Industriarbetarnas tidning

Får de ställa sådana frågor?

11 maj, 2022

Anställningsintervju Jag har läst en annons där de kräver de arbetssökande på informationen om deras etnicitet, religionstillhörighet och politiska åsikter. Det lät väldigt konstigt i mina öron. Får man enligt lagen ställa sådana frågor till de intervjuade?

Uppgifter om etnicitet, religionstillhörighet och politiska åsikter är enligt dataskyddsförordningen så kallade känsliga personuppgifter. Utgångspunkten är därför att det är förbjudet att behandla sådana uppgifter, men det finns vissa undantag: Om arbetsgivaren är en ideell organisation med politiskt, filosofiskt eller religiöst syfte.

Att fråga om någons tillhörighet utgör inte diskriminering i sig, men om det går att koppla till att personen missgynnas, till exempel genom att inte kallas till intervju eller inte få arbetet, kan det vara diskriminering enligt diskrimineringslagen.

Beroende på vilken anställning det handlar om så kan det vara möjligt att göra undantag från diskrimineringsförbudet. Det kan då bland annat vara anställning som präst eller företrädare för en ideell
organisation som arbetar med personer tillhörande en viss diskrimineringsgrund.

Henric Ask, jurist

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Får chefen berätta om min hälsa?

Får chefen berätta om min hälsa?

Får min gamla arbetsgivare tala om att jag varit sjukskriven och inte mått bra?, undrar en läsare som söker nytt jobb. Jurist Henric Ask svarar.

Vad händer med a-kassan?

En läsare undrar: Vad händer med a-kassan när riktåldern ändras? Jurist Henric Ask svarar.

Kan jag använda komptid i stället för karens?

”Om jag är sjuk endast en dag, så dras ju karens för den dagen. Kan jag då i efterhand i stället använda komp?” Jurist Henric Ask svarar.

Får kollegan ta min pall?

Får kollegan ta min pall?

En pall har gett upphov till en konflikt på arbetsplatsen, och en läsare undrar om kollegan verkligen får ta den. Jurist Henric Ask svarar.

Hur startar vi en lokal klubb?

En läsare hör av sig och undrar hur man går till väga för att starta en fackklubb. Jurist Henric Ask svarar.

Kan vi dela på en tjänst?

Kan vi dela på en tjänst?

Två arbetskamrater som båda är 57 år funderar på om de skulle kunna gå i deltidspension och dela på en tjänst. Jurist Henric Ask reder ut vad som gäller.

Kan jag tvingas ta lunchrast?

En läsare som jobbar deltid vill hoppa över lunchrasten. Går det? Jurist Henric Ask svarar.

Chefen säger att jag är slö – får jag mindre i lön?

Arbetsgivaren vill inte betala ut full lön för arbetet. Vad gäller? Jurist Henric Ask svarar.

Är det okej att åka till bilbesiktningen?

En läsare undrar om hen har rätt att ta ledigt från jobbet föra att åka till bilprovningen. Jurist Henric Ask svarar.

Jag tog droger – kan jag få sparken?

Jag tog droger – kan jag få sparken?

En av DA:s läsare testade positivt för cannabis och tramadol, och är nu orolig för att bli av med jobbet. Jurist Henric Ask reder ut vad som gäller.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?