Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Är det här vår kisspaus i avtalsrörelsen?

22 juni, 2022

Skrivet av

Krönika Lika svårt som att neka busschaufförer rätten att gå på toa, bör det vara att neka pappersarbetare rätten att få ut sin ledighet.

Pontus Georgsson
Pontus Georgsson är förbundsordförande för Pappers.

Fackförbundet Kommunal stred för bussförarnas kisspauser. Det var sommaren 2016 om jag minns rätt.

Deras skyddsombud gjorde aktioner ute i trafiken så att bussförarna skulle få möjlighet att ha en kisspaus efter 2,5 timmars arbete. Självklart även när det blev förseningar. Skyddsombuden delade ut flygblad om varför det blev försenat, förståelsen för förarna fanns hos de flesta och opinion kunde bildas.

Byggnads har drivit frågan om matplats, toalett och möjlighet att tvätta av sig efter jobbet även på tillfälliga arbetsplatser. Två exempel, som jag tar ur minnet, där arbetsgivarna startade i uppförsbacke. Krav som allmänheten tycker är helt rimliga och därför svårare att säga nej till.

Vart vi än kommer, vilket bruk vi än besöker, hör vi samma sak. Okej jag kanske generaliserar en aning men det är det lilla i så fall. Det är svårt att få ut ledighet när den behövs.

Olika ledigheter ställs mot varandra i prioritet och tyngd. Semester som är lagstadgad ställs mot avtalade ledigheter.

Arbetskamrater tycker att det är jobbigt ibland, till och med orättvist, att föräldrar lägger sin (också den lagstadgad) föräldraledighet på sommaren.

Grundproblemet är att arbetsgivaren har för få anställda. Alla ledigheter är viktiga och ska vara möjliga att ta ut. De flesta har vi kämpat för och ibland avstått andra villkor eller löneökningsutrymme för. Det har varit en del av priset vi vill och ska ta ut för vår arbetsinsats.

Att vi har olika syn på lediga dagar för skiftarbetare blev tydligt inför Ung 2022, när en arbetsgivare tyckte att de var generösa då de som var lediga enligt schemat ”fick” åka på kurs.

Stora och grundläggande skillnader i människosyn gör att företagen och dess företrädare fortsätter att slimma organisationer. All ledighet skapar problem för att de inte anställer tillräckligt många. När någon är sjuk på sommaren ringer de till och med anställda som har semester för att rädda produktionen. Under semestern finns ingen arbetsskyldighet, ändå avtalar fler och fler om vilken lön som gäller om du blir utkallad på din semester. För mig är det symptomen på en sjuk organisation.

På en modern arbetsmarknad ska en anställd inte behöva vända ut och in på sig för att vara till lags.

Aldrig bli skadad, och att man ska trivas på sitt arbete och få utvecklas som människa är kanske rimliga förväntningar på jobbet.

Om vi ser kisspaus som en metafor för ett bra avtalskrav, vad är då vår kisspaus?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Utan facket står skyddsombudet ensamt

Utan facket står skyddsombudet ensamt

De som vill avskaffa skyddsombudens koppling till facket förstår inte hur arbetsmiljöarbetet går till, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Industriarbetarna bidrar till samhällets resurser – samhället ska också finnas där för arbetarna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson och Jim Svensk Larm, pappersarbetare som kandiderar till riksdagen för S.

Äntligen vågar vi se lite framåt

Äntligen vågar vi se lite framåt

Med vaccinet i armen kan vi försiktigt börja drömma om ett händelserikt 2022, med många verkliga möten, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

Så blir du din egen Bernie Sanders

Så blir du din egen Bernie Sanders

Volvoarbetaren Lars Henriksson erbjuder intresserade politiker en stilanalys som går bortom de stickade vantarna.

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Jag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Striden om tiden har börjat – igen

Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers krav: kortare arbetstid för skift­arbetare

Pappers krav: kortare arbetstid för skift­arbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

Det är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Fortsätt att ställa frågor och krav

Mika har ett stort hjärta som slår för alla och accepterar inte orättvisor. Hen är påläst och vet att vi tillsammans kan göra skillnad, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?