Så mycket el slukar bruken

Kartläggning Pappers- och massaindustrin är gigantiskt stora elkonsumenter. Så vad händer när energipriserna rakar i höjden? Dagens Arbete har gått igenom samtliga svenska bruk och deras behov av el.

På senare år har elpriserna hamnat i fokus. Delar av den svenska elintensiva industrin har fått det allt kärvare. Pappers arbetsplatser, bortsett massaproducenterna, är inget undantag. Flera bruk, särskilt i södra delen av landet, brottas numera med högre elräkningar än någonsin.

Den samlade svenska pappers- och massaindustrin är också stora elkonsumenter. Det handlar om gigantiska tal.

Enbart de båda Holmenbruken i Hallstavik och Braviken köper tillsammans in 3 TWh – en fjärdedel av all inköpt el.

Totalt gjorde skogsindustrin av med 18 TWh under 2020. Cirka 11 TWh el köps in, vilket är mer än vad Oskarshamns kärnkraftverk med sina reaktorer producerar per år – 8,3 TWh.

Resten av elproduktionen sker vid de massatillverkande bruken. Södra Cell-koncernen är i princip självförsörjande nettoleverantör. För att ta ett exempel. Men det finns flera.

Orsakerna till de ökade elpriserna är flera. En är den pågående klimatomställningen och politikernas önskan om ett samhälle byggt på förnybar energi. Både här hemma och i Europa som stort.

Vindkraften är ingen lösning på industrins framtida energibehov. Det menar Pappers utredare Conny Nilsson. I dagsläget leder alla beslut kring elproduktionen till kommande prisstegringar, konstaterar han.

Pappers och Conny Nilsson tror att det sannolikt går att få ett helt system med förnybar el – men att det blir åtminstone 40 procent dyrare än ett teknikneutralt fossilfritt elsystem.

– Ett helt förnybart elsystem måste ha en större vindkraftsproduktion och därmed en elproduktion som inte är planerbar.

Ingen el när det blåser?

– Precis. Elproduktionen styrs av vädrets makter. Det innebär ett ökat behov av lagerlösningar och handel med andra länder för att klara av behovet av el.

I den bästa av världar – i Pappers värld – borde i stället kravet på förnybar elproduktion växla till ett krav på fossilfri el.

– Det skulle ge utrymme för fortsatt drift av befintlig kärnkraft och även nyinvesteringar i mindre kärnkrafts­enheter.

Kärnkraften behövs enligt Conny Nilsson.

Här får han medhåll av Johan Bruce som håller i el- och energifrågorna på Skogsindustrierna. Även från arbetsgivarnas håll ifrågasätts det rimliga i att som nu bygga ut vindkraften i norra delen av landet för att montera ner kärnkraften i den södra.

– Sjuttio procent av elanvändningen sker ju söder om Dalälven, säger Johan Bruce.

Hur ser han på dagens elpriser och de stora skillnader som är mellan norr och söder?

– Ska man på sikt bedriva elintensiv industri går det inte med de priser som är, säger han krasst.

Skogsindustriernas allmänna hållning är att det behövs mer planerbar elproduktion i söder och en starkare och framför allt bättre överföring från norr.

Men hur ska det här gå till?

– På kort sikt handlar det om att bygga mer vindkraft i de södra delarna av landet, säger Johan Bruce. Om vi sedan framöver ökar elanvändningen är det inte otänkbart att vi behöver ha mer kärnkraft utöver den vi redan har.

Skogsindustriernas grundsyn är att regeringen bör värna den befintliga planerbara elproduktionen. Dit hör vattenkraften, kärnkraften och kraftvärmen.

På många arbetsplatser har man i dag också börjat producera andra energi­krävande produkter.

– Ska vi klara detta behöver vi i många fall mer extern el.

Hur stor är risken att elpriset kommer att sänka företag framöver?

– Risken finns. Eller att nyinvesteringar sker någon annanstans.

