Industriarbetarnas tidning

Det liggande Eiffeltornet i Dalarna

13 juni, 2022

Skrivet av

Ett mästerverk i stål och glas som skimrade i rosa och blått. I dag står den öde i utkanten av ett nedlagt pappersbruk – och vad ­händer när Northvolt kommer?

En junidag 1897 tas de första rörliga filmbilderna på svensk mark. Ett franskt filmteam hade anlitats eftersom ingen i Sverige ansågs kunna hantera en filmkamera. På Youtube kan man i dag se de fladdrande filmsekvenserna när kungen, Oscar II, anländer till Djurgården och går in i en stor maskinhall.
Han är på väg för att inviga ”Allmänna konst- och industriutställningen”, anordnad delvis för att hedra hans 25 år på tronen. Men framför allt för att i folkfestens form bejaka den nya tid som var i antågande, industrialismen.

Inför kungligheterna satte skalden Carl Snoilsky ord på det högstämda ögonblicket i maskinhallen:

Till sina hallar hör arbetet kallar
På under det bjuder i stålblank prakt
Hör ångan som visslar, det kokar och sjuder!
Maskiner gnisslar i dånande takt.

Så här såg hallen ut från början, på Stockholmsutställningen 1897 då den nya svenska industrin visade upp sig och sina produkter inför nära två miljoner besökare.Foto: John Hertzberg / tekniska museet

Den som befann sig under det tjugo meter höga glastaket kunde titta upp och beundra konstruktionen med den tidstypiska, sirliga jugend­stilen som med sina kurviga vågmönster ville förena det förgångna, klassiska med det nya, ­moderna. Ljus, luft, stål och glas.

Utifrån skiftade hallen i rosa av den genomskinliga juteväv som spänts över byggnaden. Insidan gick i blått. Allt bars av en stomme av stålfackverk som hölls ihop av nitförband, precis som ­Eiffeltornet.

Här visade de nya växande industri­företagen upp sina lokomotiv, generatorer, separatorer, telefonapparater och ångturbiner inför nästan två miljoner besökare. Med ingenjörskonst, stål och skickliga arbetare skulle det annalkande industrisamhället föra människan in i maskin­epoken.

Maskinhallen på Kvarnsvedens pappersbruk och Eiffeltornet i Paris lär vara de enda byggnader som finns kvar från alla teknikoptimistiska utställningar som hölls i slutet av 1800-­talet.

Nu ligger hallen övergiven men knappast bortglömd. Sedan några år tillbaka finns den listad bland hundra hotade världsarv av World Monument Fund.

Växande industri­företag visade upp maskiner i maskinhallen för 125 år sedan. Foto: Oscar Halldin / Stockholms stadsmuseum

Hit till Kvarnsveden kom hallen på järnväg nyåret 1898, nermonterad i 34 meter långa stålbalkar. Här röjdes för den ”mekaniska trämassefabrik” som Stora Kopparbergs Bergslag skulle uppföra där en kvarn hade legat, intill den fors vars fall erbjöd tusen och åter tusen hästkrafter: Kvarnsvedsforsen.

Då, när stålbalkarna lastades av järnvägsvagnarna, hade hallen nyss tjänat som ett fantasieggande inslag på Stockholmsutställningen.

På sätt och vis kom den hem igen den där vinterdagen för snart 125 år sedan. Stålbalkarna hade nämligen valsats fram på Domnarvets Jernverk i Borlänge för att sedan nitas ihop på Motala ­Verkstad och Bergsunds Mekaniska i Stockholm. 68 meter bred, 140 meter lång.

Stor som två fotbollsplaner. Den fick ett namn, ”Gamla bruket”. Så kom den att heta för generationer pappersarbetare som i hundratjugo år försåg Europas publicister med tidningspapper.

Den som hade ritat byggnaden hade själv rötterna i Bergslagens industri. En gruvarbetarson från Norberg, väl förtrogen med den gamla tidens hyttor och smedjor. Han insåg att moderniteten krävde andra boningar.

2022: Maskinhallen står öde i Kvarnsveden. I 89 år gick pappersmaskinerna för fullt här inne. Foto: Joel Danell

Unge Ferdinand hade läshuvud, förklarade klockaren i Norberg. Så bra, tyckte Ferdinands pappa. Då kanske pojken kan bli klockare med tiden.

