Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Ett Natobeslut måste tas i största möjliga samförstånd

14 april, 2022

Skrivet av

Ledare För mig kvarstår några avgörande frågor som jag vill ha svar på innan jag bestämmer mig. Men framförallt måste frågan kunna problematiseras utan att Natomotståndare ska kallas Putinister eller Natoförespråkare kallas militarister, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Helle Klein är chefredaktör för Dagens Arbete.

Det går fort nu. Att döma av medierapporteringen har både Sveriges och Finlands regeringar bestämt sig för att ansöka om medlemskap i Nato. Riktigt så färdig är nog inte beslutsprocessen trots allt. Svensk socialdemokrati är en folkrörelse som bygger på medlemmars vilja och förtroende. Därför är det hög tid att dra igång en intern försvars- och säkerhetspolitisk debatt.

Men visst, det går fort nu.

Ändå har tecknen på att Putinregimen i Ryssland är allt annat än demokratisk funnits där väldigt länge, ja egentligen alltsedan Putin kom till makten. I Catherine Beltons gedigna bok Putins krets – maktkampen om det moderna Ryssland framgår just vilket gangstergäng Putin och hans KGB-kompisar är. Putins förödande krig mot Tjetjenien påstods vara Rysslands ”krig mot terrorismen” och omvärlden blundade. Seriöst granskande ryska journalister som Anna Politkovskaja rapporterade om övergreppen från Putins gangstervälde men hon liksom andra oberoende röster mördades.

Putin införde allt hårdare lagar mot HBTQ och mot den fria journalistiken. Oppositionella fängslades eller förgiftades. Medan allt detta pågick gödde västvärlden Putins oligarker. Inte minst Storbritanniens konservativa parti tog emot stora ryska pengastöd mot att oligarkernas affärsverksamhet kunde slå rot i London.

Europa med Tyskland i spetsen gjorde sig alltmer beroende av Putins olja och gas alltmedan Putin fortsatte att odla sina unkna imperiedrömmar. Under denna tid tog den moderatledda borgerliga regeringen i Sverige beslut om att kraftigt nedrusta försvaret och den allmänna värnplikten avskaffades sorgligt nog i samförstånd med Socialdemokratin. Den borgerliga regeringen i vilken nuvarande moderatledaren Ulf Kristersson ingick ansåg att försvaret var ett särintresse och skulle behandlas styvmoderligt.

Så var den tidens analys av säkerhetsläget och det säger väl om något att i snabbhetens och kortsiktighetens politiska logik tas sällan rätt beslut. Just försvars- och säkerhetspolitiken behöver långa processer av djuplodande analys och omvärldsbevakning. Nuvarande säkerhetspolitiska diskussion på speed känns därför allt annat än tillfredsställande.

Ändå måste det sägas att redan Putinregimens annektering av Krim för åtta år sedan var ett mycket illavarslande tecken och den 24 februari i år omkullkastades den europeiska säkerhetsordningen helt och hållet. Putins aggressiva angrepp mot en fredlig demokrati som Ukraina är folkrättsvidrigt och måste med nödvändighet leda till en omprövning av vår egen säkerhets- och försvarspolitik.

Att som en del Natomotståndare slentrianmässigt rabbla att vår alliansfrihet har gagnat oss väl håller inte längre. Det har den gjort och det har även Moderaterna tyckt under långa tider. Men läget är i grunden något annat nu och det måste man förhålla sig till.

Jag själv tillhör dem som aldrig tidigare varit för ett Natomedlemskap. I grunden ogillar jag militarisering. Men jag är för allmän värnplikt och att Sverige ska ha ett modernt och bra försvar. Jag skrev redan för några veckor sedan att kriget kräver omprövning och där är jag nu. En del bärande argument mot ett Nato-medlemskap anser jag har fallit. Andra finns ännu kvar och behöver analyseras.

Tänk om en dåre som Trump blir president i USA igen. Då känns det allt annat än säkert att vara med i Nato, är en legitim invändning. Mitt svar i dag är att jovisst, men den så kallade Hultqvistdoktrinen som gått ut på att Sverige gjort en mängd bilaterala överenskommelser med USA gör oss i själva verket än mer beroende av vem som är president i det landet. Tryggheten i de bilaterala avtalen svajar ju rejält beroende på vem som är president.

Om vi i stället tillhör en institutionell gemenskap som Nato som har en demokratisk beslutsordning och ett regelverk för sin verksamhet är det faktiskt tryggare. USA har visserligen en stor makt inom Nato men kan inte ensamt besluta. Vi kommer vara en medlem bland över trettio.