Men den svenska skogsindustrin har trots allt ett starkt kort på handen.

– Vi finns nära råvaran. Det är räddningen för vår industri. Tillgången på råvaran är trots allt en större utmaning för oss än tillgången på el.

För snart tio år sedan listade Dagens Arbete alla arbetsplatser inom pappers- och massaindustrin utifrån hur mycket el de köpte in.

Då hamnade SCA Ortviken och Stora Enso Kvarnsveden i absoluta toppen. Tillsammans köpte de in 3,6 TWh (terawattimmar).

I dag är båda nedlagda. I första hand drabbades de av den minskade efterfrågan på tryck- och tidningspapper. Men frågan är om de överlevt de ökade kostnaderna för el vi sett på senare år. Det senare är naturligtvis en spekulation.

I nuläget toppas ellistan av Holmen Hallstavik (1,6 TWh) och Holmen Braviken (1,4 TWh).

En indikation på problemen med de ökade elpriserna var att Holmen släckte maskinerna vid en elpristopp i fjol.

– Men det var nog snarare en politisk markering, menar Conny Nilsson. I dag när elpriserna i stort sett är fördubblade kör de som vanligt …

Den del av branschen som har störst problem är främst de mindre bruken. Klippan och Lessebo är ett par exempel.

– El är en stor insatsvara, men de klagomål som hörs är förvånande få. Men både Klippans bruk och Lessebo bruk ligger i den del av landet där elpriserna är som högst. Det underlättar inte.

Däremot klarar sig de stora massaproducenterna bra. Södra Cells bruk i Värö, Mönsterås och Mörrum är alla netto­leverantörer av el och säljer det som inte används i produktionen vidare till konsument som bland annat fjärrvärme.

Frågan är hur den industri som behöver el för sin överlevnad ska garanteras en jämn tillgång till ett rimligt pris framöver.

Enligt Conny Nilsson kommer behovet av el att fördubblas de kommande åren. Från dagens dryga 130 TWh till 260–300 TWh.

– LKAB säger själva att deras satsning på järnsvampsproduktion för fossilfri ståltillverkning kommer att öka landets elanvändning med 30 procent år 2050.

Till det kan läggas Northvolts satsningar på batterifabriker – den senaste på Kvarnsvedens gamla fabriksområde. H2GS satsar på fossilfri stålproduktion utanför Boden, eldrivna bilar och lastbilar.

Det är bara några exempel på vilka som kommer att konkurrera om el framöver.

Dagens Arbete har här intill listat de enskilda brukens årliga elinköp.

Det är andra gången en sådan lista sammanställs. Vilka mängder el det handlar om kan exemplifieras med att Hallstaviks elbehov är lika stort som Malmö stad – inklusive industrier – per år.

Och för att citera Conny Nilsson:

– Den här typen av industrier, pappersbruken, behöver el alla dagar i veckan. Inte bara när det blåser!

Så mycket el köper pappersbruken

1. Holmen Hallstavik: 1,6 TWh

Kapacitet: 550 000 årston.

Produkter: Bok- och magasinpapper av TMP-massa.

Inköpt el: 1,6 TWh.

Sparåtgärder: Sedan 2014 körs fabriken utan fastbränslepannor. Pappersmaskinerna försörjs med återvunnen ånga från raffinörerna i TMP-fabriken.

Anställda: 375.

2. Holmen Braviken: 1,4 TWh

Kapacitet: 500 000 årston.

Produkt: Grafiskt papper.

Inköpt el: 1,4 TWh.

Sparåtgärder: Löpande energi­sparprojekt.

Anställda: 380.

3. Stora Enso Skoghall: 689 GWh

Kapacitet: 875 000 årston.

Produkter: Vätske- och förpackningskartong.

Inköpt el: 689 GWh (total­förbrukningen är 1010 GWh varav 321 GWh är egenproducerad. Levererar 30 GWh fjärr­värme till Karlstad och Hammarö kommune­r.)

