På pressträffen medverkade förutom LO:s ordförande Susanna Gideonsson och avtalssekreterare Torbjörn Johansson även tre representanter från fackförbunden: Marie Nilsson, ordförande IF Metall, Malin Ragnegård, ordförande Kommunal, samt Tommy Wreeth, ordförande Transport. Foto: TT Nyhetsbyrån

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Publicerad 2022-10-25, 10:19

~~Avtal 2023~~ LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

LO presenterade på tisdagsförmiddagen sina gemensamma krav inför Avtal 2023. Utgångspunkten är ett ettårigt avtal. I de gemensamma kraven har beloppen än så länge utelämnats. Det som framgår tydligt är en låglönesatsning.

– Vi har fattat ett beslut om ett första steg i en samordning. Vi är överens om en modell, men flera saker återstår. Det skiljer den här avtalsrörelsen från andra. Vi behöver veta att andra också tar sitt ansvar, sa LO:s ordförande Susanna Gideonsson, som särskilt nämnde Svenskt Näringsliv, Riksbanken och regeringen.

– Vi har lagt till en formulering om att följa utvecklingen i samhället. Den påverkar LO:s medlemmar i allra högsta grad.

Avtalssekreterare Torbjörn Johansson fortsatte:

– Vi har fattat beslut om att försöka ha en gemensam plattform. Den innehåller en låglönesatsning med en extra satsning på lägstalönerna, som ska öka mer än andra löner.

– Vi har krav på förbättrade försäkringar. Vi är även överens om gemensamma förhandlingar på arbetsmiljöområdet, men de kommer att komma senare.

Modellen för låglönesatsning är en kombination av en extra höjning av lägstalönerna, och det så kallade ”knäet” som använts i de senaste avtalsrörelserna. Det innebär att LO vill att de som tjänar under 27100 kronor i månaden får ett påslag i kronor, medan de som tjänar över den summan får löneökning i procent.

Krontalet i kraven är den procentuella löneökningen beräknad på en lön på 27 100. Höjs lönen till exempel med 3 procent får den som tjänar 22 000 kronor 3 procent av 27 100. Pengarna läggs i en pott, som sedan fördelas i en förhandling. Därför är det inte säkert att varje person får just den höjningen.

Lägstalönerna ska enligt kraven höjas i kronor med 115 procent av krontalshöjningen i knäet.

På pressträffen medverkade förutom LO:s ordförande Susanna Gideonsson och avtalssekreterare Torbjörn Johansson även tre representanter från fackförbunden: Marie Nilsson, ordförande IF Metall, Malin Ragnegård, ordförande Kommunal, samt Tommy Wreeth, ordförande Transport.

– Det känns glädjande idag att vi står här och är överens om en samordning i ett första steg. Sen fortsätter vår process med en siffra, som vi återkommer om, sa IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Arbetet fortsätter även inom Facken inom industrin, för att landa i ett märke.

Marie Nilsson säger att osäkerheten i omvärlden är något vi också måste ta in, men att svensk industri för tillfället går bra.

Vi är i en oerhört svår avtalsrörelse, den svåraste jag varit med om.
Marie Nilsson, ordförande IF Metall.

Till Dagens Arbete säger IF Metalls förbundsordförande att hon är nöjd med att LO-förbunden kommit överens men betonar att det är ett oerhört svårt läge och att det inte varit okomplicerat att komma överens.

– Det har varit tufft.

Nu ska ni komma överens inom Facken inom Industrin om ett bud som sen kan bli ett märke. Hur går det med diskussionerna?

– Jag är förhoppningsfull att det ska gå bra, men det är klart det är ytterligare parametrar som ska tas hänsyn till, fler viljor som ska kompromissas.

Hon säger att det är nödvändigt att få med tjänstemannasektorerna också i ett bud.

– Annars har vi bara kommit halvvägs.

Är ni oroliga för att övriga LO blir missnöjda och tycker att det bud ni kommer med är för lågt?

– Låt mig säga så här. Jag skulle bli mycket förvånad om LO blir nöjda med det vi budet vi kommer med, det kommer alltid vara lite för lågt.

Är du rädd att märket kommer att spricka då?