När USA:s Bush och Storbritanniens Blair i strid med FN attackerade Irak höll Frankrike och Tyskland emot. Det blev aldrig en Nato-aktion. Däremot opererade Natostyrkor i Afghanistan och där lät sig Sverige dras med på ett förödande sätt. Något som jag och andra kritiserat hårt.

Sverige behövs som en förnuftets röst för nedrustning och medling i världen, är en annan invändning. Ja vi har en stark och stolt fredsmäklartradition som vi måste kunna fortsätta med. Det är också av vikt att hävda FN:s roll. Där är Norge ett intressant exempel på en Nato-medlem som sannerligen inte tystnat i världen. Tvärtom har Norge tagit på sig ledartröjan i att försöka medla i den svåra Israel-Palestinakonflikten exempelvis. Norge har alltsedan Gro Harlem Brundtland, som Olof Palme tog in i sin kommission om gemensam säkerhet, varit en röst för internationell solidaritet och fred. Kan Norge kan Sverige.

I Natogemenskapen finns medlemsländer som inte är demokratiskt pålitliga som exempelvis Turkiet, lyder en tredje invändning. Ja det är besvärande, men det finns sådana problem även i den EU-gemenskap som Sverige tillhör. Ta Ungern och även Polen, vars auktoritära utveckling på senare år sannerligen förskräcker. Så är det i gemenskaper som består av nationer, majoriteter och ledarskap kan skifta. Likväl består Nato precis som EU av våra allra närmaste vänner i kampen för demokrati mot diktatur. Att hela norden kan komma att tillhöra samma försvarsgemenskap ser jag som något positivt.

Detta att två procent av BNP ska gå till försvaret innebär en rejäl militarisering. Ja det kan man hävda. Å andra sidan har Sverige historiskt sett satsat rejält på sitt försvar av just skälet att vi ska kunna vara alliansfria. Trots att vi är en liten nation har vi ett av de mest högteknologiska flygvapnen i världen exempelvis.

Det var först efter murens fall och under regeringen Reinfeldt som försvarsanslagen minskades rejält. Försvarsminister Peter Hultqvist har alltsedan S-regeringen kom till makten rustat upp det svenska försvaret. Ett Natomedlemskap innebär inte med nödvändighet att Sverige behöver lägga mer pengar än vad som redan har beslutats på försvaret.

För mig som gammal Natomotståndare börjar jag kunna se att Sverige ändå efter alla år av samverkan med Nato vad gäller militär anpassning, övningar, värdlandsavtal etc borde sitta med vid bordet där den gemensamma försvarspolitiken faktiskt bestäms. Just nu anpassar vi både kostnader och militär strategi efter Nato men får inte vara med i beslutsfattandet. Precis som i EU är det bättre att vara där besluten tas än att stå utanför.

Men jag ogillar skarpt att Natoprocessen nu bara tas för given. Även Natoförespråkarna måste kunna ompröva sin hållning och framförallt måste man ha rätten att tvivla. Om Sverige lämnar in en medlemsansökan får det stora konsekvenser både kortsiktigt i en eventuellt ökad hotbild och för lång tid framöver där svenska killar och tjejer kan behöva strida i konflikter som inte direkt berör Sverige. Ett sådant beslut måste därför göras mycket noggrant. Det måste framförallt ha folklig förankring och där svajar opinionen ganska betänkligt just nu.

För mig kvarstår några avgörande frågor som jag vill ha svar på innan jag bestämmer mig i Natofrågan:

  • Turkiet. Jag har redan resonerat om att det i alla demokratiska gemenskaper finns besvärliga medlemmar. Men hur kan Sverige säkerställa att kraven på mänskliga rättigheter och värnandet av kurdernas rätt inte mildras utan tvärtom ökar gentemot Turkiet?
  • Kärnvapen. Det hör till den socialdemokratiska själen att aldrig någonsin se kärnvapen som en lösning. Bruket av kärnvapen innebär förintelse och inget annat. Hur kan Sverige fortsätta att vara en stark röst mot kärnvapenupprustningen om vi går med i Nato? Här måste ett eventuellt Natomedlemskap definitivt villkoras med att vi likt Norge och Island aldrig upplåter vårt territorium för utstationering av kärnvapen. Men kan vi fortsätta att kräva stopp för kärnvapen och ändå ingå i Natos kärnvapenstrategi?
  • Ukraina. Att Sverige ska ta hänsyn till Finlands säkerhetspolitiska beslut är en självklarhet. Men just nu diskuteras Nato utan någon som helst hänsyn till Ukraina. Ukrainas president har tidigare pekat på just Finland och Sverige som förebilder för ett alliansfritt Ukraina. Om Sverige och Finland nu går med i Nato vad innebär det för Ukraina?

