Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Ett Natobeslut måste tas i största möjliga samförstånd

14 april, 2022

Skrivet av

Ledare För mig kvarstår några avgörande frågor som jag vill ha svar på innan jag bestämmer mig. Men framförallt måste frågan kunna problematiseras utan att Natomotståndare ska kallas Putinister eller Natoförespråkare kallas militarister, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Helle Klein är chefredaktör för Dagens Arbete.

Det går fort nu. Att döma av medierapporteringen har både Sveriges och Finlands regeringar bestämt sig för att ansöka om medlemskap i Nato. Riktigt så färdig är nog inte beslutsprocessen trots allt. Svensk socialdemokrati är en folkrörelse som bygger på medlemmars vilja och förtroende. Därför är det hög tid att dra igång en intern försvars- och säkerhetspolitisk debatt.

Men visst, det går fort nu.

Ändå har tecknen på att Putinregimen i Ryssland är allt annat än demokratisk funnits där väldigt länge, ja egentligen alltsedan Putin kom till makten. I Catherine Beltons gedigna bok Putins krets – maktkampen om det moderna Ryssland framgår just vilket gangstergäng Putin och hans KGB-kompisar är. Putins förödande krig mot Tjetjenien påstods vara Rysslands ”krig mot terrorismen” och omvärlden blundade. Seriöst granskande ryska journalister som Anna Politkovskaja rapporterade om övergreppen från Putins gangstervälde men hon liksom andra oberoende röster mördades.

Putin införde allt hårdare lagar mot HBTQ och mot den fria journalistiken. Oppositionella fängslades eller förgiftades. Medan allt detta pågick gödde västvärlden Putins oligarker. Inte minst Storbritanniens konservativa parti tog emot stora ryska pengastöd mot att oligarkernas affärsverksamhet kunde slå rot i London.

Europa med Tyskland i spetsen gjorde sig alltmer beroende av Putins olja och gas alltmedan Putin fortsatte att odla sina unkna imperiedrömmar. Under denna tid tog den moderatledda borgerliga regeringen i Sverige beslut om att kraftigt nedrusta försvaret och den allmänna värnplikten avskaffades sorgligt nog i samförstånd med Socialdemokratin. Den borgerliga regeringen i vilken nuvarande moderatledaren Ulf Kristersson ingick ansåg att försvaret var ett särintresse och skulle behandlas styvmoderligt.

Så var den tidens analys av säkerhetsläget och det säger väl om något att i snabbhetens och kortsiktighetens politiska logik tas sällan rätt beslut. Just försvars- och säkerhetspolitiken behöver långa processer av djuplodande analys och omvärldsbevakning. Nuvarande säkerhetspolitiska diskussion på speed känns därför allt annat än tillfredsställande.

Ändå måste det sägas att redan Putinregimens annektering av Krim för åtta år sedan var ett mycket illavarslande tecken och den 24 februari i år omkullkastades den europeiska säkerhetsordningen helt och hållet. Putins aggressiva angrepp mot en fredlig demokrati som Ukraina är folkrättsvidrigt och måste med nödvändighet leda till en omprövning av vår egen säkerhets- och försvarspolitik.

Att som en del Natomotståndare slentrianmässigt rabbla att vår alliansfrihet har gagnat oss väl håller inte längre. Det har den gjort och det har även Moderaterna tyckt under långa tider. Men läget är i grunden något annat nu och det måste man förhålla sig till.

Jag själv tillhör dem som aldrig tidigare varit för ett Natomedlemskap. I grunden ogillar jag militarisering. Men jag är för allmän värnplikt och att Sverige ska ha ett modernt och bra försvar. Jag skrev redan för några veckor sedan att kriget kräver omprövning och där är jag nu. En del bärande argument mot ett Nato-medlemskap anser jag har fallit. Andra finns ännu kvar och behöver analyseras.

Tänk om en dåre som Trump blir president i USA igen. Då känns det allt annat än säkert att vara med i Nato, är en legitim invändning. Mitt svar i dag är att jovisst, men den så kallade Hultqvistdoktrinen som gått ut på att Sverige gjort en mängd bilaterala överenskommelser med USA gör oss i själva verket än mer beroende av vem som är president i det landet. Tryggheten i de bilaterala avtalen svajar ju rejält beroende på vem som är president.

