Kemikalieolycka i USA väcker oro på svenska bruk
Elva döda på pappersbruk i Washington Frågan som gnager: Kan det hända i Sverige?
Här står parterna inför avtalsrörelsen
Publicerad 2022-10-03, 08:38
Avtal 2023 Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.
IF Metall: ”Vi ska inte hålla igen”
Företagen går bra. Därför finns utrymme för högre löner, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Samtidigt får löneökningarna inte bli så höga att de spär på inflationen.
Veli-Pekka Säikkälä vill inte tillbaka till åttiotalets inflationsspiral. Nu är inflationen på 8–9 procent. Om löneökningarna skulle kompensera för det skulle det bara göra inflationen värre, säger han.
– Man ska ha klart för sig att de som drabbas värst av inflationen är de som har det sämst.
Därför vill han att Riksbanken agerar för att nå målet på 2 procent.
Många av era medlemmar känner av prisökningarna. Kan det bli svårt att förklara att ni vill hålla igen?
– Vi ska inte hålla igen. Vi ska ta ut varenda ettöring som går utifrån vad som är möjligt för företagen att betala. Men inflationen i sig gör inte att företagens betalningsförmåga ökar, tvärtom.
Han säger att det utrymme för lönehöjningar som ändå finns beror på att många företag går bra. Komponentbristen under coronan har lättat, och många har kommit i gång ordentligt.
Men visst kan det bli svårt att förklara att man inte kan få kompensation för prisökningarna, säger han. Det viktiga är att tänka långsiktigt på sysselsättningen och reallöneökningar.
Är det fackets uppgift att ta samhällsansvaret för att hålla nere inflationen, ni ska ju företräda era medlemmar?
– Det handlar inte om samhällsansvar, det är ren självbevarelsedrift. Vi ska inte ha hög inflation år efter år, det är dåligt för våra medlemmar. Oavsett hög eller låg inflation ska vi plocka ut det mesta vi kan få av arbetsgivarna. Då måste vi titta på hur produktiviteten ökar och vår konkurrensförmåga, så att vi har jobben kvar i Sverige. Det är den balansgången vi har.
Han säger att i både politiken och i avtalsrörelsen blir det viktigt att stödja dem som har minst marginaler.
– Någon form av låglönesatsning ska vi ha.
Exakt hur pågår det just nu diskussioner om mellan LO-förbunden.
Veli-Pekka Säikkälä säger att många ekonomer tror att inflationstoppen är tillfällig. Men skulle inflationen bita sig fast – då kan det bli läge att kräva kompensation för det längre fram.
– Men där är vi inte nu.
Anna Julius
GS: ”Frågorna är plånboksnära”
GS-fackets avtalssekreterare Madelene Engman har förståelse för att medlemmarna kräver stora påslag, men kan inte lova reallöneökningar.
Vad betyder den höga inflationen för avtalsrörelsen?
– Det går inte att bortse från att vi befinner oss i ett exceptionellt läge. Vårt mål är att få reallöneökningar. Men jag tror inte att någon av oss har varit med om den här situationen, att inflationen är så hög. När man lyssnar på ekonomer och andra experter, verkar det vara svårbedömt hur inflationen kommer att utveckla sig. Just nu försöker vi ha is i magen.
Så kan medlemmarna räkna med reallöneökningar?
– Det beror till stor del på inflationen. Inflationen är i dag driven av energi-, bränsle- och livsmedelspriser. Det är inte en lönedriven inflation. Då blir det en stor utmaning för oss att få reallöneökningar, utan att driva på inflationen ytterligare och dessutom se till att medlemmarna får behålla sina jobb. Därför är det viktigt att Riksbanken klarar sitt jobb och att inflationen sjunker.
Är det ens möjligt?
– Det får framtiden utvisa. En stor majoritet av GS branscher har gått väldigt bra, inte minst under hela pandemin. Det gör att jag har stor förståelse för att man har önskemål om löneökningar som är både reala och inte för låga. En sak är dock säker, vi som förbund kommer att göra vårt allra bästa.
