås tillverkar bordtennisstommar åt några av världens största märken inom bordtennis. Foto: Robin Bäckman

Hand i hand med världsmästarna

Publicerad 2022-03-22, 08:00   Uppdaterad 2022-03-23, 09:55

Pingis. När det går bra för Sverige i bordtennis går det bra för Wood House i Tranås. Deras bordtennisstommar i plywood har använts av såväl nya världstoppar som gamla legendarer.

Yrkesakademin Yrkesakademin

24 poäng mot 23. Jan-Ove Waldner mot Jean-Philippe Gatien, OS i Barcelona 1992. Det är final i bordtennis, herrarnas singel. I publiken sitter kung Carl XVI Gustaf och trampar nervöst med benet. Waldner servar till mitten av bordet till fransmannens forehand, som svarar med att returnera bollen djupt till Waldners forehand – ett enormt misstag. Inte ens en halv sekund senare är det över.

J-O Waldner har kämpat sig till ett olympiskt guld i bordtennis och har därmed vunnit alla stora internationella mästerskapstitlar i singel – en så kallad Grand Slam. Han är den enda personen i historien som inte är från Kina som lyckats med den bedriften. I handen som sträcks mot himlen håller han sitt bordtennisracket av märket Donic, tillverkat i Tranås utanför Jönköping.

Tomas Berner visar hur stommarna skärs ut för att kunna utnyttjas maximalt. Plywoodskivorna sätts samman av olika träslag beroende på modell. Foto: Robin Bäckman

Lättare träslag tar över

Under 1950-talet var det vanligare att europeiska och skandinaviska träslag användes i tillverkningen av bordtennisstommar, men i modern tid är det primärt afrikanska träslag som används.

De afrikanska träslagen är lättare än de skandinaviska. Det som skiljer dem åt är hur hårda eller mjuka de är, vilket ger bordtennisstommarna sina olika kvaliteter.

Wood House använder furu och ask från Sverige, samt importerar abachi, limba, koto, anegre, valnöt, mahogny och gabon.

Arvet efter Waldner, av kineserna benämnd som Cháng Qīng Shù – ”det evigt gröna trädet”, går inte att komma undan när man besöker fabriken i Tranås. Affischer, foton och lagbilder sitter uppsatta på flera av väggarna, som dessutom pryds av andra legendarer inom sporten.

Ma Lin, en av Kinas bästa spelare genom tiderna och även han en Grand Slam-vinnare, är en av dem. När Ma Lin hade sina storhetsdagar var det med ett racket av det japanska märket Yasaka, som är det andra märket Wood House i Tranås gör bordtennisstommar åt.
– Han är en av få spelare jag vet som bytt racket efter att ha vunnit en turnering, berättar Tomas Berner, vd för Wood House i Tranås AB.

Bordtennis är Kinas nationalsport. I landet återfinns också mycket av sportens rackettillverkning. Arbetskraften där är mycket billigare än i Sverige. Men hur kommer det sig då att Wood House trots allt ändå tillverkar och säljer 100 000 racketstommar per år?
– Mycket av det har att göra med att vi håller en jämn kvalitet i vårt hantverk. Om man av någon anledning råkar slå sönder sitt racket så ska nästa stomme man köper av samma modell vara precis likadan. Det får skilja något gram, men inte mer. Det är där vi är starka, säger Tomas Berner.

Han berättar att även om det fortfarande är billigare i Kina så går priserna för produktionen upp där med. Lönerna för arbetarna är på väg uppåt, samtidigt som myndigheterna i landet tar till hårdare tag för att förbättra arbetsmiljön och arbetstiderna.

Yasaka är ett fint gammalt japanskt märke som inte haft någon riktig toppspelare på flera år. När han kom tvåa i finalen 2019 hjälper det till och höjer hela märkets image.

Tomas Berner om Mattias Falcks VM-silver 2019.

En stomme måste enligt tävlingsreglerna bestå av minst 85 procent trä, resten brukar i dag bestå av kolfiber, glasfiber eller någon blandning av de två. Det är bland annat tack vare de reglerna som fabriken i Tranås kan fortsätta sin verksamhet, och inte gå samma öde till mötes som tillverkarna av tennisracketar i trä.

– Under mitten av 1970-talet fanns det åtminstone åtta fabriker i Europa som gjorde tennisracketar i trä. Men bara några år senare, när alla hade gått över till först aluminium och sedan glas- och kolfiber, fanns det knappt några kvar. Då hade all produktion flyttat till Taiwan där två–tre fabriker gjorde racketar åt alla märken, säger Tomas Berner.

