Mörk tid väntar trähusföretagen
Inbromsningen i trähusbranschen fortsätter. Efter en tuff höst lades flera stora varsel i januari. Nu flaggar arbetsgivarna för ännu bistrare tider det kommande året.
Industriarbetarnas tidning
12 december, 2022 - 09:34
Skrivet av Jonas Nordling
Kristider På Smålandsvillan i Vrigstad monteras det för fullt och allt verkar flyta på. Men skenet bedrar. Ägaren varslade häromveckan om uppsägning av 70 personer.
Det är tuffa tider för svenska företag och varslen duggar allt tätare. Las-förhandlingen på Vrigstad är nyligen avslutad, och i monteringshallen vet nu alla vilka som får gå.
Beskedet är färskt, och dagen före DA:s besök hölls ett stort informationsmöte.
– Det var tungt att se alla ansikten framför sig, se kompisar som får lämna. Det skär i hjärtat, säger huvudskyddsombudet Magnus Josephsson och fortsätter:
– Nu gäller det att stötta och hjälpa dem. Det är ju en kris som de kommer in i.
Anledningen till uppsägningarna är kraftigt vikande orderingång och arbetsgivaren såg ingen annan utväg än att varsla, enligt klubbordförande Jari Ljungquist som tillsammans med Magnus Josephsson genomförde las-förhandlingen. Han har förståelse för arbetsgivarens agerande:
– De har inte sparkat någon i onödan. Tvärtom har de haft is i magen för att undvika uppsägningar in i det längsta. Men alla var medvetna om att säljer vi inte något så måste det bli någon form av åtgärd.
Effekten blev att 35 får gå från fabriken i Vrigstad och 35 på anläggningen i Myresjö, men om det räcker återstår att se.
– Det är ju inte bara de uppsagda som blir drabbade. Även vi som är kvar känner en oro inför framtiden, säger Jari Ljungquist.
18 månader var den längsta anställningstiden bland de uppsagda. Förhandlingen genomfördes med de regler som gällt på de flesta arbetsplatser fram till 1 oktober i år. Det vill säga principen sist in först ut, och få möjligheter till undantag.
– Eftersom vi och fabriken i Myresjö har samma organisationsnummer kunde arbetsgivaren bara undanta tre totalt sett på båda ställena. Det blev två elektriker som undantogs här i Vrigstad, säger Jari Ljungquist.
Enligt honom visade arbetsgivaren inget missnöje med att behöva förhandla enligt det gamla systemet, trots att det nya skulle gett större möjligheter att undanta vissa från uppsägning.
– Jag tror att det hade blivit ungefär samma oavsett, säger han.
En sak som inte hade blivit densamma om de nya reglerna gällt på Smålandsvillan, det är villkoren för de uppsagda. Det nya huvudavtalet, som GS-facket hittills ställt sig utanför, ger nämligen generösare ersättningsmöjligheter än de som nu gäller för uppsagda på förbundets avtalsområden. Det handlar framför allt om extra stöd för de personer som varit anställda länge och som riskerar att vara förlorarna om arbetsgivarna kan välja friare vilka man vill behålla. Det kan också innebära att de som nu sägs upp går miste om något av värde, som bättre studiestöd och avgångsbidrag (se faktaruta). Men det är det inget som man pratat om på fabriksgolvet i Vrigstad.
Alla måste uppfylla aktualitetsvillkoret: Att man har arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalendermånad i minst 12 av de senaste 24 månaderna. För studiebidrag krävs även att man uppfyller ett etableringsvillkor: Man ska ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalendermånad i minst 96 månader (8 år) de senaste 14 åren.
Källa: Trygghetsfonden
Lagen om anställningsskydd, las, ändrades 1 oktober. Då ändrades bland annat reglerna vid uppsägning så att arbetsgivaren kan undanta fler från listan över dem med kortast anställning och högst risk för uppsägning.
De flesta fack och arbetsgivare har enats om de nya reglerna genom ett nytt så kallat huvudavtal. Uppgörelsen innebar samtidigt större satsningar riktade mot den som blir uppsagd (se grafiken ovan).
För de fackförbund som inte anslutit sig till det nya huvudavtalet gäller de gamla las-reglerna vid uppsägning, vilket innebär färre möjligheter till undantag för arbetsgivaren. Samtidigt gäller då inte det nya huvudavtalets omställningsstöd fullt ut.
– Det har väl inte varit så hemskt mycket diskussion. Vi har fått information om att GS inte har anslutit sig till huvudavtalet, men ingen motivering till varför, säger Jari Ljungquist och fortsätter:
– Det är så mycket runt omkring just nu. Så länge man inte omfattas av något så blir det inte heller några diskussioner om det. Sedan är det ju oklart hur många som hade haft rätt till extra avgångsbidrag och studiestöd ens med det nya systemet.
Det är en tung stämning här, ingen rolig tid.
Emmeli Persson, klubbordförande för GS i Lindbäcks Bygg i Piteå.
Husfabrikerna i Vrigstad och Myresjö är långt ifrån ensamma om att drabbas av de tuffare tiderna. Veckan innan varslet i Småland blev det klart att Lindbäcks Bygg i Piteå säger upp 100 av sina drygt 540 anställda. Anledningen är även här vikande orderingångar för det nästan 100-åriga företaget. Las-förhandlingarna är avslutade, 80 fabriksarbetare och 20 tjänstemän får gå.
