Industriarbetarnas tidning

Udden sitter i detaljerna

13 oktober, 2022

Skrivet av Karin Z Sunvisson

Årets EWK-pristagare Satirtecknaren Julie Leonardsson tilldelas årets EWK-pris. I snart 50 år har han häcklat makten med sina vassa och innehållsrika bilder. Och den som tittar noga får sin belöning i skratt.

Det gäller att ha tid på sig när man tittar på Julie Leonardssons bilder. I ett myller trängs historiska storheter, kändisar och plumpa politiker med vanliga knegare – och ibland till och med tecknaren själv. Bilderna är så minutiöst tecknade att varje del skulle kunna förstoras till affischstorlek. Och tillsammans utgör de en unik historieskrivning över det senaste halvseklets politiska skeenden.

Julie har alltid vetat att han ville bli tecknare. Drömmen ärvde han av sin pappa som vunnit en tecknartävling. Pappan hade inte haft möjlighet att studera vidare till tecknare utan blev i stället snickare.

Han dog i en arbetsplatsolycka när Julie var fyra år.

– Redan som litet barn visade jag tecken på att ha ärvt en viss talang för teckning, och jag ville försöka axla pappas fallna mantel.

Att en pojke från arbetarfamilj skulle kunna bli tecknare var inte en självklarhet. Men förutsättningarna skapades av Julies farbror, en tystlåten murare med en omättlig aptit på böcker.

– Min farbror läste mycket för mig. Jag var inget ljus i skolan, men jag fick en bra start i livet tack vare honom.

Hos farbrorn fanns också mängder av tidningar som väckte Julies intresse för politik och där han upptäckte tecknaridoler som Rit-Ola, Erik Hermansson och Bertil Almqvist. Mot 50-talets slut dök en ny stjärna upp: Ewert Karlsson, mer känd under sin signatur EWK.  

Det var just tidningstecknare Julie ville bli. Men Julies mamma tyckte att om pojken prompt måste syssla med teckning så fick det bli med linjal och passare, och anmälde honom utan hans vetskap till en teknisk tecknarutbildning i Falun.

– Efter utbildningen fick jag jobb som maskinritare, men vantrivdes illa. Det var inte förrän i mitten av 60-talet, när jag lockats av en kompis att söka till ”Grundis”, en förberedande konstskola, som jag började teckna på allvar.

Och en dag tog Julie mod till sig och tassade försynt in på Aftonbladets redaktion med en bild under armen. Aftonbladet nappade och Julies bana som satirtecknare var inledd. Genom åren skulle han komma att teckna för tidskrifter i ett politiskt spektrum från kommunistiskt till socialdemokratiskt, och för en mängd fackliga tidningar. Bland annat medverkade han regelbundet i flera föregångare till Dagens Arbete, i vilken han också medverkade i nära trettio år.

Tillsammans med sin fru, den amerikanska folksångerskan Anne Feeney, har Julie bott periodvis i Pittsburgh men sedan Anne gick bort i Covid-19 förra året bor han fast i Kopparberg.

Just nu förbereder han en utställning beställd av IF Metall som ska visas på ”Mojsen”, gruvarbetarnas gamla matsal i Grängesberg. Och kanske ska han äntligen komma till skott med en samlingsvolym över sina satirbilder.

Som pensionär kan Julie Leonardsson se tillbaka på ett yrkesliv där han fått leva pappans dröm. Som tecknare har han dokumenterat sin samtid utan att för ett ögonblick bli blasé inför dess orättvisor, och för det har han vunnit publikens uppskattning och tecknarkårens respekt – och nu också EWK-priset.

julie Leonardsson

Satirtecknare och bildkonstnär som föddes som Håkan Leonardsson i Smedjebacken 1943.

Namnet Julie fick han som öknamn av en kamrat i barn­domen men i dag är det hans folkbokförda namn.

Bor i Kopparberg.

Ewk-priset

Delas ut av EWK-sällskapet och Dagens Arbete till tecknare som verkar i Ewert Karlssons (EWK) anda. Ewert Karlsson (1918–2004) utsågs vid flera tillfällen till världens bästa politiska tecknare.

Juryns motivering: Håkan Julie Leonardsson är en politiskt spetsig satiriker som bland annat gisslar makthavare i myllrande teckningar med många detaljer. Flerfaldigt prisad för sina verk i arbetarpressen där han medverkat i flera decennier. Hans gärning ligger väl i linje med EWK:s ställningstagande för den vanliga människan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Med satiren som livsstil

Med satiren som livsstil

Karin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Ann Telnaes är årets EWK-pristagare

Ann Telnaes är årets EWK-pristagare

Hon befinner sig i den amerikanska politikens centrum, och skildrar den med humor och skärpa. Årets EWK-pris går till Ann Telnaes, satirtecknare på Washington Post.

EWK-priset till Doaa el-Adl

EWK-priset till Doaa el-Adl

Årets EWK-pristagare Doaa el-Adl tecknar outtröttligt sju dagar i veckan och har stått åtalad för sina bilders skull.

Max Gustafson får EWK-priset

Max Gustafson får EWK-priset

Satirtecknaren Max Gustafson får 2018 års EWK-pris, som bland annat Dagens Arbete står bakom.
”Precis den typ av ryggdunk man behöver för att samla kraft i en orolig politisk samtid”, säger han.

Spegel, spegel, på webben där …

Spegel, spegel, på webben där …

Ingen går fri från vår tids utseendefixering. Men det går att bråka med sina egna fördomar och ideal. Det gör vi gärna med serietecknaren Liv Strömquist som ledsagare.

Grattis Charlie Christensen!

Serien Arne Ankas skapare,  Charlie Christensen, har tilldelats EWK-priset som han mottog på Arbetets museum i Norrköping. Vid ceremonin höll jag detta tal: När islamistiska terrorister tog sin in på franska satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 och mördade tolv personer, var fem av dessa satirtecknare. Dådet väckte avsky i hela världen. Men det […]

Därför satsar vi på satir

Den politiska teckningen vågar avslöja, den går inte i någons ledband. Den är illojal och provocerande. Särskilt när det politiska språket håller på att utarmas av marknadsmässig försäljningsprosa – då behövs pennstreckens kvinnor och män på barrikaderna.

Lehån på linjen

Lehån på linjen

En bunt tomtebloss och 25 amerikanska skämttecknare på en skoldans förändrade livet för Lars-Erik Håkansson. Nu får han EWK-priset för sina linjer om världens tillstånd.

Det dagliga doppet

Det dagliga doppet

”Jag fick deras tillåtelse att fotografera om jag själv tog ett dopp”, berättar fotografen Markku Lähdesmäki. ”Det blev en andlig, uppfriskande – och naturligtvis – hisnande kall upplevelse.”

”När mamma gråter är texten bra”

”När mamma gråter är texten bra”

Hennes ord nålar fast Malmfälten på Lapplands horisont. Med samma ord vann gruvarbetaren Wilma Saga Persson Poetry slam Norrbotten. Här kan du se henne framföra dikten Vi är Verkligheten.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?