Förra avtalsrörelsen motiverade arbetsgivarna sitt nollbud med att den faktiska inflationen var noll. Kommer ni använda motsatt argument nu?
– I Facken inom industrin har vi som utgångspunkt att vi inte ska följa tillfälliga inflationssvängningar, utan lita på att riksbanken sköter sitt jobb och har inflationsmålet för ögonen. Om de hänvisade till inflationen då, borde de rimligtvis fundera på hur det ställningstagandet står sig nu.
Om industriavtalet inte längre ger reallöneökningar, har det spelat ut sin roll då?
– Nej. Industriavtalet har varit både en levererande och stabiliserande faktor under många år. Jag tycker definitivt inte att det har spelat ut sin roll, men vi måste hantera situationen både kort- och långsiktigt för att industriavtalet ska vara trovärdigt.
Vad tänker du själv om den här avtalsrörelsen?
– Det har kanske avtalssekreterare i alla tider sagt, men det är en väldigt svår situation. Frågorna är plånboksnära just nu. Det är lättare att förstå vad inflationen betyder när ett paket Bregott kostar sextiofyra spänn.
Rasmus Lygner
Pappers: ”Samordning inom LO ger oss styrka”
Högre lön och bättre arbetstider. Det är Pappers två viktigaste krav inför avtalsrörelsen, förklarar förbundets förhandlingschef Robert Sjunnebo.
Vad betyder den höga inflationen för avtalsrörelsen?
– Att den blir betydligt mer komplicerad, och att vi behöver tänka om.
Hur då, menar du?
– Att Ryssland bedriver ekonomisk krigföring mot Europa, och vi tvärtom, är ju en väldigt annorlunda situation jämfört med när vi bara har en situation med hög inflation. Vi befinner oss helt enkelt i ett tillstånd som är väldigt avvikande från vad vår lönemodell över huvud taget är anpassad till.
Men inflation som inflation kan ju en arbetsgivare resonera, och tycka att Pappers ska hålla igen på sina krav?
– Jag tror att man måste vara ödmjuk inför att det är en väldigt speciell situation nu och att man därför behöver tänka lite nytt. Något som är väldigt viktigt för lönebildningen – oavsett vilken modell man har – är ju att den upplevs som legitim och att det finns en förståelse.
– Att säga ”vi kör på som vi alltid gjort”, vore varken bra för modellen eller legitimiteten.
Medlemmarna kan alltså inte räkna med någon reallöneökning?
– Nej. Det är nog ingen som tror att utfallet i den kommande avtalsrörelsen kommer att bli full kompensation. Frågan är nog snarare: vilken nivå ska vi lägga oss på, som ändå är acceptabel?
I förra avtalsrörelsen krävde Pappers 4 procent i löneökningar. Hur mycket kommer ni att kräva nu?
– Vi kommer att ha den diskussionen inom LO, och föra fram alla våra argument där. Vi ser ett väldigt stort värde i att LO går gemensamt fram i de här frågorna. En samordning innebär en stor styrka, tror vi.
Förutom högre lön, har ni någon annan avtalsfråga som ni vill driva?
– Ja, efter bland annat våra medlemsdialoger i våras har vi en ganska bra uppfattning om det, nämligen arbetstidsfrågan. Det är den absolut viktigaste frågan vid sidan av lön.
På vilket sätt är den så viktig?
– Våra medlemmar arbetar ju typiskt sett på ganska udda tider och önskar sig att kunna delta i familjeliv och liknande. Ens schemalagda ledigheter överensstämmer inte alltid med det. Därför måste vi ha rimliga regler för uttag av ledighet, kompensationsledighet och annat.
Finns inte det redan?
– Historiskt sett har det kanske inte varit ett problem. Men numera har vi en bemanning på fabrikerna där grundbemanningen är nästan densamma som minimibemanning. Det säger sig självt, det blir svårare och svårare att få ledigt och det köper inte våra medlemmar.