Om vi i stället tillhör en institutionell gemenskap som Nato som har en demokratisk beslutsordning och ett regelverk för sin verksamhet är det faktiskt tryggare. USA har visserligen en stor makt inom Nato men kan inte ensamt besluta. Vi kommer vara en medlem bland över trettio.

När USA:s Bush och Storbritanniens Blair i strid med FN attackerade Irak höll Frankrike och Tyskland emot. Det blev aldrig en Nato-aktion. Däremot opererade Natostyrkor i Afghanistan och där lät sig Sverige dras med på ett förödande sätt. Något som jag och andra kritiserat hårt.

Sverige behövs som en förnuftets röst för nedrustning och medling i världen, är en annan invändning. Ja vi har en stark och stolt fredsmäklartradition som vi måste kunna fortsätta med. Det är också av vikt att hävda FN:s roll. Där är Norge ett intressant exempel på en Nato-medlem som sannerligen inte tystnat i världen. Tvärtom har Norge tagit på sig ledartröjan i att försöka medla i den svåra Israel-Palestinakonflikten exempelvis. Norge har alltsedan Gro Harlem Brundtland, som Olof Palme tog in i sin kommission om gemensam säkerhet, varit en röst för internationell solidaritet och fred. Kan Norge kan Sverige.

I Natogemenskapen finns medlemsländer som inte är demokratiskt pålitliga som exempelvis Turkiet, lyder en tredje invändning. Ja det är besvärande, men det finns sådana problem även i den EU-gemenskap som Sverige tillhör. Ta Ungern och även Polen, vars auktoritära utveckling på senare år sannerligen förskräcker. Så är det i gemenskaper som består av nationer, majoriteter och ledarskap kan skifta. Likväl består Nato precis som EU av våra allra närmaste vänner i kampen för demokrati mot diktatur. Att hela norden kan komma att tillhöra samma försvarsgemenskap ser jag som något positivt.

Detta att två procent av BNP ska gå till försvaret innebär en rejäl militarisering. Ja det kan man hävda. Å andra sidan har Sverige historiskt sett satsat rejält på sitt försvar av just skälet att vi ska kunna vara alliansfria. Trots att vi är en liten nation har vi ett av de mest högteknologiska flygvapnen i världen exempelvis.

Det var först efter murens fall och under regeringen Reinfeldt som försvarsanslagen minskades rejält. Försvarsminister Peter Hultqvist har alltsedan S-regeringen kom till makten rustat upp det svenska försvaret. Ett Natomedlemskap innebär inte med nödvändighet att Sverige behöver lägga mer pengar än vad som redan har beslutats på försvaret.

För mig som gammal Natomotståndare börjar jag kunna se att Sverige ändå efter alla år av samverkan med Nato vad gäller militär anpassning, övningar, värdlandsavtal etc borde sitta med vid bordet där den gemensamma försvarspolitiken faktiskt bestäms. Just nu anpassar vi både kostnader och militär strategi efter Nato men får inte vara med i beslutsfattandet. Precis som i EU är det bättre att vara där besluten tas än att stå utanför.

Men jag ogillar skarpt att Natoprocessen nu bara tas för given. Även Natoförespråkarna måste kunna ompröva sin hållning och framförallt måste man ha rätten att tvivla. Om Sverige lämnar in en medlemsansökan får det stora konsekvenser både kortsiktigt i en eventuellt ökad hotbild och för lång tid framöver där svenska killar och tjejer kan behöva strida i konflikter som inte direkt berör Sverige. Ett sådant beslut måste därför göras mycket noggrant. Det måste framförallt ha folklig förankring och där svajar opinionen ganska betänkligt just nu.