Nu behövs en rejäl försvars- och säkerhetspolitisk diskussion inom socialdemokratin. Den borde ha påbörjats för länge sedan. Jag hade helst sett att processen kunde få ta längre tid än bara några ynka vårveckor men har förståelse för att både omvärlden och stundande valrörelse kräver ett snabbare beslut.

Framförallt måste frågan kunna problematiseras utan att Natomotståndare ska kallas Putinister eller Natoförespråkare kallas militarister. I grunden handlar det nu om att Sverige måste ta ut en säkerhetspolitisk riktning som gagnar landets säkerhet i en djupt oroväckande tid. Detta beslut måste tas i största möjliga samförstånd.

3 kommentarer till “Ett Natobeslut måste tas i största möjliga samförstånd

  • Vi har sällan haft samma åsikter du och jag, Helle, men jag tycker verkligen du har formulerat dig bra och sakligt. Dock tycker jag du helt har missat att resonera om anledningen till att vi nu står nära en ansökan till Nato. Nämligen det faktum att vi idag inte har till närmelsevis den möjlighet att försvara oss själva ens likt Ukraina gör. Även om vi skulle få det stöd de får skulle vi inte klara det. Och att det därför är Natos artikel 5, att få garanterad hjälp vid ett angrepp, som är det viktiga. Allt annat som du nämner är bara olika för eller nackdelar i övrigt som ett medlemsskap för med sig. T ex är det ju självklart att vi måste vara beredda att skicka våra killar och tjejer till ett land som blir angripet om vi vill kunna räkna med samma hjälp. Det är kostnaden för Nato-försäkringen. Jag önska att du lika sakligt kunde lägga till ett resonemang om denna verkliga anledning till att vi ens diskuterar ett Nato-medlemskap nu. Annars är du inte ärlig mot alla de som inte riktigt vet hur det hänger ihop.

  • En fredlig demokrati som Ukraina?
    På vilket sätt har Ukraina demonstrerat sin fredlighet och demokratiska styre efter kuppen 2014. Gentemot Donbass har man i syort sett överlåtit en militär konfrontation till Högra Sektorns nynazistiska förband som utbildats, beväpnats och tränats av NATO och CIA. Antalet civila som dödats under den gångna 8 års perioden överstiger med råge de antal civila som dödats sedan invasionen. Högermilisen har införlivats med den reguljära armén och spelar en katastrofal roll då det gäller antalet pågående krigsbrott. Zelensky har fängslat oppositionen, av vilka en del, bl.a. en av UKRAINAS förhandlare i första omgången, har mördats. Azov bataljonen och andra nazistiska grupper lägger ut massor med film på hur man mördar och torterar motståndare och krigsfångar. Ukrainas regering förtjänar idag inte den positiva kritiklösa uppmärksamhet som Zelensky så habilt bedriver. The Grey Zone och andra USA baserade medias sajter rapporterar om detta som MSM förtiger.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kriget kräver omprövning

Kriget kräver omprövning

Solidariteten måste ersätta de stängda gränsernas politik, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Förloraren blir vinnare

Helle Klein: Ulf Kristerssons M förlorade stort men de ler för att regeringstaburetterna hägrar. Och nu har Sverige ett av västvärldens största högerextrema partier i regeringsmakten.

”Skydds­ombudens framtid står på spel i valet”

”Skydds­ombudens framtid står på spel i valet”

Johan Danielsson (S): Både M och SD driver förslag som riskerar att vingklippa det lokala skyddsombudsarbetet.

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

M och SD har i åratal blockerat förslag som skulle göra livet bättre för Sveriges industriarbetare, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

Ett vägval i kampen mot arbetslivs­kriminaliteten

Ett vägval i kampen mot arbetslivs­kriminaliteten

Reinfeldt-erans naivitet inför arbetslivskriminaliteten lever och frodas hos Moderaterna, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö tillsammans med Tobias Baudin och Johan Danielsson (S).

Rätt att lyssna på Adrian

Rätt att lyssna på Adrian

När Magdalena Andersson höll tal i Almedalen hamnade industriarbetaren och numera ordförande för verkstadsklubben på Volvo, Adrian Avdullahu i centrum. Helt rätt, statsministern!

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Ett medlemskap i Nato behöver inte betyda att vårt arbete för fred och mot kärnvapen behöver tystna. I bästa fall kan det bli tvärt om, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

LO: Släpp er fixa idé om att underminera fackliga skyddsombud

LO: Släpp er fixa idé om att underminera fackliga skyddsombud

Om M och SD på riktigt vill göra krafttag mot brottsligheten borde de släppa den fixa idéen om att underminera de fackliga regionala skyddsombudens roll, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

LO försöker hitta syndabockar när partiet man pumpar in pengar i inte levererar, skriver Maria Malmer Stenergard och Mats Green (M).

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.