– Det är en tung stämning här, ingen rolig tid. Personer som vi jobbat med i upp till sex år får nu gå hem, säger Emmeli Persson som är klubbordförande för GS.
Detta är det andra stora varsel som hon fått hantera i sin roll, redan 2019 sades 40 medarbetare upp.
– Jag blev både förvånad och inte när det kom besked om ett nytt varsel. Men jag har förtroende för vår ledning, att de gör allt för att vända detta. Att varsla för arbetsbrist i det här läget är ansvarsfullt, i stället för att behöva gå i konkurs i slutändan. Det ser visserligen fortsatt mörkt ut i omvärlden, men man hoppas ju.
Och om detta inte heller räcker?
– Då får vi ta det då.
Hur har det varit att förhandla med det gamla regelverket?
– Jag tycker att det varit en fördel. Då är det tre undantag de har rätt att göra. Jag är nöjd med att GS inte har skrivit på det nya huvudavtalet.
Har arbetsgivaren muttrat över detta?
– Förhandling är alltid förhandling, men nej, det skulle jag inte säga att de har gjort.
Men de uppsagda får nu alltså inte tillgång till ett utökat omställningsstöd?
– Så är det, samtidigt som vi inte gett arbetsgivaren möjlighet att plocka än mer.
Men för de uppsagda är det kanske en klen tröst?
– Så är det. Den frågan är jättesvår, jag och min vice ordförande har dividerat. Utifrån förhandlingarna har det varit bra, men nu får vi se vad tjänstemännen får. Deras fack har ju gått med i huvudavtalet.
Emmeli Persson säger att hon står bakom GS hur de än väljer att göra.
– Det är kompetenta människor som tagit beslutet att inte skriva under. Och jag kommer att stå bakom GS om de senare skriver under. De gör det som är bäst för alla våra medlemmar, säger hon.
Caroline Carlsson arbetar vid logistikavdelningen på Lindbäcks i Piteå, och har varit anställd sedan 2020.
– Det är tråkigt att bli uppsagd, men vi har ju förstått att något varit på gång. När varslet kom förstod jag direkt att jag skulle få gå, eftersom jag var anställd så sent.
Vad händer nu?
– Jag funderar på att gå någon utbildning, men jag söker även andra jobb. Jag är sugen på att göra många saker, vi får se vad det blir.
Annika Gürtler spikar innerväggar på Smålandsvillan i Vrigstad. Hon har varit anställd i
ett år.
– Det är såklart tråkigt att få besked om uppsägning, men konjunkturen går nedåt och då drabbas husfabriken först.
Vad händer nu?
– Jag tror att jag kommer att hitta ett nytt jobb så småningom. Jag är inte orolig för det.
Huvudavtal eller inte. Det är en svår avvägning vad som blir bäst för medlemmarna, och beslutet kan komma att omprövas. Det säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.
Beslutet att stå utanför huvudavtalet har fattats av GS-fackets förbundsstyrelse. Per-Olof Sjöö är förbundets ordförande och leder styrelsens arbete.
– Förbundsstyrelsen har brottats med svåra avvägningar. Anställningsskyddet och det fackliga inflytandet i uppsägningssituationer har vi bedömt som mycket sämre i huvudavtalet, samtidigt som det innebär ett bättre omställningsstöd för våra medlemmar.
– Vi har inte sagt att vi aldrig ska skriva på huvudavtalet, men sannolikheten att vi ansluter oss till detta årsskifte är ganska liten, säger han.
Enligt Per-Olof Sjöö pågår i stället en dialog med arbetsgivarna om vad den nya lagstiftningen kring anställningsskyddet innebär konkret.
– Vi måste vara på det klara med hur lagändringarna påverkar de befintliga avtal vi har, vi vill ha så starkt anställningsskydd som möjligt och nu har ju det rubbats. Då gäller det till att börja med att vara överens med motparten om formalia, säger han och fortsätter:
– Vi har besvikna motparter som gärna hade sett att GS redan anslutit sig till huvudavtalet. Och de förväntar sig att vi gör det på sikt.
Han ser fram mot en förnyad diskussion kring huvudavtalet nu när fler blir uppsagda.
– Nu kommer vi få ett antal fall där våra lokala företrädare går igenom den här prövningen, och det är jätteviktig input för oss.
Många av de uppsagda som vi träffat verkar inte ha känt till läget kring vad de nu missar?
– Vi har verkligen försökt, haft ett stort rådslag med vår lokala organisation runt de här frågorna, och utbildat i de nya reglerna. Men det är svårt att tränga allra längst ut i medlemsledet. Nu är det viktigt att vi har örat mot rälsen och analyserar vad som händer i praktiken när det blir uppsägningar.
Han betonar samtidigt att det faktiskt blivit ett bättre stöd än förr även för GS-fackets medlemmar.
– Även om vi står utanför huvudavtalet så har vi samtidigt ett nytt omställningsavtal som är bättre än det gamla. Sedan kan naturligtvis avtalet innebära ytterligare plusvärden.
Vad är då svaret till de uppsagda medlemmar som nu inte får dessa plusvärden?
– Våra lokala företrädare har värnat inflytandet över vem som ska få gå, och det har hittills vägt tyngst. Skulle vi få ett stort medlemstryck om att tänka om, så är det något vi får ta under övervägande. Det här är en levande process som vi är inne i. Vi ska göra det som är bäst för våra medlemmar.