För mig kvarstår några avgörande frågor som jag vill ha svar på innan jag bestämmer mig i Natofrågan:

  • Turkiet. Jag har redan resonerat om att det i alla demokratiska gemenskaper finns besvärliga medlemmar. Men hur kan Sverige säkerställa att kraven på mänskliga rättigheter och värnandet av kurdernas rätt inte mildras utan tvärtom ökar gentemot Turkiet?
  • Kärnvapen. Det hör till den socialdemokratiska själen att aldrig någonsin se kärnvapen som en lösning. Bruket av kärnvapen innebär förintelse och inget annat. Hur kan Sverige fortsätta att vara en stark röst mot kärnvapenupprustningen om vi går med i Nato? Här måste ett eventuellt Natomedlemskap definitivt villkoras med att vi likt Norge och Island aldrig upplåter vårt territorium för utstationering av kärnvapen. Men kan vi fortsätta att kräva stopp för kärnvapen och ändå ingå i Natos kärnvapenstrategi?
  • Ukraina. Att Sverige ska ta hänsyn till Finlands säkerhetspolitiska beslut är en självklarhet. Men just nu diskuteras Nato utan någon som helst hänsyn till Ukraina. Ukrainas president har tidigare pekat på just Finland och Sverige som förebilder för ett alliansfritt Ukraina. Om Sverige och Finland nu går med i Nato vad innebär det för Ukraina?

Nu behövs en rejäl försvars- och säkerhetspolitisk diskussion inom socialdemokratin. Den borde ha påbörjats för länge sedan. Jag hade helst sett att processen kunde få ta längre tid än bara några ynka vårveckor men har förståelse för att både omvärlden och stundande valrörelse kräver ett snabbare beslut.

Framförallt måste frågan kunna problematiseras utan att Natomotståndare ska kallas Putinister eller Natoförespråkare kallas militarister. I grunden handlar det nu om att Sverige måste ta ut en säkerhetspolitisk riktning som gagnar landets säkerhet i en djupt oroväckande tid. Detta beslut måste tas i största möjliga samförstånd.

3 kommentarer till “Ett Natobeslut måste tas i största möjliga samförstånd

  • Vi har sällan haft samma åsikter du och jag, Helle, men jag tycker verkligen du har formulerat dig bra och sakligt. Dock tycker jag du helt har missat att resonera om anledningen till att vi nu står nära en ansökan till Nato. Nämligen det faktum att vi idag inte har till närmelsevis den möjlighet att försvara oss själva ens likt Ukraina gör. Även om vi skulle få det stöd de får skulle vi inte klara det. Och att det därför är Natos artikel 5, att få garanterad hjälp vid ett angrepp, som är det viktiga. Allt annat som du nämner är bara olika för eller nackdelar i övrigt som ett medlemsskap för med sig. T ex är det ju självklart att vi måste vara beredda att skicka våra killar och tjejer till ett land som blir angripet om vi vill kunna räkna med samma hjälp. Det är kostnaden för Nato-försäkringen. Jag önska att du lika sakligt kunde lägga till ett resonemang om denna verkliga anledning till att vi ens diskuterar ett Nato-medlemskap nu. Annars är du inte ärlig mot alla de som inte riktigt vet hur det hänger ihop.

  • En fredlig demokrati som Ukraina?
    På vilket sätt har Ukraina demonstrerat sin fredlighet och demokratiska styre efter kuppen 2014. Gentemot Donbass har man i syort sett överlåtit en militär konfrontation till Högra Sektorns nynazistiska förband som utbildats, beväpnats och tränats av NATO och CIA. Antalet civila som dödats under den gångna 8 års perioden överstiger med råge de antal civila som dödats sedan invasionen. Högermilisen har införlivats med den reguljära armén och spelar en katastrofal roll då det gäller antalet pågående krigsbrott. Zelensky har fängslat oppositionen, av vilka en del, bl.a. en av UKRAINAS förhandlare i första omgången, har mördats. Azov bataljonen och andra nazistiska grupper lägger ut massor med film på hur man mördar och torterar motståndare och krigsfångar. Ukrainas regering förtjänar idag inte den positiva kritiklösa uppmärksamhet som Zelensky så habilt bedriver. The Grey Zone och andra USA baserade medias sajter rapporterar om detta som MSM förtiger.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kriget kräver omprövning

Kriget kräver omprövning

Solidariteten måste ersätta de stängda gränsernas politik, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Förloraren blir vinnare

Helle Klein: Ulf Kristerssons M förlorade stort men de ler för att regeringstaburetterna hägrar. Och nu har Sverige ett av västvärldens största högerextrema partier i regeringsmakten.

”Skydds­ombudens framtid står på spel i valet”

”Skydds­ombudens framtid står på spel i valet”

Johan Danielsson (S): Både M och SD driver förslag som riskerar att vingklippa det lokala skyddsombudsarbetet.