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 644.

4. Stora Enso Fors: 453 GWh

Kapacitet: 410 000 årston kartong, 185 000 årston CTMP-massa.

Produkt: Kartong.

Inköpt el: 453 GWh.

Sparåtgärd: Löpande.

Anställda: Cirka 550.

5. Metsä Board Husum: 450 GWh

Kapacitet: 400 000 årston falskartong, 250 000 årston vit kraftliner och 730 000 årston kemisk massa.

Produkter: Kartong, liner och massa.

Inköpt el: 450 GWh.

Sparåtgärder: Byter ut två gamla sodapannor mot en ny, samt byter ut tre gamla turbiner mot en ny. Med detta i drift hösten 2022 sjunker inköpet av el till 150 GWh.

Anställda: 670.

6. Billerud Korsnäs Gruvön: 445 GWh

Kapacitet: 850 000 årston.

Produkter: Kartong, vätske­kartong, liner, fluting, kraft­papper.

Inköpt el: 445 GWh (totalt förbrukas 844 GWh). 144 GWh levereras som fjärrvärme.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 900.

7. Billerud Korsnäs Karskär: 440 GWh

Kapacitet: 740 000 årston.

Produkter: Obestruken vätske­kartong, white top liner.

Inköpt el: 440 GWh (förbrukar 860 GWh).

Sparåtgärder: Inga större efte­r den nya biopannan.

Anställda: 900.

8. Stora Enso Hyltebruk: 423 GWh

Kapacitet: 240 000 årston tidningspapper, 15 000 ton Circular Solutions.

Produkt: Tidningspapper, plastfria förpackningar

Inköpt el: 423 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 441.

9. Stora Enso Nymölla: 355 GWh

Kapacitet: 340 000 årston massa.

Produkt: Finpapper.

Inköpt el: 355 GWh (tillverkar själva 87 GWh. Egenproduktionen tillfälligt halverad beroende på turbinreparation. Normalt producerar bruket cirka 40 procent av sin förbrukning själva). Nymölla säljer fjärr­värme till Bromölla och Sölvesborg i storleksorningen 96 GWh.

Sparåtgärder: Ledbelysning, nytt vattenfilter, nytt styr­system till tryckluftsproduktionen.

Anställda: 540.

10. Billerud Korsnäs Skärblacka: 333 GWh

Kapacitet: 460 000 årston.

Produkter: Brunt säckpapper, avsalumassa, fluting, kraftpapper.

Inköpt el: 333 GWh (549 GWh förbrukas totalt). Säljer 22 GWh som fjärrvärme.

Sparåtgärder: Minskad ånganvändning kontinuerlig kokare, värmeåtervinning på PM10, minskat vattenbehov i sileri.

Anställda: 723.

11. Billerud Korsnäs Frövi: 305 GWh

Kapacitet: 500 000 årston.

Produkter: Massa och karton­g.

Inköpt el: 305 GWh.

Sparåtgärder: Ny sodapanna på gång. Löpande produktionsoptimeringar i övrigt.

Anställda: 650.

12. Rottneros: 270 GWh

Kapacitet: 200 000 årston.

Produkter: Slip- och CTMP-massa.

Inköpt el: 270 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 110.

13. Smurfit Kappa Piteå: 264 GWh

Kapacitet: 700 000 årston.

Produkt: Kraftliner.

Inköpt el: 264 GWh plus egenproduktion 306 GWh. Försäljningen är 289 GWh per år som fjärrvärme till kommunen.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 514.

14. Mondi Väja: 236 GWh

Kapacitet: 260 000 årston.

Produkter: Säck- och kraftpapper.

Inköpt el: 236 GWh (total förbrukning 333 GWh).

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 320.

15. ATA Timber Waggeryd Cell: 230 GWh

Kapacitet: 195 000 årston.