Ferdinands pappa hade själv tvingats börja arbeta i Falu koppargruva vid sju års ålder då hans egen far, även han gruvarbetare, hade förolyckats. Nu, nu skulle pojken hans få den möjlighet till utbildning han själv hade berövats.

Som skötsam gruvarbetare och med goda kontakter hade Ferdinands pappa med tiden beford­rats från gruvarbetet i Falun till att bli gruvfogde vid Kärrgruvan i Norberg. Där växte Ferdinand Boberg upp och där upptäcktes hans läshuvud. Klockarens ord tog honom ända till Tekniska högskolans arkitektutbildning i Stockholm.

Vad ska det bli av den unika maskinhallen? Byggd med samma teknik som Eiffeltornet. Hit till Kvarnsveden kom den på nyåret 1898. Kommer Northvolt att rädda den? Foto: Joel Danell

Som nyutexaminerad mötte Ferdinand Boberg den nya tidens nyrika träpatroner, grosshandlare och sockerbruksmagnater som efterfrågade bostadshus med pompa och ståt. Det var också en tid när nya kommunikationsmedel, nya serviceinrättningar och en ny energiförsörjning krävde sina byggnader: järnvägsstationer, post- och telegrafcentraler, brandstationer, gasklockor, elverk. Den som dröjer vid Gävle brandstation kan beskåda Ferdinand Bobergs förstlingsverk.

Boberg har lämnat sina avtryck lite varstans: LO-borgen, NK:s varuhus, gasklockan i Värtan och i Gävle, prins Eugens Waldemarsudde, regeringspalatset Rosenbad, de pampiga centralposthusen i Stockholm och Malmö. Och maskinhallen som ofta benämns som Bobergshallen. Men också Ljungbergshallen. För efter Stockholmsutställningen var det just disponenten på Stora Kopparbergs Bergslag, Erik Johan Ljungberg, som såg till att ropa in hallen när den auktionerades ut. Den skulle passa bra för det nya pappersbruk som skulle uppföras intill Kvarnsvedsforsen.

Fram till 1989 gick pappersmaskinerna för fullt inne på ”Gamla bruket”. Men maskinhallen såg inte riktigt ut som när kung Oscar II hade gått in i den.

”Sommarkostymen” från utställningen byttes ut, glaset togs bort från taket, hallen sänktes ner i marken och fick nya, murade väggar. Stålet göts in i betong för att skydda mot den hetta som en eventuell brand skulle kunna orsaka. Ett nytt betongbjälklag göts på fem meters höjd i hallen. Där ställdes pappersmaskinerna.

En av de äldsta pappersmaskinerna, PM2, hade tagits i bruk samma novemberdag år 1900 som pappersbruket körde i  gång och den tjänstgjorde i närmare åtta decennier.

Sonny Waern arbetade nästan tjugo år i maskinhallen när han var anställd vid elverkstaden.

Foto: Joel Danell

Sista tiden har den varit i ett rätt risigt skick, betong har lossnat och rasat ner från taket.

Sonny Waern har jobbat i maskinhallen

– Det är inte många som tror en när man säger att man har gjort underhåll på PM2. Den strulade rätt mycket om jag ska vara ärlig. Alla kemikalier gick hårt åt kopparn i maskinen. Det blev mycket krångel med kontakterna.

I åttionio år producerades alltså papper i hallen. Sedan användes den som kontor och förråd.

– Sista tiden har den varit i ett rätt risigt skick, betong har lossnat och rasat ner från taket.

Länge ansågs byggnaden vara i vägen och det låg ett latent rivningshot över den. Stora Enso ville helst ha bort den och därmed blev dess öde en fråga för kommunen. Skulle den flyttas? Kunde den över huvud taget flyttas? Nils Persson var kommunalråd i Borlänge från 2006 och sex år framåt. Med sin mångåriga bakgrund som byggnadsarbetare fascinerades han över maskinhallen.

– Den är ju fullständigt unik, konstruerad som Eiffeltornet. Det är klart att det fascinerar en snickare som är intresserad av byggnadsteknik.

Nils Persson försökte engagera sin politiska omgivning för en flytt av maskinhallen. Gensvaret var ljummet på grund av de osäkra kostnaderna. Och förresten, vad skulle hallen användas till? En flytt tror han inte på längre. Det blir för dyrt.

– Varför inte ett industrimuseum som knyter ihop pappersbruket med Domnarvets Jernverk? Men det beror ju på om Northvolt ska använda hela området eller bara delar av det. Det avgör ju naturligtvis Northvolts ägare.