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

M och SD har i åratal blockerat förslag som skulle göra livet bättre för Sveriges industriarbetare, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

Ett vägval i kampen mot arbetslivs­kriminaliteten

Ett vägval i kampen mot arbetslivs­kriminaliteten

Reinfeldt-erans naivitet inför arbetslivskriminaliteten lever och frodas hos Moderaterna, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö tillsammans med Tobias Baudin och Johan Danielsson (S).

Rätt att lyssna på Adrian

Rätt att lyssna på Adrian

När Magdalena Andersson höll tal i Almedalen hamnade industriarbetaren och numera ordförande för verkstadsklubben på Volvo, Adrian Avdullahu i centrum. Helt rätt, statsministern!

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Ett medlemskap i Nato behöver inte betyda att vårt arbete för fred och mot kärnvapen behöver tystna. I bästa fall kan det bli tvärt om, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

LO: Släpp er fixa idé om att underminera fackliga skyddsombud

LO: Släpp er fixa idé om att underminera fackliga skyddsombud

Om M och SD på riktigt vill göra krafttag mot brottsligheten borde de släppa den fixa idéen om att underminera de fackliga regionala skyddsombudens roll, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

LO försöker hitta syndabockar när partiet man pumpar in pengar i inte levererar, skriver Maria Malmer Stenergard och Mats Green (M).

IF Metalls kongress

Tydligt att IF Metall vill ses som ett förbund i tiden

Tydligt att IF Metall vill ses som ett förbund i tiden

Grön omställning och kvinnors villkor är kärnfrågor som hade varit främmande på IF Metalls kongresser förr i tiden. DA:s Anna Julius ser tillbaka på fem dagars kongress – och 14 års bevakning av IF Metall.

Besluten att ha koll på från IF Metalls kongress

Besluten att ha koll på från IF Metalls kongress

Förbundsstyrelsen ska verka för högkostnadsskydd för tandvård, ett Samhall utan vinstintresse och stärkt avtalspension. Det var några av besluten på IF Metalls kongress.

”Många har fått föra fram sin talan”

”Många har fått föra fram sin talan”

Fem ombud sammanfattar sina intryck från IF Metalls kongress.

Bryter tabu kring förlossnings­skador – fick förbundsstyrelsen att ändra sig

Bryter tabu kring förlossnings­skador – fick förbundsstyrelsen att ändra sig

Tusentals kvinnor lider i tystnad av sina förlossningsskador på arbetsplatser runt om i Sverige. Susanna Svenssons starka berättelse fick förbundsstyrelsen att svänga. IF Metall tillsätter nu en arbetsgrupp för att belysa problematiken.

Vill få bort åldersgränser för avtalspension

Vill få bort åldersgränser för avtalspension

IF Metall ska jobba hårdare för att alla ska få avtalspension inbetald hela arbetslivet. ”Det är ruskigt viktigt”, säger Jonas Seppälä som var en av dem som gick upp och talade för motionerna.

Nya utmaningar för metall­facket i Kenya när industrin ställer om

Nya utmaningar för metall­facket i Kenya när industrin ställer om

Hallå där Rose Omamo, generalsekreterare för Amalgamated Union of Kenya Metal Workers (AUKMW), en av de internationella gästerna under IF Metalls kongress.

”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

Pia Johansson från avdelning 13 Bergslagen fick hela kongressen att applådera när hon talade om sexism och trakasserier. Dessutom fick hon tillsammans med andra talare förbundsstyrelsen att ändra sig.

Attackerna på facken i Belarus fördöms av IF Metalls kongress

Attackerna på facken i Belarus fördöms av IF Metalls kongress

I skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förtrycket hårdnat i Belarus. IF Metalls kongress fördömer regimens attacker på oberoende fackförbund och arresteringar av fackliga ledare.

”Se er i spegeln – mångfalden saknas”

”Se er i spegeln – mångfalden saknas”

Ferenc Kovacs från valberedningen lämnade över en spegel till förbundsstyrelsen, och bad dem se om människor med utomeuropeisk bakgrund syntes i den.

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

Om man ska vara förtroendevald inom IF Metall måste man dela förbundets värderingar, beslutade kongressen. Men Hans Andersson, avdelning 4 Mitt i Norrland, var rädd att bestämmelsen kan utnyttjas på fel sätt.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.