Industriarbetarnas tidning

Matrester – en godbit för Väja

24 januari, 2023

Skrivet av

Klimatsmart Snart ska alla i Sverige slänga matavfall i bruna kompostpåsar. Det är bra för miljön. Och det är väldigt bra för Väja bruk, där det speciella papperet görs.

Det är här, intill Ångermanälven utanför Kramfors, som det görs: Advantage EcoComp. I PM5 anläggningen på Mondi Dynäs i Väja.

Papperet sägs stå emot mycket fukt men är samtidigt biologiskt nedbrytbart – och passar därför särskilt bra till matavfallspåsar. Själva påsarna tillverkas av andra företag, till exempel Svenco som säljer stora mängder till bland andra Stockholms stad. De delas ut till stadens allt fler matavfallssorterande invånare; påsen och dess innehåll omvandlas i slutändan till biogas eller biogödsel.

Väja bruk utanför Kramfors tillverkar både massa och papper. Ett av papperen är världens starkaste. Foto: Niklas Porter

Att sortera sitt eget matavfall i separata kärl har hittills varit frivilligt. Vissa hushåll och vissa verksamheter gör det redan, andra inte. I många kommuner är det inte ens möjligt än, eftersom de saknar insamlingsfordon och/eller behandlingsanläggningar som kan ta hand om avfallet. Som i Kramfors där de allra flesta anställda på Väja bruk bor.

Foto: Niklas Porter

Jag trivs jättebra och blir glad varje gång jag kommer hit.

Anneli Ångman, efterbehandlingsoperatör

Men i januari 2024 ska det bli obligatoriskt med så kallad fastighetsnära matavfallsinsamling, i Kramfors liksom i landets övriga 289 kommuner. I Stockholm, där många redan bekantat sig med papperet från PM5, kommer de nya reglerna att börja gälla redan från den 1 januari 2023.

Annelie Ångman är en av många som tillverkar detta papper. Hon är efterbehandlingsoperatör på rullmaskin och har arbetat här i ett och ett halvt år nu, berättar hon medan hon visar oss runt.

– Tidigare jobbade jag inom hemtjänsten i tio år, men till slut ledsnade jag och kände att jag ville göra något nytt. Jag trivs jättebra och blir glad varje gång jag kommer hit. Arbetskamraterna är bra och jag har mycket ledighet. Dessutom tjänar jag mycket bättre här.

Anneli Ångman hade gärna visat oss hur processen går till när maskinen rullar, men ett plötsligt driftstopp sätter dessvärre stopp för det. Hon pekar och pratar ändå, och kan bland annat berätta att det är här inne – på PM5 – som också världens starkaste papper tillverkas. Advantage MF Springpack Plus, som de kallar det. Papperet är så starkt att det kan lyfta ett lok till och med, det har de själva testat. Ett litet lok, men i alla fall.

Fullt så starkt är inte standardsäckpapperet som tillverkas på Väjas andra och mer moderna pappersmaskin, PM6. Men till cementsäckar och liknande duger det tydligen utmärkt – det skvallrar den höga efterfrågan från framför allt Asien om. Och vid PM6 träffar vi lite senare operatören och huvudskyddsombudet Pär Norberg.

Han har jobbat på bruket sedan mitten av 80-talet och minns hur det var då, när han var ”ung och ny”, som han säger. Innan de stora moderniserings- och effektiviseringsvågorna sköljde över branschen och efterlämnade arbetsplatser där allt färre skulle göra allt mer.

Det är mycket renare nu. Säkrare framför allt.

Pär Norberg, huvudskyddsombud.

– Det var roligare då, vi var fler. Och det kändes inte så allvarligt allting. Men det var heller inte bättre förr.

Tvärtom faktiskt, allt har egentligen blivit bättre.

Särskilt arbetsmiljön, fortsätter han.

– Det är mycket renare nu. Säkrare framför allt. Visst sker det mindre olyckor och så nu också, men de är betydligt färre i dag. Jo, det är mycket mer fokus på säkerhet nu.

På vilket sätt?

– Till exempel tvingar vi ju aldrig någon att utföra något jobb som känns osäkert. Så var det inte när jag började. Då fick man gå in i maskin även om man var helt grön. ”Där ska du vara!”, sa de bara. Och gjorde du inte det som du blev tillsagd att göra, då behövde du heller inte komma tillbaka dagen efter.

Mycket macho, alltså?

– Ja, så var det. Inga säkerhetsgenomgångar alls, och ingen som förklarade vilka kemikalier som kunde vara farliga heller. Och maskinföraren – han var som en gud. Det var han som bestämde om du skulle få fortsätta jobba eller inte.

Eldar bark. Skiftkamraterna Annelie Törnebrink och Mattias Lilja började jobba på Väja på samma dag för åtta år sedan. Foto: Niklas Porter

På PM6 görs även innanmätet till de välbekanta Pringles-tuberna. Men den sortens chips är uppenbarligen inget som faller operatör Mattias Lilja i smaken.

– Kul att Pringles använder vårt papper, men … Nä, torkat potatismos! Jag provade en ny variant med pizzasmak hemma hos svärmor nyligen, och den smakade ju allt annat än pizza!

Vi träffar Mattias Lilja på PM5, i manöverrummet till barkpannan, sida vid sida med skiftkollegan Annelie Törnebrink som just hastat i sig en portion ryggbiff framför några skärmar. De känner varandra sedan länge, ända sedan skoltiden, och det märks. På sättet de pratar och skämtar med vararandra,
fyller i vad den andra säger.

Och båda säger att de trivs bra på jobbet, att arbetsuppgifterna är varierande och att de själva ser till att de får lite rotation under skiften.