Det här blir din första avtalsrörelse inom Pappers. Hur peppar du dig inför förhandlingarna som kommer?
– Genom noggranna förberedelser. Vi ska ha en organisation som vet precis vad den ska göra beroende på vad som sker.
– Vi ska också ha väl förankrade avtalskrav med genomarbetade förslag så att vi står väl rustade inför förhandlingarna. Och där tror jag att vi ligger väl till i tidtabellen.
Pontus Ohlin
Arbetsgivarna: ”Stort fokus på ansvarsfulla avtal”
Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf tycker att turbulenta tider kräver ansvarstagande, inte lönekompensationer.
Hur ser du på förutsättningarna för avtalsrörelsen?
– Det är ett speciellt läge, ett svårt läge. Vi har fortsatta problem med nedstängningar i Kina, hack i leverantörskedjorna och krig i Europa. För våra internationellt konkurrensutsatta medlemsföretag är situationen orolig. Vi har dessutom kostnader som skjuter i höjden och tillväxtprognoser som skrivs ner. Så ja, det är ett bekymmersamt läge.
Så hur mår svensk industri?
– Väldigt många av våra företag har det tufft. Inte minst företag i elområde fyra har stora kostnadsökningar att hantera.
Vad betyder den höga inflationen för avtalsrörelsen?
– Vi förhandlar inte utifrån inflationen. Men det blir extra stort fokus på ansvarsfulla avtal. Det är viktigt att vi bidrar till företagens konkurrenskraft i stället för att spä på situationen med en löne- och inflationsspiral. Vi hade det en gång i tiden, men lyckades komma bort från det tack vare industriavtalet. Fokus är produktiviteten och arbetskraftskostnader relativt till omvärlden.
Kan arbetstagarna räkna med reallöneökningar?
– Vi kommer att utgå ifrån industrins internationella konkurrenskraft när vi förhandlar, inte reallöneökningar. Historiskt har det varit väldigt framgångsrikt under hela industriavtalets era. Vi kan inte kompensera för inflation.
Kommer industriavtalet stå pall då?
– Jag är övertygad om att industriavtalet kommer att stå pall. Inte minst nu spelar det en viktig roll. Vi hade en svår situation förra gången vi förhandlade, när pandemin precis brutit ut. Då levererade industriavtalet och skapade långsiktig stabilitet. Förhandlingsmodellen vi har fungerar och har en bred acceptans. Den gynnar inte bara industrin, utan samhället i stort. Och den kommer att fortsätta göra det.
Även om industriavtalet inte kan ge reallöneökningar framöver?
– Industriavtalet är det bästa sättet att säkerställa goda villkor för industrin och de anställda på lång sikt.
Rasmus Lygner
Läs också
Medlingsinstitutet: ”Reta inte upp facken”
Hushållens ökade kostnader sätter press på kommande lönerörelse och blir en prövning för industriavtalet. Hör experternas lägesbeskrivning – och Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemos reaktion – i DA:s avtalspodd.
Läs mer:
avtal 2023
avtalsrörelse
GS-facket
IF Metall
Industriarbetsgivarna
industriavtalet
inflation
låglönesatsningen
lön
Lön & avtal
Madelene Engman
Pappers
Per Widolf
Robert Sjunnebo
Veli-Pekka Säikkälä
Att prata om ödmjukhet i samma andetag säga att löntagarna skall hålla igen sina krav, rimmar illa. Är det inte det ena så är det det andra som ställer sig i vägen för medborgarnas ekonomi. Medans VD och Styrelser skrattar hela vägen till Schweiz.
Man känner sig lurad av både fackföreningsrörelsen och LO.
Är det inte lite sent att komma nu? Detta skulle ha adresserats för länge sedan.
Så länge våra företrädare inte försvarar den lilla mannen, så kommer inte trygghet eller säkerhet att nås.
Agitera ska man göra oavsett vilken regering eller politiker ett land har. För medlemmarnas bästa. Men våra företrädare har en förmåga att glömma detta.
Och vem får betala denna försummelse?