Jan-Ove Waldners racketstomme för märket Donic tillverkas fortfarande på Wood House. Foto: Robin Bäckman

I dag är det inte längre bara gamla legendarer som Waldner eller Ma Lin som får pingisvärlden att rikta blickarna mot Tranås. Mattias Falck, i skrivande stund rankad som den elfte bästa manliga bordtennisspelaren i världen, vann nyligen VM-guld i dubbel tillsammans med Kristian Karlsson. Två år innan det stod han i VM-finalen i singel – med ett racket från Yasaka.

– Yasaka är ett fint gammalt japanskt märke som inte haft någon riktig toppspelare på flera år. När han kom tvåa i finalen 2019 hjälper det till och höjer hela märkets image. Det märks givetvis tydligast på modeller som bär hans namn, men det ger också hela märket ett uppsving, säger Tomas Berner.

Storsäljaren Yasakas Ma Lin Extra Offensive.

Flera grepp på repertoaren

Wood House i Tranås AB har elva anställda och tillverkar ungefär 50 olika modeller av bordtennisstommar som går att få med konkavt grepp, rakt grepp, anatomiskt eller för pennfattning. Deras mest sålda modell är Yasakas Ma Lin Extra Offensive.

Oscar Stomberg

Läs mer: bordtennis pingis plywood Tomas Berner Tranås Wood house
Dela:

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Kan jag räkna med extra påökt nu i vår?

I april väntar nya löner – hur deppig ska man vara?

Harald Gatu: ”Arbetsgivarna lär måla framtiden i mörka färger”  Därför är kollektivavtalet så viktigt

Slipat hantverk

Slipat hantverk

Klockan är 14.38 på Wood House i Tranås.

”Stort behov av social kompetens”

Han visar hur man jobbar ”svenskt”

Våga fråga i stället för att låtsas att du kan. Kom i tid. Ta instruktioner från kvinnor. Carl Karam jobbar på Träcentrum Nässjö och…

Korridoren blev återvändsgränd

En het fråga i avtalsrörelsen är att arbetsgivarna vill tänja på tiderna med bland annat lördagsarbete utan att behöva göra upp med facket. På…

”Att dra ner här var betydligt smidigare”

”Att dra ner här var betydligt smidigare”

Lönsamma, effektiva fabriker stängs i Sverige. I går Gislaved och Västervik. I dag Tranås och Långshyttan. Dagens Arbete kan berätta hur direktörerna resonerar.

Tom orkar inte jobba till 67 – planerar att sälja huset: ”Knäna känns mest”

Tom orkar inte jobba till 67 – planerar sälja huset: ”Knäna känns mest”

Hur ska industriarbetare orka ett längre arbetsliv?  ”Politikerna borde testa våra jobb”

DA granskar

FSC om Sveaskog och Svenska kyrkan: ”Naturligtvis oacceptabelt”

FSC om Sveaskog och Svenska kyrkan: ”Naturligtvis oacceptabelt”

Köpt tjänster av entreprenör som utnyttjar arbetare  ”Allvarliga uppgifter”

Cheferna: ”Vi tog inga pass”

Cheferna: ”Vi tog inga pass”

Vill först inte svara på DA:s frågor  ”Hört att man ska säga inga kommentarer”

Utländska arbetare lurades i kyrkans skog

Chefen tog deras pass och bankkort: ”Mådde jättedåligt”

Thailändska skogsarbetare blåstes av svensk skogsentreprenör  Tvingades betala tillbaka delar av lönen kontant

Från gruvhål till ångsåg – så blev livet på Guldkusten

Från gruvhål till ångsåg – så blev livet på Guldkusten

Så var det att vara arbetare på 1800-talet

GS-facket rasar efter DA:s granskning: ”Modernt slaveri”

GS-facket rasar efter DA:s granskning: ”Modernt slaveri”

Reagerar på DA:s granskning  ”Ren mardrömsläsning”

Sveaskog godkände skogsentreprenör som utnyttjade arbetare

Sveaskog godkände skogsentreprenör som utnyttjade arbetare

Thailändska arbetare blåstes av arbetsgivare  Hade uppdrag av statliga Sveaskog

Skogsentreprenören får nej från Migrationsverket efter polisutredning: ”Flera brister”

Skogsentreprenören får nej från Migrations­verket efter polisutredning: ”Flera brister”

Utreds för människoexploatering  Nekas ta in ny utländsk arbetskraft

Om Dagens Arbete

  • Om oss
  • Ansvarig utgivare: Eva Burman
  • Kontakta redaktionen
  • Tipsa oss!
  • Guldspaden
  • Annonsera
  • Cookie-inställningar

Förbundens sajter

  • IF Metall
  • GS
  • Pappers

Missa inget – prenumerera på vårt nyhetsbrev!


Dagens Arbete
Facebook Twitter Instagram