Produkt: CTMP-massa.

Inköpt el: 230 GWh.

Sparåtgärder: Fortlöpande byten till mer energieffektiva elmotorer. Ny ångomformare, ny fluffer och valspress.

Anställda: 45.

16. Aditya Birla Domsjö Fabriker: 221 GWh

Kapacitet: 255 000 årston specialcellulosa, 120 000 årston lignin och 15 000 årston etanol.

Produkter: Dissolvingmassa, lignin, etanol.

Inköpt el: 221 GWh.

Sparåtgärder: Varvtals­regleringar på motorer, energieffektiv belysning med mera.

Anställda: 347.

17. Arctic Paper Munkedal: 188 GWh

Kapacitet: 150 000 årston.

Produkt: Bokpapper.

Inköpt el: 188 GWh (20,7 GWh självproducerat, vilket gör en total åtgång på 208 GWh).

Sparåtgärder: Ny panna som minskar koldioxidutsläppen med 60 procent.

Anställda: 300.

18. SCA Obbola: 180 GWh

Kapacitet: 438 000 årston.

Produkt: Kraftliner/Eurokraft.

Inköpt el: 180 GWh (producerar därutöver 151 GWh via egen turbin. Total förbrukning 330 GWh).

Sparåtgärder: Byte av matarvattenpumpar i barkpannan, nya elfilter på sodapannan med mera.

Anställda: 300.

19. Billerud Korsnäs Rockhammar: 170 GWh

Kapacitet: 150 000 årston.

Produkt: CTMP-massa.

Inköpt el: 170 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: Cirka 40.

20. Holmen Iggesund: 162 GWh

Kapacitet: 388 000 årston.

Produkt: Kartong.

Inköpt el: 162 GWh. Säljer 17 GWh som fjärrvärme.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 707.

21. SCA Munksund: 160 GWh

Kapacitet: 400 000 årston.

Produkt: Kraftliner.

Inköpt el: 160 GWh (totalt använd 340 GWh varav 180 GWh egen produktion).

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 304.

22. Essity Lilla Edet: 148 GWh

Kapacitet: 97 400 årston.

Produkter: Toa- och hushållspapper med mera.

Inköpt el: 148 GWh. Producerar själva 8 GWh. Säljer 13 GWh per år.

Sparåtgärder: PM 7 och 8 har gas­kåpa i stället för el.

Anställda: 402

23. Arctic Paper Grycksbo: 135 GWh

Kapacitet: 220 000 årston.

Produkt: Bestruket finpapper.

Inköpt el: 135 GWh. Producerar drygt 16,3 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 320.

24. Fiskeby Board: 113 GWh

Kapacitet: cirka 170 000 årston.

Produkt: Kartong från returpapper.

Inköpt el: 113 GWh (cirka 19 GWh produceras internt).

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 269.

25. Metsä-Tissue Mariestad: 104 GWh

Kapacitet: 75 000 årston.

Produkter: Toa- och hushållspapper, torkrullar.

Inköpt el: 104 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: Cirka 360.

26. Stora Enso Skutskär: 91 GWh

Kapacitet: 540 000 årston.

Produkt: Massa.

Inköpt el: 91 GWh (totala elförbrukningen är 402 GWh. Säljer fjärrvärme motsvarande 28 GWh.)

Sparåtgärd: Fem delägda vindkraftverk.

Anställda: 427.

27. Nordic Paper Bäckhammar: 88 GWh

Kapacitet: 207 000 årston.

Produkt: Kraftpapper.

Inköpt el: 88 GWh. Egen­tillverkar 125 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 240.

28. Nordic Paper Säffle

Kapacitet: 50 000 årston massa, 33 000 årston papper.

Produkter: Grease-proof (sulfit­papper = bakplåtspapper m.m).

Inköpt el: 87,8 GWh – säljer fjärrvärme motsvarande 18,3 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 180.