Men lönen då? Vad hoppas de att avtalsrörelsen ska ge? Snart, strax före jul, ska ”märket” sättas och nyligen gick ju Facken inom industrin ut och krävde 4,4 procent, varpå arbetsgivarna inte oväntat slog bakut.

– Ja, vad ska man säga … Men helvete vad mycket pengar det går åt till mat och annat nu, säger Mattias Lilja. En vanlig veckohandling kostar ju nu lika mycket som det förr kostade inför julhelgen, och jag har två tonåringar som äter som hästar.

– Så 4,4 procent tycker jag är rimligt.

Pappers avdelningsordförande Rainor Melander välkomnar de nya reglerna för matavfall. ”Ju fler produkter vi säljer desto bättre för oss!” Foto: Niklas Porter

Pappersavdelningens ordförande Rainor Melander, däremot, anser inte bara att det är rimligt. Han menar att 4,4 procent är för lite.

– Nej, det tycker jag är i lägsta laget. Och hade vi begärt noll i påslag så hade väl arbetsgivarna tyckt att det hade varit för mycket det också!

Vad för procentsiffra vill du se?

– Åtminstone någon som är i närheten av dagens inflationssiffra. För förra avtalet förlorade vi på, det innebar ju en reallönesänkning för oss. Dessutom fick vi inget retroaktivt för alla månader under pandemin som vi höll fabrikerna i gång.

André Sjödin har jobbat på PM6 i elva år. Men framåt vårkanten ska han vara tjänstledig i fyra månader, berättar han. ”Jag ska jobba som svetsare tillsammans med en kompis som har en svetsfirma. Det ska bli kul att testa på det. Men jag har trivts här också.” Foto: Niklas Porter

Då, hösten 2020, enades fack och arbetsgivare om 5,4 procent i löneökning under en avtalsperiod om tre år. Det vill säga betydligt lägre än vad Pappers hade begärt: 4 procent på ett år.

– Det var väl mer ett försök att pressa upp märket, men nu havererade tyvärr hela den strategin i och med pandemin. Nej, det var långt under förväntningarna och vi medlemmar på Väja var ju nära att gå ut i strejk då.

Den här gången förväntar han sig ett bättre utfall.

– Massa- och pappersindustrin går ju som helhet väldigt bra. De genererar ett resultat som vi anställda känner att vi inte får ta del av, och därför borde vi också kräva mer.

Senast den 31 mars nästa år ska ett nytt kollektivavtal vara på plats.

Fackets relation med arbetsgivaren beskriver Rainor Melander som ”varken bra eller dålig”.

– Mondi Dynäs är en skötsam arbetsgivare. Och trygg, i den mening att de betalar ut löner i tid och i övrigt följer de lagar och regler som gäller på arbetsmarknaden. Sen är vi ju inte eniga om allt, och då förhandlar vi om saken och försöker komma överens, säger Rainor Melander.

mondi dynäs väja

Väja bruk började tillverka massa och papper för över ett hundra år sedan. Tidigare låg även ett äldre sågverk på platsen.

Bruket sysselsätter i dag 350 personer, däribland 210 kollektivanställda, vilka tillverkar massa samt säck- och kraftpapper. Merparten går på export. Bruket har två pappersmaskiner.

Av papperet görs bland annat kompostpåsar och bruna bärkassar.

Världens starkaste papper?

Japp! År 2000 tillverkade Mondi Dynäs i Väja ett enbladigt kraftpapper som man lyckades lyfta en hel container med. Vikten: 2 820 kilo. Detta styrkeprov bekräftades av Guinness rekordbok, och sedan dess har ingen annan slagit rekordet. Mondi Dynäs uppger i dag att man har ett ännu starkare papper, det används bland annat till emballering av fjädermadrasser.

1 januari 2024

Då ska alla hushåll, både villor och flerbostadshus, börja sortera matavfall i separata kärl. Det beslutade regeringen i september 2020, och målet är att 75 procent av allt matavfall ska sorteras ut. Det insamlade matavfallet omvandlas sedan till biogödsel eller biogas, som exempelvis kan användas som bussbränsle.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Oro för att den gröna omställningen går för långsamt

Oro för att den gröna omställningen går för långsamt

IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson är inte bekymrad för att jobb försvinner när industrin ställer om till fossilfritt. 
– Det kommer också nya jobb, säger hon i Dagens Arbetes podd.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Fortsatt förtroende för Georgsson

Fortsatt förtroende för Georgsson

JAAA! ropade kongressombuden högt och enhälligt på valberedningens förslag om att omvälja Pontus Georgsson till Pappers förbundsordförande.

”Någon jävla ordning måste det vara i ett förbund”

”Någon jävla ordning måste det vara i ett förbund”

Pappers skulle besluta om nya stadgar på helgens kongress. Men det fanns ett problem: i princip samtliga inskickade motioner bröt mot just stadgarna.

Ingen panik hos största elslukaren

Ingen panik hos största elslukaren

Varenda kotte på bruket har elpriserna i huvudet. Det säger Aleksandar Srndovic på Hallsta pappersbruk som ser ett långsiktigt problem med dagens höga elpriser.

Hårda vindar säkrar jobben

Hårda vindar säkrar jobben

Flera industrier har fått ett bryskt uppvaknande när elpriserna rusar. Men på gjuteriet i Värnamo såg man det komma.

Industrin viktigare än någonsin

Industrin viktigare än någonsin

När andra delar av samhället nu vill bli miljövänliga behöver de pappersindustrins gröna produkter, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

I-ordet inte längre tabu

I-ordet inte längre tabu

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling. Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären. I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet […]

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?