Han får medhåll av pensionerade stadsarkitekten Arne Ludvigsson som länge engagerat sig för maskinhallen. ”Ett hotat världsarv som bör tas tillvara”, kallar han den.

Pensionerade stads­arkitekten Arne Ludvigsson har länge kämpat för hallens överlevnad. Foto: Joel Danell

– I Sverige är vi rätt dåliga på att vårda vårt industriella kulturarv. Som om det krävs en kvalificeringstid på hundra år innan en byggnad blir intressant.

Med Arne Ludvigsson och Sonny Waern stiger vi in i hallen. I en del av den riskerar taket att rasa in. Lukten påminner om oventilerad källare.

– Det var andra lukter när jag började här 1970, berättar Sonny Waern.

Då förvarades massan i kar av betong i källaren, en del av dem var öppna.

– Varmt och fuktigt var det och så det där malande ljudet från pappersmaskinerna. Man var rätt trött när man kom hem.

Nu är det desto tystare. Att batteritillverkaren Northvolt tar över Kvarnsvedens pappersbruk tänder naturligtvis hoppet. Tusen nya jobb – och kanske ett räddat byggnadsminne? Sonny Waern:

– Ja, det är fantastiskt. Vad gäller hallen vore det bästa om det blev någon kommersiell verksamhet i den så att den kan bära sina egna kostnader.

Arne Ludvigsson dokumenterar den internationellt ­uppmärksammade hallen. Den anses vara en av de hundra byggnader i världen som är viktigast att bevara. Foto: Joel Danell

Om inte? Då drömmer Arne Ludvigsson om att kunna flytta hallen och montera upp den i anslutning till Folkets park.

– Som en evenemangsanläggning. En glasad byggnad med vackert stålskelett, det skulle bli något iögonfallande.

Det värsta, fortsätter han, vore om inget görs. Att taket går sönder och vatten tar sig in i byggnaden och får stålbalkarna att börja rosta. Men han tror inte att det sker.

– Den här hallen har för många ögon på sig. Den är ju vårat liggande Eiffeltorn.

Vad vill Northvolt och Borlänge kommun?

Anders Thor, Northvolt:
– Vi kommer föra en dialog med kommunen och andra aktörer som studerat byggnaden för att hitta en bra lösning. Tyvärr är den i mycket dåligt skick. Den står på ett område som inte berörs av våra byggplaner i dagsläget, så det är ingen större tidspress.

Pernilla Wåhlin ­Norén, stads­arkitekt:
– Vår ambition är att kartlägga alla möjligheter att bidra till att byggnaden bevaras. Kan vi underlätta och hjälpa till med att bevara eller få fram hallen så vill vi göra det. Vi har fått oerhört många spännande förslag på vad den skulle kunna användas till.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Tänk vad tillgången på energi och kompetens kan betyda”

”Tänk vad tillgången på energi och kompetens kan betyda”

Northvolt tänder ett ljus i mörkret när företaget tar över Kvarnsvedens pappersbruk, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.

Nödår, strejker, slit – och äventyr

Nödår, strejker, slit – och äventyr

Hur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

En familj, ett bruk, ett sekel

En familj, ett bruk, ett sekel

Familjen Nilsson vet hur det är att arbeta inom industrin. Hela släkten har gjort det – i hundra år eller mer. Här på Billingsfors bruk eller på en fabrik i närheten. Lena, Peter  och Jimmie är fjärde och femte generationen.

En familj, ett bruk, ett sekel

En familj, ett bruk, ett sekel

Familjen Nilsson vet hur det är att arbeta inom industrin. Hela släkten har gjort det – i mer än hundra år. Här på Billingsfors bruk eller på en fabrik i närheten. Lena, Peter  och Jimmie är fjärde och femte generationen.

Koll på arken på Papyrus

Koll på arken på Papyrus

Det en höstdag 1970 på pappersbruket Papyrus.

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

I slutet av 1800-talet strejkade arbetare för att hindra anställning av kvinnor. 2022 blir IF Metall ett feministiskt fackförbund. Vad hände däremellan? 

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Tick tack, tick tack …

Tick tack, tick tack …

Vi tar oss tillbaka till när en klocka var något att hala upp från västfickan och visa att man hade koll på både tiden och det senaste i statusväg.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.