Industriarbetarnas tidning

”Inte tillräckligt flexibelt med korridor”

2 februari, 2016

Skrivet av

På Bosch i Tranås tillämpades arbetstidskorridoren i ett år. Sedan övergavs den.
– Den fungerar inte i en verklighet som kräver flexibilitet, säger verkstadsklubbens John Barchow.

Fakta arbetstidskorridoren

Fack och arbetsgivarna måste komma överens om arbetstiderna på en arbetsplats,  om det inte sker  finns en stupstocksregel i avtalet.

Om man inte kommer överens ska arbetstiden under dagtid vara mellan 7 och 16.  Tvåskiftarnas förmiddagspass ska vara mellan 5.30 och 14 och eftermiddagsskiftet mellan 14 och 22.30.

Stupstocksregeln var länge så motbjudande för bägge parter att den uppmuntrade fack och arbetsgivare att göra upp om ett lokalt avtal. Men sedan några år tillbaka kan arbetsgivarna variera arbetstiden i stupstocksregeln med 40 minuter per arbetspass – om man inte kommer överens med facket. Det frestar arbetsgivarna att strunta i att teckna lokala avtal, anser facket.

Nu vill Teknikföretagen utöka arbetstidskorridoren till 5 timmar i veckan. Det skulle göra det möjligt att förlägga 5 timmar av arbetsveckan till lördagar, utan lokal överenskommelse med klubben.

Arbetstidskorridoren lockar fler arbetsgivare. Nu vill även arbetsgivarna i Ikem (plast-, läkemedels- och kemisk industri) ha en arbetstidskorridor. De vill kunna variera arbetstiden med 2 timmar per dag. Arbetstidskorridoren förutsätter att den genomsnittliga arbetstiden på ett år är 40 timmar i veckan.

Läs vidare:

Arbetsgivarna vill ha lördagsarbete

I dag kan arbetsgivarna i verkstadsindustrin strunta i att göra upp med det lokala facket om arbetstiderna. Då gäller avtalets så kallade stupstocksregel, som ger arbetsgivarna rätt att variera arbetstiden med 40 minuter per arbetspass.

Det var det som hände på Bosch i Tranås för några på sedan.

– Men det fungerade inte, säger John Barchow.

– Vi har en komplex tillverkning som kräver olika flexibla lösningar. Då duger inte arbetstidskorridoren.

Korridoren förutsätter exempelvis att dagtidsarbete utförs mellan klockan 7 och 16 och där arbetsgivaren kan variera varje arbetspass upp eller ner 40 minuter.

Bosch i Tranås tillverkar olika typer av värmepumpar. Tillverkningen sker på sex olika monteringslinor.

–Varje lina och varje produkt har sina behov. Man måste kunna ha en helt annan flexibilitet än den som arbetstidskorridoren ger.

Det märktes ute på monteringen. Håkan Lago, montör, säger:

–Det gick inte så bra med arbetstidskorridoren här. Folk måste kunna flytta mellan olika avdelningar arbetsuppgifter och då kunna gå på olika arbetstider beroende på hur efterfrågan ser ut.

Efter något år skrotades arbetstidskorridoren. Företaget och klubben kom överens om ett nytt arbetstidsavtal.

– Mycket mer flexibelt och betydligt mer anpassat till produktionens behov, hävdar John Barchow.

Det nya arbetstidsavtalet innebar att alla gick på ett fast skift mellan klockan 6 och 14. Med två veckors varsel kan arbetstiden öka med fyra timmar till 44 timmar i veckan. Man kan också komplettera med ett eftermiddagsskift. Eftermiddagsskiftet bemannas av visstidsanställda och de som frivilligt vill börja jobba tvåskift.

På samma sätt kan arbetstiden – med två veckors varsel – minskas med 6 timmar i veckan, ner till 34 timmar i veckan.

Med två veckors varsel man exempelvis gå från 34- till 44-timmarsvecka och vice versa.

–Det kan knappast bli mer flexibelt, tycker John Barchow.

Men nu har företaget åter sagt upp det lokala arbetstidsavtalet – och lönesystemet.

– Vi har fått veta att de tycker att arbetstidsavtalet är för dyrt. Vi får se hur det går, vi har inte kommit igång med förhandlingarna än, säger John Barchow.

För att gå med på det flexibla arbetstidsavtalet fick fackklubben bland annat igenom betalda raster, motsvarande 55 minuter per dag.

Uppsägningen av det lokala arbetstidsavtalet kommer samtidigt som årets avtalsförhandlingar drar igång. Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen tycker att de lokala arbetstidsavtalen ofta blir för dyra. Det måste bli billigare och enklare för företagen att hitta flexibla lösningar, enligt Teknikföretagen. Därför vill de utöka arbetstidskorridoren från dagens 40 minuter per pass till 5 timmar i veckan.

– Får de igenom sina krav, då kan vi hälsa hem. Ju mer tid som finns i korridoren desto mer lockande blir det för företagen att strunta i att göra upp med facket. Det vore katastrof, säger John Barchow.

Han fortsätter:

– Fem timmar i veckan öppnar för lördagsarbete. Det vore att vrida klockan tillbaka 40-50 år.

Men, säger han, IF Metall kan aldrig gå med på någon förlängning av korridoren.

– Vi har ju ett kongressbeslut på att vi tvärtom ska förkorta den. Det här är en av de viktigaste frågorna för oss. Arbetstider och löner är alltid kärnfrågorna i en avtalsrörelse.

Han får medhåll av Mikael Blomquist på reservdelslagret.

– Helst hade jag sett en diskussion om sextimmarsdagen, men den frågan verkar ju vara begravd.

Reservdelslagret är en avdelning som helt styrs efter när lastbilarna kommer. Reservdelar ska snabbt levereras till kunder i både Sverige och resten av Europa.

– Då krävs flexibilitet och det klarar vi med dagens system, säger Mikael Blomquist.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

Vem vinner matchen?

Vem vinner matchen?

Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Lönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

Industrins heta stridsfrågor

Industrins heta stridsfrågor

Det har blivit mars och Opo – de opartiska ordförandena – kliver in för att leda industrins förhandlingar. Parterna är oense om mycket. Några stridsfrågor är hetare än andra.

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.