29. Billerud Korsnäs Karlsborg

Kapacitet: 334 000 årston.

Produkter: Massa- och säckpapper.

Inköpt el: 87 GWh (total förbrukning 310 GWh).

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 407.

30. Munksjö Billingsfors

Kapacitet: 80 000 årston massa, 55 000 ton papper.

Produkter: Spantex- och tunnpapper.

Inköpt el: 80 GWh (förbrukar 100 GWh varav 80 GWh är inköpt och 20 GWh producerad i egen turbin.) Säljer 20 GWh fjärrvärme till Bengtsfors kommun.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 308.

31. Duni Skåpafors

Kapacitet: 11 000 årston airlaid, 55 000 årston tissue.

Produkter: Airlaid papper, tissueservetter.

Inköpt el: 80 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 185.

32. Fitesa AB Norrköping

Kapacitet: 49 900 årston.

Produkt: Fiberväv.

Inköpt el: 62,8 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 155.

33. Nordic Paper Åmotfors

Kapacitet: 50 000 årston.

Produkt: Specialpapper för bygg- och stålindustrin.

Inköpt el: 60 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: Cirka 80.

34. Södra Mörrum

Kapacitet: 470 000 årston.

Produkter: Massa, dissolving­massa & Once Moore (med återvunnen textil).

Inköpt el: 57,9 GWh. Cirka 304 GWh produceras internt. Nettoleverantör. 198 GWh levereras som fjärrvärme och 14,4 GWh säljs som grön el på nätet.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 373.

35. Swedpaper AB

Kapacitet: 70 000 årston.

Produkter: Vitt säck- och kraftpapper.

Inköpt el: 53,6 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 75.

36. Ahlstrom-Munksjö Ställdalen

Kapacitet: 14 000 årston.

Produkter: Fibertyg till bil- och byggnadsindustrin, våt­servetter till sjukvården.

Inköpt el: 47 GWh (plus 46,1 GWh gas).

Sparåtgärder: Har numera två återanvändningsanläggningar som tar till vara spill­värme från produktionen.

Anställda: 150.

37. Ahlstrom-Munksjö Aspa

Kapacitet: 186 000 årston.

Produkter: Blekt/oblekt mass­a.

Inköpt el: 39,9 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 190.

38. SCA Östrand

Kapacitet: 900 000 årston.

Produkt: Massa, tre olika kvaliteter.

Inköpt el: 35 GWh. Netto­leverantör. Säljer 200 GWh fjärrvärme.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: Cirka 400.

39. Ahlstrom-Munksjö Jönköping

Kapacitet: 17 000 årston.

Produkt: Elektrotekniskt papper, så kallat kabelpapper.

Inköpt el: 32 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 135.

40. Rottneros Vallvik

Kapacitet: 240 000 årston.

Produkt: Sulfatmassa.

Inköpt el: 30 GWh (total åtgång 176 GWh–146 GWh är egenproduktion).

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 174.

41. Metsä-Tissue Pauliström

Kapacitet: 27 000 årston.

Produkter: Toa- och hushållspapper.

Inköpt el: 29,9 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 120.

42. Lessebo bruk

Kapacitet: 34 000 årston.

Produkt: Finpapper.

Inköpt el: 28,2 GWh. Säljer 10 289 MWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 108.

43. Metsä-Tissue Nyboholm

Kapacitet: 30 000 årston.

Produkt: Toapapper.

Inköpt el: 26,9 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 80.

44. Klippans Bruk AB

Kapacitet: 40 000 årston.

Produkt: Färgad och vit tissue.

Inköpt el: 25 GWh per år plus 47 GWh naturgas.

Sparåtgärder: Värmeåtervinning.

Anställda: 57.

45. Hitachi ABB Power Grids Figeholm

Kapacitet: 12 500 årston.

Produkt: Prespan (isoleringsmaterial till transformatorer).