– Jag vågar inte säga nånting i det här läget. Vi är i en oerhört svår avtalsrörelse, den svåraste jag varit med om. Jag vågar inte spå i det. Naturligtvis hoppas jag och kommer att göra mitt bästa för att vi får ihop saker och ting. Det gagnar inte våra medlemmar att inte få till en industrinormering.

Pappers ordförande Pontus Georgsson. Foto: Pontus Ohlin

Pappers ordförande Pontus Georgsson hoppas och tror att det blir en samordning.

– Det här är ett första steg till en samordning, tror jag. En samordning är ju alltid flera steg. Nu är det här det här lite särskilda tider där även andra aktörer i samhället måste agera för att vi ska veta var vi ska lägga våra krav.

Vilka grupper?

– Regeringen borde leverera något om energi, drivmedel och andra saker med tanke på inflationen, kriget i Ukraina med mera. Omvärlden spelar mer roll nu än vad det brukar göra i en avtalsrörelse, så de (regeringen) behöver också leverera, det kan inte vara LO ensamt som tar ansvar, det måste hela samhället ta ansvar för.

Robert Sjunnebo, förhandlingsansvarig på Pappers, säger att det är viktigt att stödja lågavlönade samt stå upp för höjda lägstalöner.

– En samordning är viktigare än någonsin utifrån den komplicerade miljön som vi kommer förhandla i efter årsskiftet, säger han.

Per-Olof Sjöö, GS-fackets ordförande. Foto: David Lundmark

Även GS ledning vill ansluta sig till en LO-samordning.

– Vi har kommit fram till en rekommendation i alla fall, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö till DA.

Han säger att GS är med än så länge, men att beslutet nu ska tas i förbundet.

LO:s samordning är nämligen en rekommendation – varje förbund ska nu ta ställning till modellen. Senast den 9 december ska alla ha svarat. Förbunden inom 6F (Seko, Byggnads, Målarna, Elektrikerna och Fastighets) säger att de är positiva till själva modellen med låglönesatsning, men avvaktar med definitivt besked tills det kommer en siffra.

”Vi har idag sagt ja till en modell men vi kan inte här och nu förbinda oss till att säga ja till en LO-samordning utan att veta förutsättningarna fullt ut. I den nu beslutade lönemodellen går det inte att utläsa vilka våra specifika krav är när det gäller löneökningar. Vi kommer inte att kunna fatta beslut om helheten förrän det finns ett förslag på lönekraven”, skriver de fem förbundsordförandena i ett pressmeddelande.

Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf skriver i en kommentar att det positiva med att LO har samordnats är att det kan ge bra förutsättningar när industrins parter ska sätta ett märke.

Låglönesatsningen är han mer skeptisk till:

”Låglönesatsningar kan ge tröskeleffekter på arbetsmarknaden och driver vare sig den produktivitet eller den konkurrenskraft som svensk industri behöver”, skriver han.

Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin är inne på samma spår:

”De krav som LO-förbunden samordnar sig kring är självfallet utmanande för de branscher som är ingångsjobb till arbetsmarknaden. Särskilt i ett läge när alla bedömare är eniga om att vi är på väg mot en kraftig konjunkturnedgång.”

Strax innan representantskapets ledamöter träffades i ABF-husets Z-sal på tisdagsförmiddagen släppte Konjunkturinstitutet sin senaste rapport. I den konstateras att ”arbetsmarknadens parter kommer att sluta nästa löneavtal i en mycket utmanande ekonomisk miljö. Svenska löntagare får för första gången på mycket länge minskade reallöner 2022 och 2023.”

Vidare spår Konjunkturinstitutet att inflationen kommer att vara hög under nämnda år, men att den kommer att sjunka i slutet av 2023. Inflationen och de höjda räntorna förväntas utlösa en lågkonjunktur med högre arbetslöshet.

Konjunkturinstitutet säger dock att det finns stora skillnader mellan olika branscher.

LO:s representantskap

Det är organisationens högsta beslutande organ mellan kongresserna. Utöver LO:s styrelse består representantskapet av 100 ledamöter, där de 14 olika LO-förbunden utser två ledamöter vardera. Resterande mandat fördelas mellan förbunden efter antalet medlemmar som de respektive förbunden har.