Inköpt el: 13,5 GWh. Olja motsvarande 27 GWh förbrukas också.

Sparåtgärder: Optimering av pressprogram, nya kompressorer och mycket annat.

Anställda: 73.

46. Holmen Strömsbruk

Kapacitet: 45 000 årston.

Produkt: Förädlad kartong.

Inköpt el: 8,1 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 87.

47. Mondi Örebro

Kapacitet (produktionsvolym): 400 000 000 kvm plastbelagt papper.

Produkter: Omslag/förpackningar.

Inköpt el: 7,6 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 105.

48. Essity Mölnlycke

Kapacitet: 2 900 årston.

Produkter: Hygienartiklar (Tena och Tork), sjukvårdsprodukter som tvättlappar, tvättvantar m.m.

Inköpt el: 4,8 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 40.

49. Oppboga bruk

Kapacitet: 10 000–12 000 årston.

Produkt: Laminerad kartong.

Inköpt el: 3,5 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 32.

50. Smurfit Kappa Timsfors

Kapacitet: 20 000 årston (i dag 13 000 årston).

Produkter: Solid board, kartonger.

Inköpt el: 2,2 GWh.

Sparåtgärder: Nya värmepumpar.

Anställda: 34.

51. Finess Hygiene Kisa

Kapacitet: Konvertering, säljer för 213 milj kronor.

Produkter: Tvättlappar, haklappar, skyddslakan, laminat.

Inköpt el: 1,5 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 75.

52. Dals Långed Coating

Kapacitet: 5 000 årston.

Produkt: Plastbestruket papper.

Inköpt el: 1,45 GWh.

Sparåtgärder: På senare tid – ledbelysning med rörelsevakt.

Anställda: 17.

53. Swedish Tissue Kisa

Kapacitet: 55 000 årston.

Produkter: Tissue för ansiktsdukar, servetter, torkdukar, blöjor, toa- och hushållspapper.

Inköpt el: 0,064 GWh.

Sparåtgärder: Löpande.

Anställda: 170.

54. Södra Mönsterås

Kapacitet: 750 000 årston.

Produkt: Massa.

Inköpt el: Självförsörjande. Producerar 680 GWh varav 236 GWh säljs bland annat till sågen (95 GWh) respektive Mönsterås kommun (61 GWh).

Sparåtgärder: Eldar med barkpulver och tar kraft från tio vindkraftverk.

Anställda: 391.

55. Södra Värö

Kapacitet: 750 000 årston.

Produkt: Massa.

Inköpt el: Självförsörjande. Nettoleverantör. Producerar 770 GWh varav 342 GWh/år säljs.

Sparåtgärder: Har gjort stora investeringar i modern teknik för att kunna höja produktionen.

Anställda: 380.

NEDLAGDA BRUK:

Sedan Dagens Arbete gjorde motsvarande enkät 2014 har flera bruk lagts ner. Det gäller både den förra ettan och tvåan på listan. I båda fallen handlar det om finpappersbruk.

SCA Ortviken låg i topp. Bruket köpte då  in hela 2 TWh  för sin pappersproduktion på 890 000 årston. Bruket är numera under ombyggnad för att framöver kunna tillverka cirka 300 000 årston mekanisk massa (CTMP). Även fortsättningsvis kommer bruket att sälja el till fjärrvärme.

Även tvåan på förra listan,  Stora Enso Kvarnsveden med 700 000 årston tryckpapper, har lagts ner. Bruket köpte in el i storleksordningen 1,6 TWh, som 2014 utgjorde 1,4 procent av Sveriges totala elanvändning.

Utöver dessa bjässar har även ett par mindre arbetsplatser lagts ned. Det gäller Svenska Panier Svanskog, med sina ölunderlägg  och 20 GWh inköpt el, och Duni Dals Långed  med Air-laidpapper (12 GWh)

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentar *

Namn *

E-postadress *

Webbplats

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.